Lennart Svensson

🟠 Saab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

🟠 Häpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

🟠 Det kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

🟠 BOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

🟠 Vi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

🟠 Av och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

🟠 Yukio Mishima var en japansk konservativ författare. Förutom filmskaparen Akira Kurosawa är han säkerligen Japans mest berömda kulturpersonlighet från 1900-talet. Mishima var starkt präglad av japanska traditioner och han gick i döden för sin tro på kejsardömet. Han har lämnat efter sig ett flertal romaner etc. som utvecklar hans tankegångar.

🟠 Lars Wilderäng är författare, bloggare och föredragshållare. Han må i vid mening tillhöra etablissemanget, men han är förhållandevis väl påläst och han har en del kritiska saker att säga om den svenska samtiden. Han debuterade med romanen Midvintermörker (2011) där Ryssland anföll Sverige. Därefter har han skrivit en hel trilogi med sci-fi-inslag där det krisar till sig ordentligt, med Stjärnklart (Massolit förlag, 2014) som första del och följt av Stjärnfall och Stjärndamm (2015-2016). Här bjuds både samhällskritik och underhållning.