Olle Felten

🟠 Investeringar möjliggör framtida produktion och intäkter, det är en grundläggande regel för all ekonomisk verksamhet. Investeringstakten i olika samhällssektorer följs därför upp noggrant och utgör en viktig del av bedömningsgrunden för hur ekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Statistiska Centralbyrån, SCB, levererar sådan statistik kvartalsvis utifrån en investeringsenkät till näringslivet. Den senaste rapporten, den 5 mars , visar en kraftig nedgång för investeringarna 2020 (-9 procent) och en prognos för en ännu större minskning för 2021 (-11 procent). Det är en oroande utveckling.

🟠 Amorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

🟠 Kamelcenter Angered var en ”vision om att etablera ett kamelcenter i Göteborgs­förorten Angered”, vilket förverkligades med skattepengar år 2014. Syftet med kamelcentret var att göra Angered ”attraktivt och trevligt att bo i”, främja ”kulturell mångfald”, skapa arbetstillfällen, en ”hållbar utveckling” och att ”sätta Angered på världskartan”. Verksamheten gick i konkurs 2018 och nu åtalas företrädarna för bokföringsbrott och bedrägerier.

🟠 Konjunkturinstitutet tar varje månad tempen på läget för företagen. I den senaste rapporten, från 19 januari, ser man ganska tydligt hur olika branscher påverkats av de restriktioner som införts med coronapandemin som grund. Aktuell statistik över konkurser och arbetslöshet pekar i viss mån åt olika håll, men bilden av akut kris i vissa branscher är tydlig. Värst ut är, som väntat, hotell, restauranger och researrangörer samt vissa delar av butikshandeln.

🟠 Regeringens politiska beslut skall bygga på saklig grund och ge så mycket nytta som möjligt för insatta resurser. I Riksrevisionens granskning av utvärderingen av effekten av regeringens näringspolitik, konstaterar man att den är helt undermålig. Bara 2 av 37 granskade utvärderingar får godkänt av Riksrevisionen . Risken för att en stor majoritet av näringspolitiken inte ger tillräcklig valuta för pengarna är uppenbar. Det är därmed högst oklart om de cirka 70 miljarder kronor som årligen satsas på näringspolitiken får önskad effekt.