Olle Felten

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Artiklar av Olle Felten

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

🟠 Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan  sätta igång finanskrisen

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

🟠 Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Ny ekonomisk kris i horisonten?

Riksbanksutredningens förslag riskerar försämra arbetet för finansiell stabilitet

🟠 En fristående Riksbank som hanterar penningpolitik och betalningssystemets stabilitet är en avgörande faktor i arbetet för finansiell stabilitet i Sverige. Syftet med en fristående centralbank är att minska påverkan på banken från den dagsaktuella partipolitiken och därigenom ge banken möjlighet att agera på saklig grund. Riksbanksutredningens förslag till ny Riksbankslag, som nu blir aktuell i och med att remisstiden gick ut den 16 april, är en ny attack mot Riksbankens självständighet.

Regeringens åtgärder klarar inte småföretagen

Regeringens åtgärder klarar inte småföretagen

🟠 Småföretagen är, som så ofta, den stora gruppen förlorare i coronakrisens ekonomiska spår. Flera av de åtgärder som regering och myndigheter har vidtagit för att stödja näringslivet riktas i praktiken till storföretagen. Det finns en uppenbar risk att effekten av flera av stödpaketen blir kontraproduktiva eller verkningslösa för många småföretag. Vissa av åtgärderna är uppenbara skuldfällor. Småföretag i krisbranscher behöver därför vidta drastiska åtgärder för att överleva krisen.

Corona-pandemin riskerar leda till upplopp

Corona-pandemin riskerar leda till upplopp

🟠 Coronaviruset har chockat världen. De ekonomiska effekterna är redan högst påtagliga, med hela branscher som stänger ner sin verksamhet. Flyget står stilla i stor utsträckning, besöksnäringen har tagit time-out. Industrin permitterar och samhället står inför en allvarlig kris. Vissa aktörer pekar på en ökad risk för både upplopp och plundring när privatekonomin raseras för allt fler.

Coronavirusets effekter ökar snabbt, fler krispaket samtidigt som konkurserna ökar

Coronavirusets effekter ökar snabbt, fler krispaket samtidigt som konkurserna ökar

🟠 Regeringens försök att mildra de ekonomiska effekterna av Coronaviruspandemin blir allt mer långtgående. Hela branscher tvingas att nästan stänga ner verksamheten och fler företag går i konkurs. Bedömare menar att 50 procent av de privatanställda riskerar att förlora jobbet, i ett värsta scenario. Innehållet i regeringens åtgärder kan också tolkas helt annorlunda av Skatteverket än av regeringen. Det riskerar att skapa problem för småföretagen. Samtidigt måste vi börja fundera på hur nästa kris skall kunna hanteras bättre.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

🟠 Riksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Corona påvisar globaliseringens risker

Corona påvisar globaliseringens risker

🟠 När coronaviruset slog till och spreds allt snabbare i Kina i början av året startades en process som tydligt visar sårbarheten i det globalistiska tänket med ”Just-in-time”-samhället och utlokaliserad produktion i Asiens låglöneländer. När produktionsstoppet under det kinesiska nyårsfirandet förlängdes på grund av virusepidemin, började krav på statliga åtgärder för att lindra effekterna av uteblivna leveranser att höras. I dag är situationen än värre, när viruset sprids allt snabbare och bredare.

Brexit – EU ser Storbritannien som vasall och inte som jämbördig part

Brexit – EU ser Storbritannien som vasall och inte som jämbördig part

🟠 Den 27 februari offentliggjorde Storbritannien sina utgångspunkter för förhandlingarna med EU om ett handelsavtal som skall börja gälla den 1 januari 2021. Premiärminister Boris Johnson har tidigare, till exempel i sitt installationstal i november 2019, tydligt markerat att ett avtal måste grunda sig på att både EU och Storbritannien betraktar varandra som fria och självständiga parter och att man respekterar varandras lagstiftning. EU kräver dock att Storbritannien accepterar en omfattande lagstiftning.

Bankernas IT-problem ökar  riskerna i betalningssystemet

Bankernas IT-problem ökar riskerna i betalningssystemet

🟠 De systemviktiga bankernas upprepade problem med IT-systemen, bankernas livsnerv, är ett stort och växande problem för hela samhället. Det kan knappast visas tydligare hur viktigt det är att behålla och säkra kontanter som betalningsmedel, när det inom loppet av några få veckor uppstår allvarliga driftproblem inom två av de viktigaste bankerna i Sverige. Problem som omöjliggör betalningar, överföringar, Swish och and­ra banktjänster.

Page 20 of 28 1 19 20 21 28

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.