Olle Felten
Artiklar av Olle Felten
Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte
🟠 I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.
Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken
🟠 Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.
Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin
🟠 Svenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.
Den svenska skulden: Hur mycket är du skyldig?
🟠 De offentliga skulderna i Sverige fortsätter att växa. De privata skulderna växer ännu snabbare. Därmed ökar riskerna för många svenskar att hamna i svårigheter om – eller snarare när – kostnader för lånen skjuter i höjden. Om man ser svenska medborgare som ”delägare” i landet Sverige, blir det relevant att fundera över hur mycket varje medborgare är skyldig på grund av offentlig skuld, men också hur det kan se ut efter en finansiell kris.
Penningpolitiken spetsas till – räntan kan höjas till 0 procent
🟠 Den 18 december har Riksbankens direktion sitt nästa penningpolitiska möte. Sannolikt avslutas då det ganska oortodoxa och outredda vågspelet med negativ reporänta i Sverige. Många finansstrateger på de svenska storbankerna uttalade sig tämligen tvärsäkert om att vi inte skulle få någon höjning av räntan i år, efter det förra penningpolitiska mötet i september, då Riksbanken behöll minusräntan på -0,25 procent. På senare tid har dock tonläget ändrats påtagligt och allt fler börjar svänga i retoriken inför det beslut som kommer nästa vecka.
Ordkrig inför EU:s budgetbeslut – Kommissionen tonar ned avgiftshöjningarnas betydelse
🟠 EU:s budget är en snårig historia, som växer snabbare än inflationen i takt med EU:s ökande ambitioner. Utgiftsbudgeten för EU ökar mellan 2019 och 2020 med nästan två gånger mer än inflationen. Samtidigt genomför Kommissionen en aggressiv kampanj kring bilden av medlemsländernas nytta med EU:s inre marknad. Syftet är att motivera högre medlemsavgifter. Sveriges avgift föreslås öka med 48,5 procent mellan 2018 och 2021.
Riksdagen röstade ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) för 2020
🟠 Riksdagens process för att rösta igenom en budget för 2020 startade idag. Budgetbeslutet tas i två principiella steg. Det första handlar om att ta beslut om de ekonomiska utgiftsramarna för 2020 och det andra om att ta beslut om budgetens inkomstsida och skatteförslag. Förslagen som riksdagen röstar om i budgetarbetet kommer från regeringens budgetproposition och övriga partiers partimotioner om budgeten.
Välskötta kommuner ska betala ännu mer till havererade kommuner
🟠 Den 20 november tog riksdagen beslut om justeringar i den delen av det kommunala utjämningssystemet som skall jämna ut kostnadsskillnaderna mellan olika delar av landet. Exakt vilka effekter det nya systemet kommer att få är ännu oklart. Statistiska Centralbyrån, SCB, skall redovisa en beräkning av det nya systemets effekter i slutet av december. De nya reglerna skall träda ikraft redan 1 januari 2020. Det kan ställa till en del problem för kommuner som tvingas betala mer till utjämningssystemet, eftersom kommunernas budgetar normalt tas i början av december.
Striden om EU-avgiften blir allt tuffare
🟠 I och med Brexit tappar EU netto cirka 90 miljarder kronor. Som Nya Tider tidigare rapporterat pågår ett intensivt arbete inom EU för att dels ta bort avgiftsrabatterna för nettobetalande länder, som Sverige, och dels för att höja avgiften för att kompensera minst halva bortfallet vid Brexit. Sveriges riksdag har, så här långt, varit tydlig med att inte acceptera en höjd EU-avgift. Men Socialdemokraterna börjar vackla och skickar fram debattörer som skall bädda för att Sverige kan vika ner sig.
Vad får vi för pengarna? – Nedläggningsvåg av kommunala äldreboenden
🟠 Mer eller mindre dagligen nås vi av rapporter om nedläggning av äldreboenden i en mängd olika kommuner. Samtidigt pekar all statistik på att behovet av särskilda äldreboenden av olika slag ökar kraftigt de närmaste åren. Vissa kommuner motiverar nedläggningarna med att det saknas pengar och att man måste göra stora besparingar. Få pratar om konsekvenserna för de boende på nedläggningshotade boenden och ännu tystare är det om migrationens effekter.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
