Olle Felten
Artiklar av Olle Felten
Sveriges avgift till EU kommer öka med hela 55 procent
🟠 EU:s nya långtidsbudget för perioden 2021-2027 presenteras av Kommissionen som ”modernare, tydligare och enklare”. Att det kommer att bli väsentligt dyrare för Sverige är dock klarlagt. Vi riskerar också att få ett minskat stöd tillbaka, genom ”moderniseringen”. Kort sagt, Sverige ser ut att förlora både på gungorna och karusellen.
Junckers sista desperata försök att befästa sin överstatliga agenda
🟠 Inför EU-valet i maj tar Kommissionen det sista tillfället att försöka befästa sin inriktning på EU:s politik så att nästa Kommission skall tvingas ta över den avgående Kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers federalistiska tankegångar. Vid ett sista toppmöte mellan Kommissionen och medlemsstaternas stats- och regeringschefer i Sibiu, Rumänien, förväntas ett tiopunktsprogram tas fram, som man avser att slutligt besluta om i juni. Junckers utgångspunkter är svepande och kan, i sann EU-anda, betyda precis vad som helst.
Kan pensionerna ta slut?
🟠 Pensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.
Skadliga förslag i vårbudgeten
🟠 Vårbudgeten, som den brukar kallas, är egentligen två olika propositioner, dels ett förslag till ändringsbudget för 2019 och dels riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för 2020. Förslagen bygger på januariöverenskommelsen (JÖK), det sakpolitiska avtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Flera av förslagen marknadsförs av regeringen som stora och viktiga reformer, men kritiseras av andra för att vara ineffektiva men också skadliga för landet. Här redovisas tre exempel på det.
Allmänna Arvsfonden processar mot avlidnas sista vilja
🟠 I NyT v.7/2019 redogjorde vi för hur Allmänna arvsfondens pengar kan användas för minst sagt tveksamma projekt. Nu tittar vi närmare på hur pengarna kommer in till fonden och hur den ibland agerar på ett sätt som riskerar att gå på tvärs mot en avlidens högst sannolika sista vilja.
Många länder straffas för att inte införa EU-direktiv
🟠 Den inre marknaden är EU:s grundläggande princip. Det är den som är EU, i någon mening. Nya Tiders granskning visar dock att få länder lever upp till EU:s alla direktiv. Inte ens Tyskland och Frankrike, de kanske främsta förespråkarna för ännu mer överstatlighet, slipper åtgärder från Kommissionen och hot om miljardböter. Totalt har Kommissionen bara i år beslutat om åtgärder mot medlemsländerna i 345 fall.
Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet
🟠 I en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.
Finansinspektionen skakas av penningtvätt i Baltikum
🟠 Den tidigare härvan med penningtvätt inom Danske Bank i Baltikum sväller nu ytterligare. Efter att de estniska myndigheterna har meddelat att Danske Banks filial i Estland stängs ned, vilket bland andra Svenska Dagbladet rapporterat om den 19 februari, avslöjas det nu också att Swedbank kan ha varit inblandad i turerna med penningtvätt i Baltikum. Efter SVT:s Uppdrag gransknings avslöjanden om den kriminella penningtvätten som pågått under lång tid i de baltiska länderna, svajar nu Finansinspektionen betänkligt i sitt uppdrag.
EU tar för sig på skatteområdet
🟠 Den 15 januari i år offentliggjorde den Europeiska Kommissionen sitt förslag till Ministerrådet om att flytta mer makt på skatteområdet från medlemsländerna till EU. Konkret ska enskilda länder inte längre kunna motsätta sig besluten, då det inte längre kommer att krävas enhälliga beslut. Kritiker menar att om den föreslagna processen genomförs, reduceras de nationella parlamenten till transportkompanier. Man ser centraliseringen på skatteområdet som det sista steget in i en formell federal statsbildning.
Skogsnäringen – vår framtid?
🟠 Skogen är Sveriges guld. Mycket av vår välfärd har sitt ursprung i den svenska skogsnäringen. Vi bygger och isolerar, tillverkar möbler och biobränsle till fordon, eldar för värme, el och varmvatten, producerar fiberråvara till tyger och mycket mer, med produkter som kommer från skogen. Skogen i sig själv är också en viktig miljöfaktor, inte minst genom att den binder enorma mängder koldioxid och producerar syre. Skogens ekonomiska betydelse för Sverige kan inte överskattas – och den borde tas tillvara mycket bättre.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
