Sophia Eklund

🟠 Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

🟠 Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

🟠 Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

🟠 På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

🟠 Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

🟠 Sten Sture (cirka 1440–1503) blev Sveriges riksföreståndare två gånger. Hans liv präglades av politiska maktkamper och han kämpade hårt för svensk självständighet gentemot Danmark och Norge, något som ledde till att han, även långt efter sin plötsliga död i december 1503, kom att betraktas som en svensk nationell hjälte.

🟠 I dagarna infaller Snorre Sturlassons dödsdag. Han valdes till lagman två gånger, blev en mäktig hövding och drogs in i blodiga ättestrider, men trots detta är Snorre Sturlasson (cirka 1179 – 1241) i dag mest känd för de litterära verken Den prosaiska Eddan och Heimskringla. Dock kom han under sin livstid att bli en betydande man inom politiken, vilket till sist blev hans död i september 1241.