Skip to Content

Långholmens spinnhus dit Magdalena Rudenschöld fördes efter schavotteringen. Målning från 1787 av Elias Martin (1739-1818). Bild: Wikimedia Commons
HISTORIA

Skymning för Reuterholm

Digital utgåva

År 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Publicerad: 27 maj, 2021, 00:16

  • Svenska

Läs även

Hösten och vintern år 1793 uppdagades en konspiration mot förmyndarregeringen. De ledande gustavianerna, ambassadör Gustaf Mauritz Armfelt, hovfröken Magdalena Rudenschöld, överste Johan Fredrik Aminoff och den tidigare kabinettssekreteraren Johan Albrekt Ehrenström hade under våren det året smitt planer på att, med hjälp av Ryssland, avsätta förmyndarregeringen. Denna regering leddes av hertig Carl, som var farbror och förmyndare till Gustaf IV Adolf, men i praktiken var den verklige makthavaren Gustaf Adolf Reuterholm.

Väldigt många kom att särskilt sympatisera med Magdalena Rudenschöld. Källa: ”SML 7875 – Teckning, grevinnan Magdalena Charlotta Rudenschöld född 1766”, Sörmlands museum

Magdalena Rudenschöld, som tjänstgjorde som hovfröken hos Gustaf III:s syster, prinsessan Sofia Albertina, arresterades i december 1793. Ehrenström greps i samma veva och månaden därpå uppdagades Aminoffs delaktighet i den Armfeltska konspirationen.

Armfelt själv tjänstgjorde som ambassadör i Italien vid den tiden, men i slutet av november hade Reuterholm, som John Chrispinsson skriver i G.A. Reuterholm: den gråtande diktatorn, sänt amiral Magnus Daniel Palmquist till Neapel för att häkta honom.

I januari och februari 1794 rannsakades ännu misstänkta gustavianer, i synnerhet statssekreterare Ulrik Gustaf Franc och landshövding Carl Lagerbring samt Elis Schröderheim, som varit i tjänst hos Gustaf III och efter kungens död blivit landshövding i Uppsala län, medan hovrätten påbörjade förhören av Magdalena Rudenschöld.

Misstankarnas tid

I februari 1794 skrev hertig Carls bekymrade hustru, Hedvig Elisabeth Charlotta, i sin dagbok. En orsak till hennes sinnesstämning var, som hon själv skriver, att regeringen hade lovat att allmänheten skulle ”få del af rättegångsförhandlingarna” i Armfeltska högmålsprocessen. Det dröjde dock inte länge förrän det visade sig att regeringen inte tänkte hålla det löftet. Hedvig Elisabeth Charlotta skriver i den här dagboksanteckningen att detta lett till att regimkritiker ”få vatten på sin kvarn och anklaga regeringen för olaglighet”.

Även Chrispinsson tar upp detta i sin biografi om Reuterholm och skriver följande: ”När rättegången inleddes beskrev åklagarna Rudenschöld som en spionnymfoman, Ehrenström som penninghungrig och Aminoff som kärlekskrank men bevisen för statskuppsplanen var vaga.”

Samma månad anlände Palmquist till Neapel för att häkta Armfelt, men misslyckades helt. Chrispinsson noterar att Armfelt hade blivit varnad ”och bodde i en stor villa skyddad av Neapels regering.”

Vid den här tiden började misstankar riktas mot Gustaf IV Adolfs guvernör, greve Nils Philip Gyldenstolpe. Hertiginnan, som tycks ha varit särskilt misstänksam mot guvernören, skriver i dagboksanteckningen från februari 1794 att hans ”hållning och uppträdande tyder på att han har något att dölja. I allmänhet anser man honom också komprometterad, och därtill är han äfven genom sin oförsiktighet själf skuld. Härpå är följande händelse ett bevis. Då han nämligen en dag åtföljde kungen på en promenad och passerade fröken Rudenskölds våning, som vetter mot gatan – hon bodde då ännu kvar i prinsessans palats –, tittade han uppåt hennes fönster och hälsade på henne.”

Hertiginnan ansåg att Gyldenstolpe borde ha låtsats som om han inte såg Rudenschöld. Att han istället valde att hälsa på henne väckte hertiginnans misstankar.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

DE VIKTIGASTE PERSONERNA I DEN HÄR ARTIKELN:

Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813) – Sveriges verklige makthavare under Gustaf IV Adolfs minderårighet 1792-96.

Carl, hertig av Södermanland (1748-1818) – Gustaf IV Adolfs farbror och förmyndare.

Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp, hertiginna av Södermanland (1759-1818) – hertig Carls intrigerande hustru, Gustaf III:s dödsfiende 1789-92, och Gustaf IV Adolfs faster.

Gustaf IV Adolf (1778-1837) – Sveriges omyndige kung.

Francesco Piranesi (1756-1810) – konsulagent i Rom. Kom över Armfelts brev och papper.

Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) – ledande gustavian. Dömd till döden i sin frånvaro.

Magdalena Rudenschöld (1766-1823) – Armfelts älskarinna och gustavian. Dömdes till att schavottera och spärras in på spinnhuset.

Johan Albrekt Ehrenström (1762-1847) – gustavian som benådades på avrättningsplatsen.

Johan Fredrik Aminoff (1756-1842) – överste och gustavian. Dömd till livstids fängelse.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Gå till arkivet

Send this to a friend