Skip to Content

Ny avhandling slår ett slag för småskaligt jordbruk. Foto: Nya Tider
Landsbygd

Småskaligt jordbruk överlägset det storskaliga

Små jordbruk med stor biologisk mångfald visar sig mätta fler människor än vad det storskaliga jordbruket gör, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Detta visar en avhandling som lades fram i höstas vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala av Kristina Belfrage.

Publicerad: 17 april, 2015, 14:40

  • Svenska

Läs även

Kristina Belfrage menar att ekologisk odling mättar fler, tvärtemot den allmänna uppfattningen av stordriftens fördelar. Hon förestår Ekeby försöksgård i Roslagen, där hon testodlar alternativa grödor. Foto: SLU

Kristina Belfrage menar att ekologisk odling mättar fler, tvärtemot den allmänna uppfattningen av stordriftens fördelar. Hon förestår Ekeby försöksgård i Roslagen, där hon testodlar alternativa grödor. Foto: SLU

Kristina Belfrage avfärdar i sin avhandling den slutsats som fyra forskare vid Lantbruksuniversitetet framförde på Svenska Dagbladet debattsida den 16 november 2014. De hävdade att en övergång till ett ekologiskt lantbruk skulle leda till världssvält. Hon anser att deras metod att använda bekämpningsmedel i jordbruket för att höja livsmedelsproduktionen är att göra kommande generationer en björntjänst. Hon menar istället att om man mäter den totala matproduktionen, inte bara skörden av enstaka grödor, kan det vara upp till tio gånger effektivare med småbruk.

Det säkraste sättet att uppnå en långsiktigt hög livsmedelsproduktion är genom en maximal anpassning till naturgivna förhållanden, och det gäller att få jordbruket resurseffektivt med hög biologisk mångfald. Enligt henne är flera olika djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft viktig. En effekt av det småskaliga, ekologiska jordbruket är nämligen att det skulle behövas cirka fyra gånger fler kunniga lantarbetare än vad som finns i dag.

Belfrage har även undersökt vilken typ av biodrivmedel som bör användas för att kunna mätta så många människor som möjligt, och kom fram till att en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor var det alternativet som producerade mest mat.

Djuren fyller en viktig funktion i det ekologiska, småskaliga jordbruket. Om antalet djur minskar, minskar även de ekosystemtjänster som husdjuren tillhandahåller, resonerar hon.

Ett exempel på ett sådant förfarande är, enligt henne, när hönsen får bo i växthusen under vintern för att gödsla jorden och värma upp växthuset. På våren kan de gå i grönsakslanden och ogräsrensa och mylla ner gödsel. Under sommaren gör de nytta i dynghögarna i beteshagarna där de parasitsanerar marken. På hösten tar de hand om fallfrukten.

I avhandlingen diskuteras även hinder och möjligheter ur ett samhällsperspektiv, och vad det skulle få för effekter om man skulle införa denna jordbruksform i större skala i Sverige.

– Mina slutsatser är utmanande och skiljer sig delvis från dem som presenterats i miljörådsberedningens betänkande om landsbygdsprogrammet, konstaterar Belfrage.

Marie Edberg

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend