Skip to Content

Rivningsraseriet har inte drabbat Danmark på samma sätt som Sverige och det finns många mysiga små städer att strosa i. Mariager utmärker sig med många korsvirkeshus. Foto: Nya Tider
INRIKES

Smilande Limfjordlandet

PappersupplaganNya Tider v. 43

Vid färjan i Göteborg står ett gäng med motorcyklar och väntar på att få köra ombord på katamaranen till Frederikshavn. Vi är ett litet gäng arbetskamrater, som ska göra en weekendtur till Jylland. Katamaranen seglar under Göteborgs broar och genom skärgården innan vi kommer ut på öppet hav. Vi sitter ute på däck och tar en öl. Luften är mild för årstiden. Havet ligger blått och stilla. Vita måsar seglar i skyn tillsammans med lite stackmoln.

Publicerad: 26 oktober, 2019, 18:16

  • Svenska

Läs även

Efter cirka en timmas färd anar vi land i väster och efter cirka två timmar är vi i Frederikshavn. Det är en trevlig liten hamnstad där svenskar gärna shoppar. Men vi ägnar inte mycket tid åt det. Istället kör vi våra motorcyklar upp på höjden söder om staden (väg mot Bangsbo) varifrån vi har en magnifik utsikt över det småkulliga, leende landskapet och ut över havet i öster.

Vi har en karta där ”Marguerit-ruten” (Prästkrageleden) är markerad och vi tänker följa den, eftersom det är särskilt vackra vägar och lämpliga för ”finåkning” på mc, cykel eller bil för den delen. Först kör vi kustvägen längs havet i öster, förbi ängar och tallskog ner till Hals. Sedan följer vi Limfjordens vatten väster ut, passerar Aalborg och fortsätter till Aabybro och Fjerritslev. Det mesta är fortfarande grönt eller gult på slagna åkrar. Fjordens blå vatten ger fina kontraster och vita molntussar seglar där. En tur runt Limfjorden, som delar Jylland i två, gör att vi har vatten nästan överallt, vilket ger fina kontraster och intressanta utsikter.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Alf Ronnby

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Henrik Paetau: Läsar- responsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Civilisationernas kamp 1627

RECENSIONDet är välkänt att nordiska sjöfarare under vikinga­tiden gav sig ut på handels- och plundringståg, i­bland så långt bort som till Särkland, det vill säga saracenernas land, de arabiska länderna. Mindre känt är att nordafrikanska, muslimska sjörövare under århundraden gjorde Medelhavet otryggt och ända in på 1800-talet genomförde räder mot Europas kustområden i syfte att plundra och förslava. Vem vet i dag att inte ens ett så avlägset land som Island förskonades från denna sorts våld?

Ernst-Hugo Järegård – en udda figur i finkulturens salonger

KULTUREn Armanibesatt klädsnobb som skildrade mänsklig­hetens skuggsidor på alla samhällsnivåer. För många är Ernst-Hugo Järegård en av Sveriges största skådespelare och han fick också en brokig karriär kantad av kalkonfilmer, Dramatenuppsättningar och skräckskildringar. Men trots att han älskade att stå i centrum plågades han av ångest och sömnsvårigheter.

Yvigt om Sverige från en utlandssvensk

RECENSIONYlva Binder var länge utlandssvensk, och kan därför relatera till både hur Sverige har förändrats från hur hon minns det, men även jämföra med andra länder. Hennes Good Morning Sweden är skriven på engelska och man kan därför utgå ifrån att hon vill beskriva sitt arma land för en internationell publik, men samtidigt känns många problembeskrivningar främst relevanta för någon som bor i Sverige.

Den sista måltiden som blev en början, Om nattvarden, dess symboler och betydelse

PÅSKENNattvarden, som även är känd som den sista måltiden, instiftades av Jesus från Nasaret kvällen innan han fängslades och sedan dess har denna symbolrika rit varit en central del inom den kristna tron. Sättet nattvarden firas på varierar dock bland dagens kristna.

Vikingakvinnorna som reste

INRIKESMånga vikingakvinnor följde sina män på resor. De slog sig ner på olika platser och bildade familjer. De flesta är anonyma, men det finns några som omnämns vid namn. Både i den isländska sagodiktningen och i runristningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend