Skip to Content

Snorre Sturlasson på äldre dagar. Illustration av Christian Krogh (1852-1925) ur Heimskringla

Snorre Sturlasson skrev inte bara kungasagor

Digital utgåva

I dagarna infaller Snorre Sturlassons dödsdag. Han valdes till lagman två gånger, blev en mäktig hövding och drogs in i blodiga ättestrider, men trots detta är Snorre Sturlasson (cirka 1179 – 1241) i dag mest känd för de litterära verken Den prosaiska Eddan och Heimskringla. Dock kom han under sin livstid att bli en betydande man inom politiken, vilket till sist blev hans död i september 1241.

Publicerad: 18 september, 2018, 17:46

  • Svenska

Läs även

År 1218 seglade Snorre Sturlasson från Island mot Norge. Han hade nyligen avslutat sin tre år långa period som lagsagoman och blivit bjuden till den norske kungen Håkon Håkonsson (1204 – 63) och dennes jarl, Skule Bårdsson (1189 – 1240). Lagsagoman var benämningen på ordföranden för alltinget, som var den plats där rättvisa skipades och lagar stiftades.

Under sin första vistelse i Norge blev Snorre den norske kungens vasall. Bilden visar hur det gick till när någon man blev en norsk kungs vasall. Fot: Wikimedia Commons

Sturlasson var visserligen inte längre lagsagoman när han blev bjuden till Norge, men var inte desto mindre en rik och mäktig hövding (goðar). Det var nämligen så att den politiska makten på Island under denna tid var uppdelad mellan olika hövdingar. Dessa hövdingar hade inte bara den politiska makten på Island utan även den juridiska.

Enligt Islänningarnas saga och Sturlungasagan (eng. Sturlunga Saga) bjöds Sturlasson till Norge för att han hade skrivit en dikt om den norske jarlen Håkon Galen, men en annan orsak kan också ha varit att jarl Skule Bårdsson skall ha velat göra Island till en del av det norska riket, och Sturlasson var ju en mäktig hövding. Dessutom utbröt det vid den här tiden konflikter på Island mellan de norska köpmännen och släktingarna till Snorres fosterfar, Jón Loftsson (död 1197), varpå Sturlasson tvingades ingripa och medla för att jarl Bårdsson inte skulle sända dit en här.

Det är visserligen oklart vad Sturlasson hade fått för uppdrag i Norge, om han skulle övertala islänningarna att acceptera och underkasta sig ett norskt herravälde eller se till att de inte gav sig in i konflikter med norrmännen, men vad som däremot är klart är att han, år 1218, utnämndes till lendman av kung Håkon och jarl Bårdsson. Lendman var den norska titeln på en vasall vars uppgift var att driva in skatter i norske kungens namn samt administrera ett landområde.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

fakta

Källorna är bland annat: The Uppsala Edda (den tryckta engelska upplagan av Den prosaiska Eddans äldsta kända manuskript) by Snorri Sturluson Nordiska kungasagor I, av Snorre Sturlasson (samlingsverk som innehåller en del av sagorna som ingår i Heimskringla) Sturlunga Saga volume I, translated by Julia H. McGrew (citaten ur denna upplaga har översatts av artikelförfattaren till svenska)
Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • ♚Grand Vizier♚✓ᵀʳᵘᵐᵖ ˢᵘᵖᵖᵒʳᵗᵉʳ

    Kommer i håg den tiden, goda tider. Vi seglade till Miklagard, slogs mot särkmännen på Iberiska halvön, tog deras blåmänsträllar och sålde dessa på Eirann (Irland), aah vilka tider.

Två män mot fyra ständer

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Vargflockens rike på Lister, Känn historiens vingslag!

HISTORIAIstaby på Lister fanns redan på stenåldern. Då låg byn vid en havsvik och människorna försörjde sig genom jakt och fiske. Istabystenen, en runsten från 600-talet, säger något om ett hövdingadöme. Under vikingatiden och fram till 1658 var Istaby danskt och omställningen till svenska förhållanden blev tuff. Än i dag är bebyggelsen samlad kring den medeltida forten, där man samlade boskapen innan de togs till skogen för bete, och Istaby är en av få bevarade klungbyar.

En omdebatterad massmördare

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Karl XII:s största seger

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Ebenholts, porträtt och människohud

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

En av Norges äldsta runstenar upptäckt

INRIKESI början av oktober meddelade norska arkeologer att ägarna till en gård i Rakkestad i Östfold hittat en runsten när de rev ett gammalt hus. Stenen är ristad med den äldsta futharkens runor och kastar enligt språkforskare nytt ljus över språkets utveckling.

Bland växter, djur och mineraler i Dalarna

Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

Ett dystert hundraårsminne: Spanska sjukan: 50 miljoner dog i historiens värsta pandemi

PANDEMIDet är i år ett hundra år sedan spanska sjukan slog till. Den tros ha drabbat en halv miljard människor, vilket var en tredjedel av jordens befolkning på den tiden. Genom att kartlägga viruset har forskare kunnat konstatera att det handlade om en form av fågelinfluensa.

Gå till arkivet