Skip to Content

Snorre Sturlasson på äldre dagar. Illustration av Christian Krogh (1852-1925) ur Heimskringla

Snorre Sturlasson skrev inte bara kungasagor

Digital utgåva

I dagarna infaller Snorre Sturlassons dödsdag. Han valdes till lagman två gånger, blev en mäktig hövding och drogs in i blodiga ättestrider, men trots detta är Snorre Sturlasson (cirka 1179 – 1241) i dag mest känd för de litterära verken Den prosaiska Eddan och Heimskringla. Dock kom han under sin livstid att bli en betydande man inom politiken, vilket till sist blev hans död i september 1241.

Publicerad: 18 september, 2018, 17:46

  • Svenska

Läs även

År 1218 seglade Snorre Sturlasson från Island mot Norge. Han hade nyligen avslutat sin tre år långa period som lagsagoman och blivit bjuden till den norske kungen Håkon Håkonsson (1204 – 63) och dennes jarl, Skule Bårdsson (1189 – 1240). Lagsagoman var benämningen på ordföranden för alltinget, som var den plats där rättvisa skipades och lagar stiftades.

Under sin första vistelse i Norge blev Snorre den norske kungens vasall. Bilden visar hur det gick till när någon man blev en norsk kungs vasall. Fot: Wikimedia Commons

Sturlasson var visserligen inte längre lagsagoman när han blev bjuden till Norge, men var inte desto mindre en rik och mäktig hövding (goðar). Det var nämligen så att den politiska makten på Island under denna tid var uppdelad mellan olika hövdingar. Dessa hövdingar hade inte bara den politiska makten på Island utan även den juridiska.

Enligt Islänningarnas saga och Sturlungasagan (eng. Sturlunga Saga) bjöds Sturlasson till Norge för att han hade skrivit en dikt om den norske jarlen Håkon Galen, men en annan orsak kan också ha varit att jarl Skule Bårdsson skall ha velat göra Island till en del av det norska riket, och Sturlasson var ju en mäktig hövding. Dessutom utbröt det vid den här tiden konflikter på Island mellan de norska köpmännen och släktingarna till Snorres fosterfar, Jón Loftsson (död 1197), varpå Sturlasson tvingades ingripa och medla för att jarl Bårdsson inte skulle sända dit en här.

Det är visserligen oklart vad Sturlasson hade fått för uppdrag i Norge, om han skulle övertala islänningarna att acceptera och underkasta sig ett norskt herravälde eller se till att de inte gav sig in i konflikter med norrmännen, men vad som däremot är klart är att han, år 1218, utnämndes till lendman av kung Håkon och jarl Bårdsson. Lendman var den norska titeln på en vasall vars uppgift var att driva in skatter i norske kungens namn samt administrera ett landområde.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

fakta

Källorna är bland annat: The Uppsala Edda (den tryckta engelska upplagan av Den prosaiska Eddans äldsta kända manuskript) by Snorri Sturluson Nordiska kungasagor I, av Snorre Sturlasson (samlingsverk som innehåller en del av sagorna som ingår i Heimskringla) Sturlunga Saga volume I, translated by Julia H. McGrew (citaten ur denna upplaga har översatts av artikelförfattaren till svenska)
Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend