Skip to Content

Källshagens sjukhus blev en plats för massteriliseringar under andra världskriget. Foto: Vänersborgs muséem/CC BY-SA 4.0
HISTORIA

Socialdemokraternas idealmänniska

Digital utgåva

År 1934, för åttiofem år sedan, antogs den socialdemokratiska regeringens proposition att införa en steriliseringslag i Sverige av riksdagen. I första hand var det ”sinnesslöa” personer som skulle hindras från att fortplanta sig. Dessa lagar skulle gälla fram till år 1975 och fungerade som ett viktigt befolkningspolitiskt verktyg.

Publicerad: 31 augusti, 2019, 01:21

  • Svenska

Läs även

År 1934 kunde den socialdemokratiske riksdagsmannen och psykiatern Alfred Petrén (1867-1964) känna sig nöjd. Sedan år 1922, efter att han, enligt Mattias Tydéns avhandling Från politik till praktik: De svenska steriliseringslagarna 1935-1975, lagt fram en motion som fått riksdagen att fatta ”beslut om en steriliseringsutredning”, hade Petrén varit mycket pådrivande för att få en steriliseringslag införd. Vid 1934 års riksdag hade steriliseringslagen antagits.

Alfred Petrén (1867-1964) var en av de mer pådrivande när det gällde införandet av steriliseringslagen. Foto: Wikimedia Commons

Han var visserligen inte, som det framgår i Tydéns avhandling, den ende socialdemokraten bakom 1922 års motion. Det var ytterligare sju av hans partikamrater, men även, enligt Tydén, liberalerna Mauritz Hellberg (1859-1947), Ernst Lyberg (1874-1952), G. H. von Koch (1872-1948) samt Nils Wohlin (1881-1948) från Bondeförbundet (dagens Centerpartiet). Dock kom Petrén att bli den mest pådrivande i denna fråga.

Enligt Statens offentliga utredningar (SOU) 2000:20 stiftades och infördes två steriliseringslagar: En 1934 och ytterligare en sådan lag år 1941. Enligt SOU 2000:20 tillät båda dessa lagar att människor ”i vissa situationer” steriliserades utan samtycke. I SOU kan man läsa att enligt ”1934 års lag kunde sådana ingrepp utföras om den person det gällde ansågs sakna förmåga att förstå steriliseringens innebörd (vad som då kallades rättsinkapacitet). […] 1941 års lag byggde i princip på frivillighet. Fortfarande kunde dock så kallade rättsinkapabla steriliseras utan samtycke.”

Skälen för sterilisering var, enligt SOU, ”tre: Eugeniska (ras/arvshygieniska), sociala och medicinska.” Dock fick inget våld tillämpas, skriver SOU.

Tydén noterar att enligt 1934 års steriliseringslag var det rättsinkapabla som dessutom var sinnessjuka eller sinnesslöa som skulle steriliseras. 1934 års lag innebar även, enligt Tydén, att varje operation skulle ”prövas av Medicinalstyrelsen som var den centrala statliga medicinska myndigheten” samt att varje ”ansökan skulle ske på ett särskilt formulär med bifogade intyg, bland annat ett läkarintyg.” Undantag gjordes dock, noterar Tydén, ”för personer definierade som sinnesslöa. I sådana fall kunde två läkare i samråd själva fatta beslut om operation under förutsättning att det fanns ett samtycke från make/maka, föräldrar eller förmyndare.”

I 1934 års lag nämns inte det medicinska skälet utan endast det eugeniska (risken att barnen skall ärva förälderns sinnessjukdom eller sinnesslöhet) och det sociala (att föräldern/föräldrarna är psykiskt inkapabla att ta hand om barn). Det medicinska skälet tillkom, enligt Tydén, i 1941 års lag och omfattade då kvinnor som på grund av ”sjukdom, kroppsfel eller svaghet” inte kunde klara ett havandeskap utan risk. Som Tydén skriver skilde sig 1941 års lag även från den tidigare steriliseringslagen i avseendet att operationerna skulle ”prövas av Medicinalstyrelsen efter en särskild ansökningsprocedur.” Tydén noterar även att ”möjligheten för två läkare att själva fatta beslut om sterilisering av sinnesslöa” hade försvunnit vid införandet av den lagen.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Livets, dödens och kungens skald

HISTORIACarl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Jüri Lina: Sverige är Sovjet 2.0

Jüri Lina intervjuas om sina erfarenheter av kommunismen i Estland och hur han idag ser liknande mönster och repression mot oppositionella i Sverige.

Upptäcktsresa i runornas tecken

KULTURI Sverige finns över 2 000 runstenar. Hur många som ännu inte har kommit i dagen vet man inte. Nya fynd görs. Runstenarna lyser som fyrtorn i mörkret. Med sina olika meddelanden har de en fantastisk historia att berätta. Följ med på en upptäcktsresa i runornas tecken!

Gå till arkivet

Send this to a friend