Skip to Content

Solens aktivitet har en inverkan på klimatet. Foto: Pixabay/Felix Mittermeier
VETENSKAP & TEKNIK

Solinstrålningen mot jorden ökar – men ingen forskar på hur det påverkar temperaturen

PappersupplaganNya Tider v. 25

Försöker SMHI mörka mätdata som inte stödjer teorin om att människans utsläpp av koldioxid är orsaken till klimatförändringarna? Kan en svensk myndighet som SMHI verkligen tysta ned sina egna observationer under flera decenniers tid? Är det politiska trycket så hårt? Samtidigt som tjänstemännen är svaga och rädda om sin egen position? Thoralf Alfsson har nystat i frågan om den ökande solinstrålningens inverkan på jordens medeltemperatur.

Publicerad: 18 juni, 2020, 15:06

  • Svenska

Läs även

För en tid sedan beslutade jag mig för att investera i solceller på mitt tak. Orsaken var den energipolitik som förts av de rödgröna partierna i Sverige som innebär att vi sannolikt kommer att få höga elenergipriser i framtiden då intermittenta och väderberoende elenergikällor kommer att vara dominerande men ändå kräva and­ra energikällor som back-up. Ett väldigt dyrt och kostsamt elförsörjningssystem.

Solcellsofferterna var fyllda med ”solprognoser” med tabeller och kurvor över hur mycket elenergi som skulle kunna produceras. Jag litade dock inte på dessa bolag utan sökte istället fakta över solinstrålningen hos SMHI. Där kunde jag läsa följande:

”Sedan noggranna satellitbaserade mätningar inleddes 1978 har variationerna i den totala solstrålningen varit inom några promille från medelvärdet 1 361 W/m². De stora och snabba variationer som vi ser vid jordytan beror framför allt på moln som skuggar solen. Det är inte ovanligt att den direkta solstrålningen ändras från 900 till 0 W/m² eller tvärtom på några sekunder.”

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Thoralf Alfsson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Okända nya bakterier på ISS kan hjälpa att bygga en framtid på Mars

VETENSKAP OCH TEKNIKNASA spårar mikrober som bor ombord på den internationella rymdstationen ISS, och ibland upptäcker man nya sorter. Nu försöker man förstå hur de klarar den tuffa miljön för att få ledtrådar om hur man överlever långa uppdrag i rymden.

Konsekvenserna av Covid-19 på vår kosthållning och hälsa

VETENSKAP OCH TEKNIKNästan en tredjedel av mänskligheten har gått upp i vikt under pandemin, trots medvetenheten om sambandet mellan fetma och komplikationer vid Covid-19. Data för denna forskning samlades in via Ipsos Global Advisor från den 23 oktober till den 6 november 2020.

Nya mätningar av himlens mörker visar att galaxer ”bara” finns i hundratals miljarder

VETENSKAP OCH TEKNIKHur mörk är himlen, och vad säger det oss om antalet galaxer i det synliga universum? Astronomer kan uppskatta det totala antalet galaxer genom att räkna alla som syns i Hubble Deep Field (HDF) och sedan multiplicera dem med himlens totala yta. HDF är en bild av en liten region i stjärnbilden Stora Björnen, baserad på resultaten av en serie observationer gjorda av Rymdteleskopet Hubble. Den täcker ett område på 156 bågsekunder, samma storlek som en tennisboll sedd på 100 meters avstånd. Men andra galaxer är för svaga och avlägsna för att direkt synas. Men även om vi inte kan räkna dem, ger deras ljus en svag glöd åt rymden.

Teknikgenombrott för elfordonsbatterier

VETENSKAP OCH TEKNIKHalvledarbatterier är ett stort framtidslöfte. Många av de nackdelar som nu förknippas med litiumbatterier, som brandfara, minskar och energitätheten (den energi ett batteri kan leverera i förhållande till sin vikt) mångdubblas. Det tar cirka 10 minuter att ladda ett elfordon med ett halvledarbatteri, vilket förkortar laddningstiderna med två tredjedelar. Batteriet kan utöka räckvidden för ett kompakt elfordon utan bekostnad av innerutrymme. Allt detta med minimala säkerhetsproblem. I december hävdade ett amerikanskt startupföretag att de hade uppfunnit ett nytt litium-jonbatteri som kan revolutionera elfordonsmarknaden. Men är det för bra för att vara sant?

Kapplöpningen om batteriåtervinning

VETENSKAP OCH TEKNIKMiljontals elbilar kommer snart att rulla på vägarna över hela världen, men världen är inte redo för de uttjänta batterierna. Ett antal startupföretag, företrädesvis nordamerikanska, vill knäcka denna miljardnöt.

Framtidens batterier är viktlösa och osynliga

VETENSKAP OCH TEKNIKUnder motorhuven på din bil kan du hitta ett batteri. I en elbil hittar du massor av batterier. Men nu pågår det en renässans inom batteriforskningen som syftar till att bygga in energilagringen i själva de apparater och fordon den ger kraft till.

Rekordkallt på Tasmanien

VETENSKAP OCH TEKNIKMedan vi på våra nordliga breddgrader har sommar med sol och värme, har södra halvklotet vinter. Dock bor 90 procent av jordens befolkning på norra halvklotet. Därför gäller klimatfrågan främst norra halvklotet.

”Uranfrön” kan göra härdsmältor till ett minne blott

VETENSKAP OCH TEKNIKTrisopartiklar är ett underligt kärnbränsle med inbyggda säkerhetsfunktioner som kommer att driva en ny generation av högtemperaturreaktorer.

Gå till arkivet

Send this to a friend