Provisorisk sjukhussal i delstaten Kansas i USA, där offer för spanska sjukan vårdas. Foto: Wikipedia/National Museum of Health and Medicine

Spanska sjukan och coronaviruset Covid-19, en jämförelse

Nya Tider gör en tillbakablick på tidigare epidemiutbrott i en text av Christer Nilsson, Filosofie kandidat med medicinhistoria som specialitet.

Låt oss först titta på de senaste smittsamma virusutbrotten och deras dödlighet:

SARS (2003), 800 döda. En akut smittosam lunginflammation orsakat av coronaviruset SARS-CoV (södra Kina).

Svininfluensan (2009), cirka 200 000 döda. Sjukdomen orsakas av viruset A H1N1.

MERS (2012-2020), 866 döda. Middle East Respiratory Syndrome, orsakat av coronaviruset MERS-nCoV. Sjukdomen har blossat upp allt emellanåt i regionen.

Ebola (2014-16), 11 325 döda. Blödarsjuka orsakad av (ssRNA)- virus. Smitthärden var i Västafrika.

Alla (utom svininfluensan) är officiella siffror, enligt WHO:s beräkningar.

Spanska sjukan (1918-1919) Virus A H1N1, vilket bekräftade att det var en fågel- eller svininfluensa, men ursprunget till dess gensekvens är fortfarande höljt i dunkel. 50 miljoner döda, men siffran är osäker – den varierar mellan 30 och 100 miljoner. 500 miljoner infekterades, det vill säga närmare en tredjedel av jordens befolkning. Vad gäller spanska sjukan har man (1998 och 2005) lyckats ”återuppväcka” 1918 års virus och visat (på möss) att det har 100 gånger så stor dödlighet som sedvanliga epidemivirus. I Sverige dog drygt 34 000, i Finland 30 000 (varav många i de ”röda fånglägren”), i Danmark och Norge 14 000 i vartdera landet. Spridningen skedde explosionsartat i tre olika vågor inom cirka ett år. Det var de starkaste männen och kvinnorna och de gravida i åldern 16-35 år som först föll offer. Orsaken har överraskat vetenskapen. De flesta avled av bakteriell lunginflammation och antibiotika saknades vid denna tid. Infektionen gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret och aktiverade gener kopplade till apoptos (programmerad celldöd). I detta fall blev celldöden så omfattande att lungornas epitel förstördes och öppnade för en fatal lunginflammation. Ett starkt immunförsvar (vilket saknades hos sjuka, gamla och småbarn) ledde således till kraftiga överreaktioner och svåra lungskador. Detta utbrott saknade således likheter med de stora influensautbrotten 1889, 1957 och 1968 och kanske nu – Covid-19.

Aktuella siffror världen över för Covid-19, den 18 mars 2020: Smittade 208 471, döda 8 312, tillfrisknade 82 909. (Källa: Worldometer- coronavirus.) Den 14 mars hade folkhälsomyndigheten i Sverige uppgraderat risken för smittan till ”mycket hög” och att det nu handlade om en pandemi. Huruvida viruset längre fram kommer att ändra skepnad (mutera) och, utöver en ordinär luftvägsinfektion, angripa lungor (som spanskan), njurar, lever eller andra organ står just nu skrivet i stjärnorna. Klart är att en stor oro har spridits i samhällskroppen, precis som i en rad karantänländer med Italien som första land i Europa. Debatten fortsätter om statsepidemiologen Anders Tegnell på FHM har gjort rätt i hur man hanterar riskerna med Covid-19. En debatt som hittills präglats både av genuin oro samt direkt kompetensbrist och bristande kommunikation. Bland annat var han inte överens med WHO vad gäller definitionen av begreppet ”lokal smittspridning” – som Tegnell hävdat inte fanns, medan WHO rapporterat att sådan förekom i Sverige sedan flera veckor tillbaka. Tegnell framstår mer och mer som en vindflöjel. Minns svininfluensan 2009 då han yrkade på att hela befolkningen skulle massvaccineras – en fullständig galenskap med tanke på narkolepsin som blev följden. Nu backar han från vaccinspåret och har även gett upp idén att följa smittkällan, i stället förespråkas masskarantän och att låta den så kallade flockimmuniteten få grassera fritt, det vill säga att 6 av 10 skall smittas och att befolkningen sedan är immuniserad även vid utbrott nummer två som ganska sannolikt kan dyka upp när man ”blåst faran över”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Politiskt oberoende och obunden historiker och författare

Relaterat

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Det våras för kärnkraften

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.