Olönsamma vindsnurror eller väderkvarnar à la Don Quijote? Det kan bli den stora frågan när oppositionspartierna till vänster skall försöka mixa ihop sina respektive ekonomiskpolitiska inriktningar med varandra och Centerpartiet. Oppositionsledaren behöver sannolikt både häst och lans för att lyckas med den uppgiften. Foto: Allt på Öland

Splittrad opposition drar åt olika håll – 141 miljarder kronor skiljer mellan de högsta och lägsta buden

EKONOMI
2026 är ett valår och det betyder att partiernas budgetförslag ska visa väljarna vartåt respektive parti vill styra Sverigeskutan. Om oppositionen får majoritet i riksdagen efter nästa val går det dock inte att, med budgetförslagen som utgångspunkt, avgöra hur skattetrycket eller statens utgifter kommer att förändras. Det drar helt enkelt åt för många olika håll.

Socialdemokraterna har gått ut och proklamerat att man inte kommer att presentera ett re­geringsalternativ före valet. Det är sannolikt en klok åtgärd av Magdalena Andersson och hennes strateger. Budgetförslagen från op­positionen visar nämligen en extrem splittring i synen på hur Sverige skall styras. Det redan stora underskott som regeringen budgeterar för 2026, 167 miljarder kronor, vill S och C minska något, medan V i stället ökar på med några få miljarder kronor. MP smäller dock till med ett förslag som ger ytterligare 67 miljarder kro­nor i underskott.

Miljöpartiet vinner skatteracet i budgeten för 2026, genom att föreslå både kraftigt höjda skatter och ökade statliga utgifter med närmare 10 procent i förhållande till regeringens proposition. Diagrammet visar miljoner kronor. Data: Budgetförslagen, Grafik: Nya Tider

 

Några faktorer som ger en övergri­pande bild av hur stora skillnaderna är mellan de olika oppositionsparti­erna redovisas i tabellen här bred­vid. Det handlar om skattetryck och statens samlade utgifter. För statens skatteinkomster har de fyra opposi­tionspartierna en bred och djup ra­vin av skillnader att överbrygga, om de skulle vilja komma fram till en gemensam budget. Statens utgifter uppvisar nästa stora glapp som, om möjligt, blir ännu mer problematiskt att fylla ut.

Att statsministerkandidaten Mag­dalena Andersson i det läget går ut med att man först efter valet ska pra­ta ihop sig om ekonomin, ger ett all­mänt oseriöst intryck. Det är naturligtvis enbart en teaterviskning. Att det finns en diskussion om vilket eller vilka partier som måste vika ner sig för att få ihop ett fungerande reger­ingsunderlag och budget redan nu, är ingen vågad gissning. Problemet för Andersson och Socialdemokrater­na är dock att om man skulle offent­liggöra innehållet i en sådan diskus­sion, så skulle det slå undan benen på det tänkta regeringsalternativet i en förtida svekdebatt. Nu försöker man i stället att skapa en någorlunda sam­stämmig verbal linje utåt, utan alltför mycket siffror och fakta, för att visa någon form av enighet utåt.

I Partiledardebatten i SVT den 12 oktober blottades dock djupa sprick­or i enigheten även på detta område på ett brutalt sätt. Vänsterpartiets le­dare, Noshi Dadgostar, lyckades med konststycket att reta upp nästan alla i studion med sina aggressiva utspel, som avbröt övriga talare med ideliga inhopp trots att hon inte hade ordet. När Centerpartiets ledare, Anna-Karin Hatt, till slut röt i och sade ifrån om Dadgostars odemokratiska och aggressiva beteende, på ett ovanligt rakt och avsnoppande sätt, såg både Dadgostar och oppositionsledaren ut som om de skulle vilja sjunka genom golvet. Om denna episod i debatten nådde hela vägen fram till de pre­sumtiva väljarna, så borde man där och då ha tappat tillräckligt många röster för att inte vinna valet nästa höst.

Anna-Karin Hatt (C) fick tillrättavisa Vänsterpartiets ledare Noshi Dadgostar för hennes odemokratiska och respektlösa beteende under partiledardebatten i SVT den 12 ok¬tober. Under debatten blottades djupa sprickor inom oppositionen i en rad frågor, inte minst rörande budgeten. Stillbild: SVT

 

Miljöpartiet avviker kraftigt när det gäller ökade ofinansierade utgif­ter för staten. Miljöpartiet vill också öka statens utgifter mest, med hela 136 miljarder kronor för 2026. Vän­sterpartiet har också spenderbyx­orna på, med ökade utgifter på 65 miljarder kronor. Man väljer dock att öka skatterna med 61,8 miljar­der kronor och håller därmed nere statens underskott och lånebehov till bara något mer än regeringen. I vänsterblocket försöker Socialdemo­kraterna framstå som mest ”budget­moderata”, genom att föreslå skatte­höjningar med 32,4 miljarder kronor och ökade utgifter med 27,2 miljar­der kronor. De minskar därmed det budgeterade underskottet med 5,2 miljarder kronor gentemot reger­ingspropositionen.

Om man väljer att bara titta på budgetnettot, så är skillnaden i den samlade ekonomiska effekten på sta­tens finanser försumbar.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

🟠 EKONOMI Trots det senaste årets räntechocker för många hushåll, föreslår en utredare återigen lättnader i amorteringskraven. Att minskade amorteringar leder till högre priser och ökad belåning är ett välkänt faktum, liksom att bankerna i stor utsträckning lever på räntenettot.

Läs även:

BRICS och USA – Nya steg mot en bipolär världsordning

BRICS och USA – Nya steg mot en bipolär världsordning

🟠 EKONOMI Alltmer tyder på att vi närmar oss en mer utvecklad bipolär – inte multipolär – världsordning. De stora institutioner som använts för att bygga den ekonomiska världsordning vi vant oss vid ser ut att hamna i skottgluggen när ett expanderande BRICS-samarbete kolliderar med USA:s ambition att leda världen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.