Våldet mot Trumpanhängare började redan före valet. Den 11 mars tvingades Trump att ställa in ett planerat möte i Chicago på grund av våldsamma motdemonstrationer, vilket också var gatuvänsterns uttalade mål. Vänsteraktivister provocerade medvetet fram bråk vid Trumps möten och skyllde sedan på hans anhängare. En hotfull och aggressiv stämning kom att prägla hela valkampanjen, vilket vänstermedier skyllde på Trump.
Våldet mot Trumps anhängare fortsatte under hela valåret. I september misshandlades en 21-årig man i Los Angeles av en grupp svarta män bara därför att han bar en av de röda kepsar som Trumps anhängare ofta har. I Chicago blev en 49-åring misshandlad och släpad efter en bil av en annan grupp svarta. En 15-åring misshandlades i Maryland, en gymnasieflicka i San Francisco, en 45-åring i Connecticut, en hemlös svart kvinna i Hollywood, en 21-åring i Massachusetts… I samtliga fall var angriparna flera mot en ensam Trumpanhängare – verklig eller inbillad, och flera av dem måste uppsöka sjukhus.
Året avslutades med att en 18-årig vit man med förståndshandikapp kidnappades av fyra afroamerikaner i Chicago den 31 december. De torterade 18-åringen medan de ropade förolämpningar mot Trump och mot vita. Tortyren filmades och lades upp på Facebook i realtid. Vänstertidningen Salon försökte efteråt bortförklara det rasistiska angreppet genom att uppmana sina läsare att ”inte låta sig luras av rasisterna” när dessa pekade på gärningsmännens antivita hatiska uttalanden och hetsen mot Trump och satte överfallet i samband med Black Lives Matter-rörelsen – händelsen skulle enligt Salon istället tolkas som ett utslag av ”våld mot handikappade”.
Mestadels var dock dessa våldshandlingar spontana, även om gärningsmännen eggats på av massmedias hetskampanjer mot Trump. Sedan dess har det blivit allt mer organiserat, något vi tänkte titta närmare på i denna artikel.
”Motståndsrörelse” mot folkvald president
Efter att Trump vunnit presidentvalet började vänstern mobilisera. Demonstrationer hölls i ett flertal storstäder, bland annat New York, Boston och Chicago. Inte sällan blev de våldsamma.
Direkt efter att Trump svurit presidenteden blossade våldsamheter upp i Washington där maskerade ”antifascister” började vandalisera privat egendom. De krossade skyltfönster, satte eld på flera bilar och kastade sten och flaskor mot polisen, som svarade med tårgas och chockgranater. Sex poliser skadades och 217 demonstranter greps.
Sedan dess har demonstrationerna och våldet fortsatt. Delar av vänstern har börjat kalla sig ”motståndsrörelsen” och är öppna med att de tänker motsätta sig att valresultatet får genomslag i politiken.
”Det största problemet med att kalla oppositionen mot Trump en motståndsrörelse är att det de gör motstånd mot är resultatet av ett fritt, demokratiskt val”, skriver historikern Varad Mehta i liberalkonservativa National Review.
”Hela konceptet med den så kallade ’motståndsrörelsen’ är farsartat. Det antyder att Förenta staterna är en diktatur där motstånd inte kan bedrivas genom vanlig politik”, menar Joel B Pollak på Breitbart.
Men på det hela taget har ”motståndsrörelsen” mött förvånansvärt lite fördömanden, faktum är att stora delar av den breda vänsterrörelsen och inte minst vänsterliberala massmedier omfamnar den, även om man pliktskyldigast tar avstånd från våldet som följer i dess spår.
Flera Hollywoodkändisar har också gett denna ”motståndsrörelse” sitt stöd. Ex-president Barack Obama sade sig via en talesman vara ”upplivad” av ”engagemanget” som demonstranterna uppvisar, och via sin organisation Organizing for Action har han stött organiserandet av grupper som motsätter sig presidentens politik. Sist men inte minst har etablissemangsmedierna, med undantag för Fox News, tonat ned demonstrationernas våldsamma och antidemokratiska natur. En demonstration där en minoritet av deltagarna aktivt tar till våld medan majoriteten eggar på dem med aggressiva och hatiska slagord beskrivs således som ”mestadels fredlig” av etablissemanget.
Detta är en stark kontrast till hur Trump-anhängare har porträtterats av samma medier. Även flera framträdande liberala debattörer, inte minst Hillary Clinton själv, anklagade i hårda ordalag Donald Trump för att ”hota demokratin” då han i höstas sade att han inte tänkte acceptera valresultatet på förhand, eftersom han fruktade att motståndarsidan skulle fuska. Efter valet har sedan ”progressiva” grupper pumpat in pengar i en ”motståndsrörelse” med det uttalade målet att hindra presidenten från att genomföra de löften som fick honom vald.
Vänstergrupper har rentav sagt att de vill göra landet ”ungovernable”, alltså att göra det omöjligt för myndigheterna att göra sitt jobb.
Slagordet har synts vid demonstrationer, och en hemsida med namnet Ungovernable 2017 bidrog till organiseringen av kravallerna den 20 januari och organiserar nu fler protester. Att göra landet ”ungovernable” är en viktig del av standardmallen för våldsam kommunistisk revolution och har använts av terroristgrupper med tusentals liv på sina samveten i bland annat Sydamerika och Afrika.
Berkeleykravallerna
Den 2 februari var det meningen att Milo Yiannopoulos skulle hålla tal på Universitetet i Berkeley, Kalifornien, dit han bjudits in av universitetets republikanska förening. Yiannopoulos är en politisk provokatör med vass tunga som gör narr av politisk korrekthet, skriver krönikor för konservativa Breitbart och stödde Trump i valet. Han är även jude och homosexuell, något han gärna skämtar kring i sina tal.
Vid tiden för det planerade talet samlades omkring 1 500 vänsteraktivister på universitetets campus för att stoppa ”fascisten” Milo. De höll upp banderoller med budskap som ”Inga trygga rum för rasister” och ”Detta är krig”. Ett par timmar innan talet skulle hållas bröt kravaller ut. Demonstranterna startade bränder nära universitetets bokhandel och vandaliserade studentlägenheter som höll på att byggas. En kvinna klädd i en röd Trump-keps blev pepparsprejad i ansiktet medan hon intervjuades av tv-kanalen KGO.
Minst 150 personer, varav många maskerade och svartklädda ”antifascister”, gick till attack mot byggnader, poliser och personer som de uppfattade som anhängare till den folkvalde presidenten. Stenar, knallskott och molotovcocktails användes. Sex personer skadades varav flera misshandlades av demonstranterna. En förmodad Trumpanhängare slogs medvetslös med spadar av en grupp svartklädda män och blev liggande på gatan.
Milo Yiannopoulos fick evakueras från universitetsområdet av polisen, och hans tal ställdes in. Vänsterpöbeln jublade när de fick beskedet av polisen och övergick genast till att fira och spela musik i högtalare.
Yiannopoulos sade själv efteråt att han måste vara världens sämsta ”fascist” och ”rasist”, med tanke på hur många svarta han haft sex med. Det visar även på att demonstranterna egentligen är ute efter något helt annat än vad deras slagord säger. I media gavs dock de maskerade antidemokraterna fördelaktig behandling.
Reportern Julia Carrie Wong skrev i The Guardian om att protesterna först var fredliga och intervjuade maskerade antifascister som fick ge sin syn på händelsen utan kritiska frågor. Washington Posts David Weigel skrev om hur upploppen visade att ”högern och vänstern livnär sig på varandras radikalisering” – där högerns radikalisering tydligen bestod i att åhörare vid tidigare tal burit Trump-kepsar.
Robert Reich, arbetsminister under Bill Clinton och numera lärare vid Berkeley, lanserade i en diskussion på tv-kanalen CNN konspirationsteorin att Breitbart och Milo Yiannopoulos i hemlighet var i maskopi med upploppsmakarna, med målet att ge Trump en förevändning för att dra in den statliga finansieringen av universiteten. Flera vänstertidningar och universitetets officiella Twitterkonto spred teorin vidare.
Soros kopplas till protesterna
Nya Tider har tidigare bland annat berättat om hur finansmogulen George Soros sponsrar den svarta aktiviströrelsen Black Lives Matter (NyT v34/2016) och om hans inblandning i flera ”färgrevolutioner” i Östeuropa (NyT v36/2016). Inte helt oväntat ingår de grupper som organiserade protesterna vid Berkeley också i det nätverk av aktivistorganisationer som sponsras av Soros.
Organisationen bakom protesten vid Berkeley är Refuse Fascism, en vänsterextrem grupp som inkluderar flera professorer vid andra universitet. Andra framträdande medlemmar är Carl Dix, grundaren till Revolutionary Communist Party USA, samt Bill Ayers, i dag pensionerad professor, på 1970-talet medgrundare till den revolutionära kommunistgruppen Weather Underground som utförde ett flertal bombdåd mot bland annat polisstationer, Capitolium och Pentagon. Ayers sade i en intervju i New York Times år 2001 att han var stolt över bombdåden och ”känner att vi inte gjorde nog”.
Det kan noteras att Bill Ayers och Barack Obama, före dennes tid som president, tillsammans suttit i styrelserna för två olika stiftelser som bland annat samlade in pengar till olika vänsterprojekt mellan 1995 och 2001, vilket journalisten Stanley Kurtz kunde avslöja i Wall Street Journal och National Review år 2008.
Refuse Fascism skriver på sin Facebooksida att vandalismen, bränderna och misshandeln av meningsmotståndare vid Berkeley – utan att nämna något av detta specifikt – inte räknas som våld eftersom Yiannopoulos och Trump ”utövar våld” genom sin politik. ”Att hindra en sådan [som Milo] från att tala kan verkligen inte jämföras med det våld de vidmakthåller varje dag”, skriver man. En del läsare känner säkert igen det som en omskrivning för den kommunistiska devisen ”antifascism är alltid självförsvar”, som rent principiellt ger obegränsad moralisk sanktion för oprovocerat våld mot alla man kan stämpla som ”fascister”.
Välorganiserat och välfinansierat nätverk
Kort sagt, Refuse Fascism är i grund och botten en kommunistisk sekt där delar av ledarskapet är öppet våldsbejakande – men en påfallande välfinansierad sådan. Bland annat har de publicerat helsidesannonser i New York Times, Washington Post och andra stora tidningar till en kostnad av 120 000 dollar, motsvarande över en miljon svenska kronor. Var kommer pengarna ifrån?
Refuse Fascism är kopplad till Alliance for Global Justice (AfGJ), som enligt liberalkonservativa nyhetssajten Daily Caller administrerar en del av deras ekonomi. AfGJ är i sin tur sponsrad av Tides Foundation, som finansieras av George Soros. Andra av AfGJ:s större bidragsgivare är New World Foundation, som hade Hillary Clinton som ordförande på 1980-talet, och flera globala storföretag som Ben & Jerrys, Lush Cosmetics och Patagonia.
På sin hemsida hånar AfGJ Daily Callers avslöjande som falskt. Samtidigt medger dock AfGJ:s rikssamordnare Chuck Kaufman att man haft hand om pengar åt Refuse Fascism, men menar att man ”inte skickat några pengar till Berkeley” och därför inte kan lastas för kravallerna. Daily Caller har dock aldrig påstått att man skulle skicka några pengar till just Berkeley. Kaufman säger vidare att han inte ser några skäl att bryta samarbetet med Refuse Fascism. AfGJ hjälper även Movement for Black Lives och många andra liknande projekt inom Soros aktivistnätverk.
Gatuprotester organiseras av Soros-anställda
Än mer omfattande var Soros inblandning i de jättelika feministiska demonstrationer, ”Women’s March”, som hölls i anslutning till att Trump svors in som president. Vidden av Soros inblandning i dessa avslöjades från oväntat håll då före detta Wall Street Journal-journalisten Asra Q Nomani publicerade en kartläggning på hemsidan Women in the World. Nomani beskriver sig som en muslimsk feminist, men röstade på Donald Trump därför att hon avskyr vänsterns identitetspolitik.
Hon reagerade också mot vänsterliberala mediers påståenden att demonstrationerna var ”spontana” uttryck för kvinnors vrede mot Trump, och började nysta i saken. Hon kom fram till att Soros antingen sponsrade eller hade nära band till inte mindre än 56 av de organisationer som arrangerat demonstrationerna, inklusive flera av de största och mest framträdande. Hon kom även fram till att minst 33 av de 100 ”färgade kvinnor” som lett gatuprotester mot Trump direkt efter valet arbetade för organisationer som sponsrades av Soros.
George Soros antagonism mot Trump är ingen hemlighet. Efter valet skrev finansmogulen bland annat en artikel på opinionssajten Project Syndicate som spreds till många ledande tidningar världen över, där han kallade Trump ”hot mot demokratin”, ”professionell bedragare” och ”blivande diktator”.
Ingen av de organisationer Nomani pekade ut som Soros marionetter ville kommentera hennes kartläggning.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.