Mer pengar skjuts till istället för att spara
Innevarande års statsbudget klubbades förra hösten, men under 2020 har vi sett en aldrig tidigare skådad flora av ändringsförslag från regeringen. Orsaken är givetvis Covid-19-pandemin, men det visar också att den svenska statsbudgeten inte riktigt håller måttet när det kärvar till ordentligt på något håll. Man kan också säga att det visar på en regering med handlingskraft, eller omvänt, en regering som saknar förmåga att vara förutseende.
Vi har tveklöst haft stora brister i den svenska beredskapen för att klara av effekterna av en pandemi. Obefintliga beredskapslager och en pinsam brist på planering för hur man skall gå till väga vid ett krisläge, som det vi upplevt i år, har blottat stora brister i det svenska samhället. Det har givetvis också bidragit till att kostnaderna för att hantera problemen har ökat.

Regeringen har lagt fram hela tio extra ändringsbudgetar, under årets första nio månader. Förslagen har varit svar på akuta problem som uppstod i samband med att pandemin slog till och tvingade vissa branscher att mer eller mindre stänga ned sina verksamheter. Floran av budgetändringar har fått kritik för att vara spretig och kommer säkerligen att bli grund för en hel del diskussioner kring budgetsystemet framöver.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.