Skip to Content

Foto: Nya Tider.
ANALYS

Statsbudgeten för 2021 – stora satsningar med ideologiska skillnader

PappersupplaganNya Tider v. 44

I regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.

Publicerad: 30 oktober, 2020, 20:10

  • Svenska

Läs även

Totalt betalas det, exklusive tullavgifter som går direkt till EU, enligt regeringens prognos in 2 197 miljarder kronor i skatter och avgifter 2021. För att förenkla beskrivningen av skattesystemet används här begreppet skatter för alla dessa olika varianter.

Tullintäkter, som årligen uppgår till drygt 6 miljarder kronor, ingår inte i beloppet ovan, eftersom de går direkt till EU.

Skattepengarna fördelas till olika delar av samhället

I budgetpropositionen anges statens skatteintäkter år 2021 till 1 106 miljarder kronor, efter det att 134 miljarder flyttats över till pensionssystemet för att täcka den ej uttagna allmänna pensionsavgiften. Kommuner och regioner delar på 803 miljarder kronor och pensionssystemet får ytterligare cirka 183 miljarder kronor från arbetsgivaravgifterna.

Utöver skatteintäkterna tillkommer en ”budgeteringsreserv” på 201 miljarder kronor, som egentligen är ett möjligt låneutrymme för staten. Om budgeterings­reserven inte används finns det ett samlat underskott i regeringens budgetproposition för statens ekonomi på 52 miljarder kronor för 2021.

Skattesystemet består av en mängd olika typer av skatter och avgifter. Diagrammet visar att de tre stora grupperna, direkt och indirekt skatt på arbete samt punktskatter och moms tillsammans står för närmare 90 procent av de samlade skatteintäkterna. Källa: Regeringens budgetproposition. Grafik: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

ANALYSI sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter

ANALYSAllt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

Swedbank har stängt ner oppositionella publicister – tillåter kriminella vänstergrupper

REPORTAGEPå kort tid har Swedbank stängt av nättidningen Fria Tider, dess chefredaktör Widar Nords personliga konto, och den högerorienterade författaren och publicisten Daniel Friberg. Man hänvisar till ”bristande kundkännedom”. Samtidigt har man i flera års tid haft ett donationskonto tillhörande en vänsterextrem grupp som bland annat skänker pengar till kriminella våldsverkare. Swedbank vägrar att förklara varför med hänvisning till banksekretessen.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

TYSKLANDTysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

F.d. bankchef om EU:s stödpaket: Vi blir skuldslavar!

Den 24 mars röstar riksdagen om EU:s kontroversiella ”återhämtningsfond” som mer än dubblar EU:s budget. Johan Sandwall, före detta bankchef, är starkt kritisk och menar att svenska folket blir skuldslavar. I denna intervju berättar han om hur han insåg att banksystemet är ett prydamidspel och resonerar kring EU och de svenska makthavarnas globalistiska planer.

Risk för högre arbetslöshet när stödåtgärder inte kommer fram i tid

EKONOMIEnligt en ny promemoria från Svenskt Näringsliv har 10 procent av alla företag som drivs av utrikes födda företagare, cirka 10 000 stycken, slagits ut av pandemin. Det redan svåra arbetsmarknadsläget för utrikes födda riskerar därmed att förvärras kraftigt, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Men hela 12 procent av organisationens företagarpanel menar att man inte klarar mer än fyra månader till av restriktioner.

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

EKONOMIRegeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

Gå till arkivet

Send this to a friend