Statskontoret och ESV slås ihop – skall arbeta med att ompröva statliga verksamheter och utgifter

När den svenska regeringen skall spara på statsförvalt­ningen, det vill säga alla departement, myndigheter och andra statliga organ, görs det vanligen genom ett generellt ”spar­beting” på cirka 1 procent, som gäller för hela statsapparaten, men nästan alltid med vissa myndigheter undan­tagna. Så är också fallet i den senaste Tidöbudgeten. Man pratar dock hell­re om att ”effektivisera” myndigheter än att rationalisera dem. Regeringen har aviserat en strategisk uppgift att öka effektiviteten i statsförvaltning­en, bland annat genom att minska antalet statliga myndigheter. Arbetet med att åstadkomma denna minsk­ning är dock förvånansvärt långsamt. I budgeten för 2024 slog regeringen fast denna policy och förväntningar­na på att det skulle tas rejäla tag i den uppblåsta svenska myndighetsfloran växte. Regeringen flaggade bland an­nat för att man skulle utreda möjligheten att slå ihop tio olika förvalt­ningsmyndigheter till fem.

Åtgärden presenterades som den stora huvudinriktningen för reger­ingens effektiviseringspolitik. Man presenterade dock inga konkreta budgetbesparingar för de aktuella verksamheterna, utan myndigheternas budgetar skulle helt enkelt slås ihop och verksamheterna fort­sätta på samma sätt som förut, men inom ramen för en annan myndig­hets ansvar. Några av de aktuella sammanslagningarna har också be­slutats, med målet att de samman­slagna myndigheterna skall börja ar­beta som en myndighet den 1 januari 2026.

I samband med att regeringen offentliggjorde sitt budgetförslag för 2024 sade finansminister Elisabeth Svantesson, den 21 september 2023:

– Varje skattekrona ska användas så klokt och effektivt som möjligt. Re­geringen vill därför pröva ett antal myndighetssammanslagningar. Be­sparingen i statsförvaltningen görs dels för att finansiera övriga refor­mer i budgeten komma dels för att stimulera myndigheterna att arbeta mer effektivt.

Detta har blivit ett slags mantra som upprepas vid olika tillfällen, men det är få åtgärder som beslutats, genomförts och redovisats så att det går att avgöra om man lyckats åstad­komma någon reell förändring till en högre effektivitetsgrad i någon verk­samhet, så här långt under mandat­perioden.

Det skulle också visa sig att be­sparingarna som finansministern förutskickade i sitt uttalande inte skulle komma att bli särskilt stora i förhållande till statens totala budgetomslutning. Budskapet var att tio olika myndigheter skulle få i upp­drag att ta fram förslag på hur sam­manslagningar kan genomföras och analysera konsekvenserna av dessa sammanslagningar.

Då hade man fem olika förslag:

1. Statskontoret skulle inordnas i ekonomistyrningsverket.
2. Myndigheten för stöd till tros­samfund skulle inordnas i myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
3. Konstnärsnämnden skulle in­ordnas i Statens kulturråd.
4. Fastighetsmäklarinspektionen skulle inordnas i Konsumentverket.
5. Myndigheten för arbetsmiljö­kunskap skulle inordnas i Arbetsmiljöverket.

Man satte dessutom upp målet att göra en generell besparing i statsför­valtningen på sammanlagt drygt 1,1 miljarder kronor 2024 i förhållande till 2023. Några särskilt prioriterade områden inom statsförvaltningen, till exempel försvaret, rättsväsendet samt universitet och högskolor skul­le undantas eller ges ett lägre bespa­ringsbeting än övriga myndigheter.

Resultatet av dessa planer så här långt, 1 år och 8 månader senare, kan konstateras ha blivit tämligen magert:

1. Statskontoret och Ekonomistyrningsverket slås ihop den 1 ja­nuari 2026. Se nedan.
2. Verksamheten vid Myndighe­ten för stöd till trossamfund införli­vas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor per den 1 ja­nuari 2026, enligt ett beslut som fat­tades av regeringen den 6 mars i år.
3. Konstnärsnämnden, som skulle inordnas i Statens kulturråd, besluta­de man att behålla i nuvarande form i samband med budgetförslaget för 2025, den 19 september 2024.
4. Fastighetsmäklarinspektionen, som skulle inordnas i Konsument­verket, beslutade man att behålla i nuvarande form i samband med budgetförslaget för 2025, den 19 sep­tember 2024.
5. Myndigheten för arbetsmiljö­kunskap inordnas i Arbetsmiljöver­ket under 2025 och arbetet skall vara genomfört senast den 1 januari 2026, förutom en mindre del av verksam­heten, som flyttas till Karolinska In­stitutet i Stockholm.
6. En annan omflyttning har till­kommit. Det är Nämnden för hem­slöjdsfrågor som flyttas till Statens kulturråd. Flytten skall vara avkla­rad så att Kulturrådet helt har tagit över verksamheten den 1 januari 2026. Denna åtgärd faller inom ett uppdrag som Statskontoret haft an­gående myndigheter som leds av en nämnd, sedan den 20 september 2023. Se separat avsnitt nedan.

Av de fem sammanslagningar re­geringen annonserade i budgeten för 2024 genomförs alltså tre, plus den nytillkomna. Såvitt det går att bedöma utifrån de beslut som fat­tats, görs det ingen direkt ekonomisk besparing genom sammanslagning­arna, i vart fall inte under 2026 till 2028. Det framgår också explicit i regeringens beslutsformuleringar att verksamheten skall överföras i sin helhet och att budgeten för myn­digheter som avvecklas överförs till mottagande myndighet. Kritiker påpekar att här borde det finnas utrymme för att skala bort delar av budgeten som använts för vissa ad­ministrativa ändamål och myndig­hetsledning.

Regeringen skriver så här i beslu­tet avseende Myndigheten för stöd till trossamfund, om syftet för sam­manslagningen: ”Utgångspunkten för genomförandet av uppdraget ska vara att myndigheternas befintliga uppgifter ska vara oförändrade och att uppgifterna ska utföras med bibe­hållen effektivitet och kvalitet”. Man poängterar också att anställd per­sonal erbjuds att flytta med till den mottagande myndigheten.

Hopslagning av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket

Den största omorganisationen i lis­tan rör en sammanslagning av Stats­kontoret och Ekonomistyrnings­verket (ESV). Som framgår av listan ovan skulle det visa sig att samman­slagningen, som aviserades i septem­ber 2023, skulle ta ganska lång tid att genomföra och det dröjer alltså till den 1 januari 2026 innan beslutet, som fattades definitivt den 27 febru­ari i år, skall vara verkställt.

Den organisatoriska effekten blir att ESV:s ledning och verksamhets­struktur blir kvar, men i princip hela personalstyrkan från de båda myndigheterna arbetas in i den ge­mensamma verksamheten. Budge­ten för 2026 (341 miljoner kronor) blir ungefär densamma som de båda myndigheternas sammanlagda bud­get för 2025 (337 miljoner kronor).

Myndigheterna har i en gemen­sam utredning, på uppdrag av reger­ingen, utrett förutsättningarna för en sammanslagning och konstaterat att det skulle vara möjligt att göra en gemensam myndighet av dem. En fördel antas vara att man skulle kunna vinna synergieffekter genom att minska vissa överlappningar. Myndigheterna är dock inte helt överens om alla detaljer och oron är större i Statskontoret än i den större myndigheten Ekonomistyrningsverket. Utredningen kom fram till att Statskontoret bör införlivas i ESV, som därefter byter namn till – Stats­kontoret. Det kan tolkas som en psy­kologisk fint för att få Statskontorets personal mer positiva till åtgärden.

En viktig fråga i utredningen är att samgåendet bör följas upp noggrant så att man kan dra lämpliga slutsatser av vilka åtgärder som fung­erat bra respektive mindre bra för att minska friktionerna i eventuella framtida sammanslagningar av andra myndigheter.

De fördelar som sammanslagningen förväntas leda till i första hand är ett utökat utbud av kom­petenser och en förbättrad tillgång till ekonomiska data som kan höja kvaliteten på underlagen till reger­ingen. En större och mer robust or­ganisation skulle även stärka både den utåtriktade verksamheten och den interna kompetensutvecklingen, samt möjliggöra mer kostnadseffek­tiva investeringar i bland annat AI, skriver de båda myndigheterna i sin rapport till regeringen.

Man ser också att det finns initia­la utmaningar med att integrera de olika verksamheterna. Statskontoret uttrycker därutöver en oro för att en sammanslagning kan leda till ris­ker för kompetensförsörjningen och utredningar med ett snävare per­spektiv. Det man menar där är att de ekonomiska aspekterna på verksam­heten skulle få större vikt än idag och därmed tränga tillbaka andra frågor i myndighetsutvärderingar.

ESV menar att fördelarna med en sammanslagning på sikt överstiger de potentiella svårigheterna, bland annat genom att man skapar en star­kare och mer effektiv myndighet, ”väl rustad att stödja regeringen i att uppnå en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv statsförvaltning”.

Det senare appellerar till ett annat uppdrag som de nuvarande myn­digheterna fick av regeringen den 6 mars i år. Det uppdraget handlar om att ”ta fram och redovisa metoder för analyser som kan ligga till grund för regeringens omprövning av befintli­ga utgifter och verksamheter”. Det är ett uppdrag som ligger snubblande nära de uppgifter som både Stats­kontoret och ESV redan har, men det sätter fingret på behovet av att med olika medel få de båda myndig­heterna att samverka mer effektivt, ett slags inskolningsprojekt för den sammanslagna myndigheten.

Regeringens uttalade ambition med sammanslagningen är att ”ska­pa bättre underlag för omprövning av befintliga utgifter och verksam­heter” men också ”bättre underlag för förbättrad styrning av statlig och statligt finansierad verksamhet”.