Statsminister Stefan Löfven verkar okunnig om hur statsskulden utvecklas. Foto: Nya Tider

Statsministern levererar falska data i regeringsförklaringen

Stefan Löfven gör grovt vilseledande påståenden om Sveriges ekonomi i sin regeringsförklaring. Angående Sveriges statsskuld påstod statsministern att den inte har varit så låg sedan 1970-talet. Ingenting kan vara mera felaktigt – den är i dag nästan 40 gånger högre än år 1970. Även med inflationen och andra justeringar inräknad är dagens statsskuld dubbelt så stor som på 1970-talet.

I regeringsförklaringen den 21 januari sade Stefan Löfven att ”Statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet”. 1970 var statsskulden 32,7 miljarder kronor, vilket i själva verket är påtagligt mindre än dagens dryga 1 260 miljarder kronor.

Avsnittet i regeringsförklaringen handlade om den ”mycket starka” ekonomiska utveckling som Stefan Löfven själv anser att hans regering skapat under den förra mandatperioden. Det finns därför ett visst intresse av att se vad som ligger bakom statsministerns påstående om den svenska statsskulden. Om han har rätt är det en stor sensation, eftersom statsskulden rusade i höjden, både under 1980-talet och under första halvan av 1990-talet. Under hela 2000-talet har den allmänna uppfattningen varit att statsskulden legat ungefär stilla, i genomsnitt.

Det finns dock olika sätt att räkna på och man kan välja olika förklaringsmodeller som passar det egna syftet särskilt bra. Vanliga sätt att visa hur utvecklingen har varit är att relatera till befolkningsutvecklingen, BNP eller inflationen. Kombinationer av dessa korrigeringsfaktorer kan också ge effekter som kan användas för att visa det man är mest intresserad av för tillfället. Det gamla talesättet om (o)sanning kan vara på sin plats att ha i åtanke: ”Lögn, förbannad dikt och statistik”.

I denna analys av statsministerns påstått extremt låga statsskuld i regeringsförklaringen använder jag olika korrigeringsmetoder för att belysa situationen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att samtliga beräkningssätten, inklusive de nominella värdena, visar att statsskulden har ökat kraftigt från 1970 till 2017. Data kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och visar att trenden för statsskulden är svagt stigande sedan 1994. Innan dess steg statsskulden snabbare i nominella värden.

Vad som är rätt och fel metod, beror på vad man vill visa. Idén med att redovisa olika metoder är att visa att statsministern inte har varit särskilt intresserad av att redovisa fakta för det svenska folket. Istället kostar han på sig att dra till med påståenden som det inte finns belägg för – hur man än väljer att räkna.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.