Koldioxid är nödvändig för växternas fotosyntes. Med mer koldioxid i atmosfären har fler fått det bättre och färre svälter. Foto: iStockPhoto

Statsvetare på klimatläktaren

KRÖNIKA
Svenskt Näringsliv har som avdelningschef för ”hållbarhet och infrastruktur” statsvetaren Marie Trogstam. Hon hade nyligen ett inlägg i Tidningen Näringslivet (TN) med rubriken ”Svenska näringslivet har en viktig roll att spela i globala klimatarbetet”.

Utan egna kunskaper om klima­tet spelar hon husbondens röst och vevar pliktskyldigt anvisad vev. Hon menar sig tala för ”svenska närings­livet”. Det gör hon förstås inte. Inte ens för Svenskt Näringslivs egna medlemmar. Mellan skål och vägg tvivlar många svenska företag på både klimatlarm och klimatmål.

”Det globala klimatarbetet” kan sammanfattas i det enda ordet ”ord”. Till intet förpliktande ord utan koppling till faktisk verklighet. FN:s klimatmöten är utbyten av ord. Det så kallade Parisavtalet är inget avtal utan lämnar fritt åt länder att själva försöka tillföra mindre koldioxid till atmosfären utan tvång eller påfölj­der.

Det bygger på tron att mer koldi­oxid skulle kunna värma atmosfären till farliga nivåer. Det bortser från att den lilla istiden (ca. 1300–1870) periodvis var besvärande kall med missväxt, nöd och svält.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Klimatet förklarat

Klimatet förklarat

🟠 KRÖNIKA Få svenska nyhetsmedia publicerar vad jag skriver om klimatet. Många förlitar sig på FN:s klimatpanel IPCC, EU:s Copernicus-tjänst eller den amerikanska CCN (Covering Climate Now). Men efter 18 års klimatstudier ger jag nedan en samlad förklaring. Utan siffror, formler eller ekvationer är den medvetet enkel och begriplig på vanlig svenska.

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.