Skip to Content

Natten mellan den 27-28 september 1994 inträffade en av det moderna Sveriges värsta olyckor, då passagerarfärjan M/S Estonia förliste och sjönk. Vädret var dåligt, men Östersjön trafikeras i värre väder än så. Hon hade lämnat den estniska huvudstaden Tallinn vid sextiden på kvällen med destination Stockholm påföljande morgon, men istället kom 852 människor varav hundratals svenskar, att få sätta livet till då hon gick till botten. Foto: Nya Tider
KULTUR

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

PappersupplaganNya Tider v. 50

Det har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas. Boken kan beställas här.

Publicerad: 15 december, 2019, 19:47

  • Svenska

Läs även

Förvaltningsdomstolen i Estlands huvudstad Tallinn har beslutat att den estniska regeringen under premiärminister Jüri Ratas skall utreda Estonias haveri på nytt. Detta kom som ett glädjande besked för många anhöriga, inte minst sedan en fransk domstol under sommaren avslagit begäran om skadestånd till anhöriga till Estoniaoffren. Att en fransk domstol tog upp saken berodde på att det internationella klassningssällskapet av fartyg, Bureau Veritas, har sitt säte utanför Paris.

En som ägnat många år och utredningstimmar åt Estonia­katastrofen är Stefan Torssell. Han är författare och numera också partiledare för Landsbygdspartiet oberoende, men har framför allt en gedigen erfarenhet som före detta sjökapten samt byrådirektör vid Sjöfartsverket.

Hösten 2016 gav han ut M/S Estonia – Svenska statens haveri, där han redovisar de svenska politikernas och myndigheternas mörkläggning kring haveriet. Detta blev också startskottet på en serie föreläsningar om förlisningen som Stefan Torssell har hållit runtom i Sverige.

– Det är ett fortsatt stort intresse hos allmänheten att få läsa boken, berättar Torssell för Nya Tider.

Stefan Torssell gav ut boken M/S Estonia – Svenska statens haveri hösten 2016 och den är fortfarande populär. På denna bild besöker han hallen på Muskö i Stockholms skärgård som inrymmer bogvisiret. Foto: Nya Tider

 

Boken har sålt slut i flera upplagor och enligt Stefan Torssell efterfrågas den fortfarande. Det är också fortsatt intresse för föreläsningar om Estonia, berättar han, även om det inte längre är lika tätt mellan varven. Rotaryklubbar, Lions­föreningar och liknande hör av sig och bjuder in honom. Även folk inom det militära, särskilt flottan, visar stort intresse att få höra om M/S Estonia från någon som inte tillhör det svenska etablissemanget, berättar han.

– De enda som aldrig har visat eller visar intresse för min bok eller föreläsningar är den samlade, svenska journalistkåren. Det är beklämmande men det är sanningen och verkligheten.

Han tror att det beror på att den samlade journalistkåren och svenska politiker är så tätt sammanflätade och har en tyst överenskommelse att inte tillåta en fri debatt om vad som egentligen utspelade sig under den stormiga natten ute på Östersjön då M/S Estonia sjönk.
Även i Estland har Torssells bok nu givits ut, översatt till estniska.

– Det började med att jag blev intervjuad i ett program för den estniska riksradion. De har ett program en gång i veckan som bara handlar om Sverige, och där berättade jag om boken och den svenska mörkläggningen. Sedan hörde ett estniskt bokförlag av sig och sedan gavs den ut, och intresset hos esterna är stort. Den låg faktiskt på listan över de tio mest sålda böckerna där, innan den sålde slut. Men tro inte att svenska journalister har uppmärksammat det. Det säger jag inte för att jag är frustrerad. Den svenska journalistkåren är helt enkelt inkompetent.

Han tycker generellt att debattklimatet är öppnare i Estland, och det gäller även händelserna kring Estonias förlisning. Genom att diskussionen inte trycks ned och fler fakta och teorier kan komma fram finns det större chanser för vårt grannfolk att bearbeta den kollektiva sorgen, tror han.

NyT: Anser du att Estoniakatastrofen fortfarande är ett ärr i den svenska folksjälen?

– Det är inte bara ett ärr i vår folksjäl, det är ett ärr för hela det svenska samhällssystemet där allt kring Estonia hanterades utan hänsyn till lagar och internationella bestämmelser redan från början.

Han berättar exempelvis om den undersökningskommission som den dåvarande statsministern Carl Bildt (M) tillsatte så tidigt som morgonen efter att katastrofen ägt rum. Torssell berättar att den kommissionen var allt annat än oberoende. Bland annat var en av utredarna själv anställd av det estniska rederiet Estline, och Torssell menar att det är självklart att de överlevande ur besättningen som svarade på frågor från honom självfallet gav svar som skulle vara till fördel för Estline.

När Stefan Torssell nu blickar framåt kring vad som behövs för att äntligen få klarhet om Estonias märkliga förlisning har han en bestämd uppfattning om vad som nu måste till för att om möjligt bearbeta den kollektiva sorgen och utkräva rättmätigt ansvar även i Sverige.
– Att det nu ska bli en ny utredning i Estland är självklart bra, men det räcker inte. Vad som behövs är en internationell, totalt oberoende kommission med gedigen kompetens som kan utreda katastrofen från början till slut. Då kan vi äntligen komma någon vart!

Boken kan beställas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • RL, Vallentuna

    Bra att Stefan kämpar vidare. Själv har jag inte följt fallet så noga. Men att vesslan Carl Bildt funnits med i bilden /kunnat påverka ger anledning till misstro.
    Att man förbjöd dykningar mm…så fort regimer försöker lägga lock på skall man bli misstänksam.
    Det påminner mig om att flera länder har stränga straff för den som ger uttryck åt tvivel på att samtliga i den judiska folkgruppen förintats.
    Eller att det visserligen var hemskt och oacceptabelt skicka folk till läger..men att uppgiftslämnaren måste minnas fel / överdriva vissa saker.
    Jag tror han hette Davis Irving ? som började undersöka både det ena och andra …..och kom fram till att vissa uppgifter inte stämde.
    Karlen kastades i fängelse , lika länge som för mord i Sverige.
    Men rent allmänt blir man ju misstänksam över att man måste lagstifta om åsiktsbrott i ett ” demokratiskt ” land. Dom har HELA media i sin hand men måste ändå slå ner stenhårt på enstaka tvivlare……Hmmmmmm

  • Dacke

    Bra att fallet Estonia tas upp och att en grundlig undersökning om vad som egentligen orsakade förlisningen av Estonia. Själv har jag följt alla turer i processen och det råder nog inga tvivel om att det var ett stort hål i skrovet där vattnet forsade in? Alltså, inte där bogvisiret satt (suttit).

    Estonia ligger på internationellt vatten och då gäller inga svenska lagar (griftefrid). Sanningen måste givetvis upp till ytan och då kommer det att bli en rejäl smäll för hela försäkringsbranschen. Nu klassas det troligen som en ”naturkatastrof” och då behöver inget skadestånd betalas ut.

  • Singoalla

    Boken var en upplevelse. Ingenting bevisas slutgiltigt, inget avslut ges, men händelseförlopp och efterspel redovisas ingående. Icke utan möda lyckades det mig att få tag i den där ölänningens bok om katastrofen, som Torssell hänvisar till i Estonia… Bara det faktum att den endast gick att beställa från KB är intressant. När jag läste Torssells beskrivning av svenska politikers och högre tjänstemäns hantering, blev jag arg. Jag tror att de sista fjällen föll från mina ögon då. Författaren har verkligen gjort ett grundligt utredningsarbete, som t.ex. låter oss följa med på hans besök på det varv som byggde båten, där vi får en helt annan bild av detta än den som svenska medier lät svenska makthavare marknadsföra till oss. Alla aspekter, såväl mänskliga som tekniska och omänskliga, tas upp och genomlyses. Gediget arbete.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Jan Myrdal, en ”realismens seger”

KULTURJan Myrdal gick ur tiden den 30 oktober 2020, efter nästa ett helt sekels febril verksamhet. Skribenten Mats Loman berättar om Myrdals kaotiska tillvaro, varför vänsterpressen kom att hata honom och hur han så småningom kom att närma sig det traditionella.

Utställning: Naturens magi och nationernas landskap

KULTURFör närvarande pågår flera konstutställningar som skildrar 1800-talsromantiken och förra sekelskiftskonsten som en längtan till naturen som magisk och besjälad. Romantiken, jugend och intresset för folksagor var definitivt en motreaktion i en tid när industrialiseringen gick hårt fram med naturskövling och urbanisering. Denna rörelse kom otvivelaktigt att bidra till lagstiftning om skogsbruk och viltvård och instiftande av nationalparker.

Svar till Mats Loman om förrädaren Wennerström

KULTURDEBATT

Antikrist är tillbaka och han blöder rött

KULTURBetyg: ++++

Fredagen den 11 september släppte Marilyn Manson sitt tolfte album med titeln We are chao. Kan det vara just den som vi väntat på, som har styrkan att mäta sina krafter med bandets gyllene antikrist-era? I denna recension tar Robin Carell reda på svaret.

Förrädaren Wennerström varken gåta eller unikum

REPLIKStig Wennerström var en svensk flygöverste som gav sig till att spionera åt Sovjet. Spionaget antas ha pågått mellan 1948 och 1964, då Wennerström slutligen greps av svensk säkerhetspolis och ställdes inför rätta. Det där är fallets yttre konturer. De är inte föremål för debatt. Debatt har det däremot blivit om personen Wennerström. Hur kunde flygöversten förråda sitt land? har man undrat. Och det till ryssen?

Cykla är bra för hälsan

NATURDet är inte bara promenader som är bra för hälsan, för dem som uppskattar ett lite snabbare tempo men gärna vill njuta av vad vår vackra natur har att ge, är cykling ett utmärkt sätt att förbättra sin kondition på. Nu i coronatider har det blivit populärt att cykla, och varför inte använda sig av någon av de cykelleder som kommunen har anlagt de senaste åren? En speciell upplevelse blir det också nu till hösten där vi får njuta av höstens färgprakt.

Recension: Landsförrädaren Wennerström och kraften av indoktrinering

KULTURFör ett år sedan påkal­la­de professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell allmänhetens uppmärksamhet genom en artikel i Svenska Dagbladet (13 september 2019). Texten hade rubriken ”Vi måste agera för att rädda landet”. En mening var synnerligen intressant och den förvarnade om samhällshot som kan växa fram gradvis och smygande. Nu har Wilhelm Agrell skrivit en bok med en klurig hint, en antydan som inte många i dagens Sverige kan avläsa.

Gå till arkivet

Send this to a friend