Skip to Content

Natten mellan den 27-28 september 1994 inträffade en av det moderna Sveriges värsta olyckor, då passagerarfärjan M/S Estonia förliste och sjönk. Vädret var dåligt, men Östersjön trafikeras i värre väder än så. Hon hade lämnat den estniska huvudstaden Tallinn vid sextiden på kvällen med destination Stockholm påföljande morgon, men istället kom 852 människor varav hundratals svenskar, att få sätta livet till då hon gick till botten. Foto: Nya Tider
KULTUR

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

PappersupplaganNya Tider v. 50

Det har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas. Boken kan beställas här.

Publicerad: 15 december, 2019, 19:47

  • Svenska

Läs även

Förvaltningsdomstolen i Estlands huvudstad Tallinn har beslutat att den estniska regeringen under premiärminister Jüri Ratas skall utreda Estonias haveri på nytt. Detta kom som ett glädjande besked för många anhöriga, inte minst sedan en fransk domstol under sommaren avslagit begäran om skadestånd till anhöriga till Estoniaoffren. Att en fransk domstol tog upp saken berodde på att det internationella klassningssällskapet av fartyg, Bureau Veritas, har sitt säte utanför Paris.

En som ägnat många år och utredningstimmar åt Estonia­katastrofen är Stefan Torssell. Han är författare och numera också partiledare för Landsbygdspartiet oberoende, men har framför allt en gedigen erfarenhet som före detta sjökapten samt byrådirektör vid Sjöfartsverket.

Hösten 2016 gav han ut M/S Estonia – Svenska statens haveri, där han redovisar de svenska politikernas och myndigheternas mörkläggning kring haveriet. Detta blev också startskottet på en serie föreläsningar om förlisningen som Stefan Torssell har hållit runtom i Sverige.

– Det är ett fortsatt stort intresse hos allmänheten att få läsa boken, berättar Torssell för Nya Tider.

Stefan Torssell gav ut boken M/S Estonia – Svenska statens haveri hösten 2016 och den är fortfarande populär. På denna bild besöker han hallen på Muskö i Stockholms skärgård som inrymmer bogvisiret. Foto: Nya Tider

 

Boken har sålt slut i flera upplagor och enligt Stefan Torssell efterfrågas den fortfarande. Det är också fortsatt intresse för föreläsningar om Estonia, berättar han, även om det inte längre är lika tätt mellan varven. Rotaryklubbar, Lions­föreningar och liknande hör av sig och bjuder in honom. Även folk inom det militära, särskilt flottan, visar stort intresse att få höra om M/S Estonia från någon som inte tillhör det svenska etablissemanget, berättar han.

– De enda som aldrig har visat eller visar intresse för min bok eller föreläsningar är den samlade, svenska journalistkåren. Det är beklämmande men det är sanningen och verkligheten.

Han tror att det beror på att den samlade journalistkåren och svenska politiker är så tätt sammanflätade och har en tyst överenskommelse att inte tillåta en fri debatt om vad som egentligen utspelade sig under den stormiga natten ute på Östersjön då M/S Estonia sjönk.
Även i Estland har Torssells bok nu givits ut, översatt till estniska.

– Det började med att jag blev intervjuad i ett program för den estniska riksradion. De har ett program en gång i veckan som bara handlar om Sverige, och där berättade jag om boken och den svenska mörkläggningen. Sedan hörde ett estniskt bokförlag av sig och sedan gavs den ut, och intresset hos esterna är stort. Den låg faktiskt på listan över de tio mest sålda böckerna där, innan den sålde slut. Men tro inte att svenska journalister har uppmärksammat det. Det säger jag inte för att jag är frustrerad. Den svenska journalistkåren är helt enkelt inkompetent.

Han tycker generellt att debattklimatet är öppnare i Estland, och det gäller även händelserna kring Estonias förlisning. Genom att diskussionen inte trycks ned och fler fakta och teorier kan komma fram finns det större chanser för vårt grannfolk att bearbeta den kollektiva sorgen, tror han.

NyT: Anser du att Estoniakatastrofen fortfarande är ett ärr i den svenska folksjälen?

– Det är inte bara ett ärr i vår folksjäl, det är ett ärr för hela det svenska samhällssystemet där allt kring Estonia hanterades utan hänsyn till lagar och internationella bestämmelser redan från början.

Han berättar exempelvis om den undersökningskommission som den dåvarande statsministern Carl Bildt (M) tillsatte så tidigt som morgonen efter att katastrofen ägt rum. Torssell berättar att den kommissionen var allt annat än oberoende. Bland annat var en av utredarna själv anställd av det estniska rederiet Estline, och Torssell menar att det är självklart att de överlevande ur besättningen som svarade på frågor från honom självfallet gav svar som skulle vara till fördel för Estline.

När Stefan Torssell nu blickar framåt kring vad som behövs för att äntligen få klarhet om Estonias märkliga förlisning har han en bestämd uppfattning om vad som nu måste till för att om möjligt bearbeta den kollektiva sorgen och utkräva rättmätigt ansvar även i Sverige.
– Att det nu ska bli en ny utredning i Estland är självklart bra, men det räcker inte. Vad som behövs är en internationell, totalt oberoende kommission med gedigen kompetens som kan utreda katastrofen från början till slut. Då kan vi äntligen komma någon vart!

Boken kan beställas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend