Natten mellan den 27-28 september 1994 inträffade en av det moderna Sveriges värsta olyckor, då passagerarfärjan M/S Estonia förliste och sjönk. Vädret var dåligt, men Östersjön trafikeras i värre väder än så. Hon hade lämnat den estniska huvudstaden Tallinn vid sextiden på kvällen med destination Stockholm påföljande morgon, men istället kom 852 människor varav hundratals svenskar, att få sätta livet till då hon gick till botten. Foto: Nya Tider

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

Det har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas. Boken kan beställas här.

Förvaltningsdomstolen i Estlands huvudstad Tallinn har beslutat att den estniska regeringen under premiärminister Jüri Ratas skall utreda Estonias haveri på nytt. Detta kom som ett glädjande besked för många anhöriga, inte minst sedan en fransk domstol under sommaren avslagit begäran om skadestånd till anhöriga till Estoniaoffren. Att en fransk domstol tog upp saken berodde på att det internationella klassningssällskapet av fartyg, Bureau Veritas, har sitt säte utanför Paris.

En som ägnat många år och utredningstimmar åt Estonia­katastrofen är Stefan Torssell. Han är författare och numera också partiledare för Landsbygdspartiet oberoende, men har framför allt en gedigen erfarenhet som före detta sjökapten samt byrådirektör vid Sjöfartsverket.

Hösten 2016 gav han ut M/S Estonia – Svenska statens haveri, där han redovisar de svenska politikernas och myndigheternas mörkläggning kring haveriet. Detta blev också startskottet på en serie föreläsningar om förlisningen som Stefan Torssell har hållit runtom i Sverige.

– Det är ett fortsatt stort intresse hos allmänheten att få läsa boken, berättar Torssell för Nya Tider.

 

Boken har sålt slut i flera upplagor och enligt Stefan Torssell efterfrågas den fortfarande. Det är också fortsatt intresse för föreläsningar om Estonia, berättar han, även om det inte längre är lika tätt mellan varven. Rotaryklubbar, Lions­föreningar och liknande hör av sig och bjuder in honom. Även folk inom det militära, särskilt flottan, visar stort intresse att få höra om M/S Estonia från någon som inte tillhör det svenska etablissemanget, berättar han.

– De enda som aldrig har visat eller visar intresse för min bok eller föreläsningar är den samlade, svenska journalistkåren. Det är beklämmande men det är sanningen och verkligheten.

Han tror att det beror på att den samlade journalistkåren och svenska politiker är så tätt sammanflätade och har en tyst överenskommelse att inte tillåta en fri debatt om vad som egentligen utspelade sig under den stormiga natten ute på Östersjön då M/S Estonia sjönk.
Även i Estland har Torssells bok nu givits ut, översatt till estniska.

– Det började med att jag blev intervjuad i ett program för den estniska riksradion. De har ett program en gång i veckan som bara handlar om Sverige, och där berättade jag om boken och den svenska mörkläggningen. Sedan hörde ett estniskt bokförlag av sig och sedan gavs den ut, och intresset hos esterna är stort. Den låg faktiskt på listan över de tio mest sålda böckerna där, innan den sålde slut. Men tro inte att svenska journalister har uppmärksammat det. Det säger jag inte för att jag är frustrerad. Den svenska journalistkåren är helt enkelt inkompetent.

Han tycker generellt att debattklimatet är öppnare i Estland, och det gäller även händelserna kring Estonias förlisning. Genom att diskussionen inte trycks ned och fler fakta och teorier kan komma fram finns det större chanser för vårt grannfolk att bearbeta den kollektiva sorgen, tror han.

NyT: Anser du att Estoniakatastrofen fortfarande är ett ärr i den svenska folksjälen?

– Det är inte bara ett ärr i vår folksjäl, det är ett ärr för hela det svenska samhällssystemet där allt kring Estonia hanterades utan hänsyn till lagar och internationella bestämmelser redan från början.

Han berättar exempelvis om den undersökningskommission som den dåvarande statsministern Carl Bildt (M) tillsatte så tidigt som morgonen efter att katastrofen ägt rum. Torssell berättar att den kommissionen var allt annat än oberoende. Bland annat var en av utredarna själv anställd av det estniska rederiet Estline, och Torssell menar att det är självklart att de överlevande ur besättningen som svarade på frågor från honom självfallet gav svar som skulle vara till fördel för Estline.

När Stefan Torssell nu blickar framåt kring vad som behövs för att äntligen få klarhet om Estonias märkliga förlisning har han en bestämd uppfattning om vad som nu måste till för att om möjligt bearbeta den kollektiva sorgen och utkräva rättmätigt ansvar även i Sverige.
– Att det nu ska bli en ny utredning i Estland är självklart bra, men det räcker inte. Vad som behövs är en internationell, totalt oberoende kommission med gedigen kompetens som kan utreda katastrofen från början till slut. Då kan vi äntligen komma någon vart!

Boken kan beställas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Estonia-filmarna inför rätta

Estonia-filmarna frias

🟠 Den 8 februari föll domen mot de två personer som åtalats för brott mot lagen om skydd för gravfriden, efter att de 2019 filmat Estonias vrak med hjälp av en undervattensrobot. Sverige har klassificerat vraket och området runt det som gravplats, men då filmarna befann sig på en tysk båt på internationellt vatten, ansågs den svenska Estonialagen inte vara tillämplig, och filmarna frikändes.

Estonia-filmarna inför rätta

Estonia-filmarna inför rätta

🟠 Två personer står åtalade för brott mot griftefriden, efter att ha filmat vraket av Estonia med hjälp av en undervattensrobot. På filmen syns ett stort hål i skrovet, som kullkastar många tidigare förklaringar och teorier kring förlisningen och har lett till att regeringen öppnat för nya officiella dykningar. Den ene av de åtalade, journalisten Henrik Evertsson, är förvånad över åtalet och menar bland annat att han fått godkänt av den största anhöriggruppen att genomföra filmningen. Till Nya Tider säger författaren Stefan Torssell att det är skandalöst att den första rättsliga prövningen av förlisningen är ett åtal mot journalister.

Läs även:

”Rage” på Dramaten

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.