Skip to Content

Natten mellan den 27-28 september 1994 inträffade en av det moderna Sveriges värsta olyckor, då passagerarfärjan M/S Estonia förliste och sjönk. Vädret var dåligt, men Östersjön trafikeras i värre väder än så. Hon hade lämnat den estniska huvudstaden Tallinn vid sextiden på kvällen med destination Stockholm påföljande morgon, men istället kom 852 människor varav hundratals svenskar, att få sätta livet till då hon gick till botten. Foto: Nya Tider
KULTUR

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

PappersupplaganNya Tider v. 50

Det har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas. Boken kan beställas här.

Publicerad: 15 december, 2019, 19:47

  • Svenska

Läs även

Förvaltningsdomstolen i Estlands huvudstad Tallinn har beslutat att den estniska regeringen under premiärminister Jüri Ratas skall utreda Estonias haveri på nytt. Detta kom som ett glädjande besked för många anhöriga, inte minst sedan en fransk domstol under sommaren avslagit begäran om skadestånd till anhöriga till Estoniaoffren. Att en fransk domstol tog upp saken berodde på att det internationella klassningssällskapet av fartyg, Bureau Veritas, har sitt säte utanför Paris.

En som ägnat många år och utredningstimmar åt Estonia­katastrofen är Stefan Torssell. Han är författare och numera också partiledare för Landsbygdspartiet oberoende, men har framför allt en gedigen erfarenhet som före detta sjökapten samt byrådirektör vid Sjöfartsverket.

Hösten 2016 gav han ut M/S Estonia – Svenska statens haveri, där han redovisar de svenska politikernas och myndigheternas mörkläggning kring haveriet. Detta blev också startskottet på en serie föreläsningar om förlisningen som Stefan Torssell har hållit runtom i Sverige.

– Det är ett fortsatt stort intresse hos allmänheten att få läsa boken, berättar Torssell för Nya Tider.

Stefan Torssell gav ut boken M/S Estonia – Svenska statens haveri hösten 2016 och den är fortfarande populär. På denna bild besöker han hallen på Muskö i Stockholms skärgård som inrymmer bogvisiret. Foto: Nya Tider

 

Boken har sålt slut i flera upplagor och enligt Stefan Torssell efterfrågas den fortfarande. Det är också fortsatt intresse för föreläsningar om Estonia, berättar han, även om det inte längre är lika tätt mellan varven. Rotaryklubbar, Lions­föreningar och liknande hör av sig och bjuder in honom. Även folk inom det militära, särskilt flottan, visar stort intresse att få höra om M/S Estonia från någon som inte tillhör det svenska etablissemanget, berättar han.

– De enda som aldrig har visat eller visar intresse för min bok eller föreläsningar är den samlade, svenska journalistkåren. Det är beklämmande men det är sanningen och verkligheten.

Han tror att det beror på att den samlade journalistkåren och svenska politiker är så tätt sammanflätade och har en tyst överenskommelse att inte tillåta en fri debatt om vad som egentligen utspelade sig under den stormiga natten ute på Östersjön då M/S Estonia sjönk.
Även i Estland har Torssells bok nu givits ut, översatt till estniska.

– Det började med att jag blev intervjuad i ett program för den estniska riksradion. De har ett program en gång i veckan som bara handlar om Sverige, och där berättade jag om boken och den svenska mörkläggningen. Sedan hörde ett estniskt bokförlag av sig och sedan gavs den ut, och intresset hos esterna är stort. Den låg faktiskt på listan över de tio mest sålda böckerna där, innan den sålde slut. Men tro inte att svenska journalister har uppmärksammat det. Det säger jag inte för att jag är frustrerad. Den svenska journalistkåren är helt enkelt inkompetent.

Han tycker generellt att debattklimatet är öppnare i Estland, och det gäller även händelserna kring Estonias förlisning. Genom att diskussionen inte trycks ned och fler fakta och teorier kan komma fram finns det större chanser för vårt grannfolk att bearbeta den kollektiva sorgen, tror han.

NyT: Anser du att Estoniakatastrofen fortfarande är ett ärr i den svenska folksjälen?

– Det är inte bara ett ärr i vår folksjäl, det är ett ärr för hela det svenska samhällssystemet där allt kring Estonia hanterades utan hänsyn till lagar och internationella bestämmelser redan från början.

Han berättar exempelvis om den undersökningskommission som den dåvarande statsministern Carl Bildt (M) tillsatte så tidigt som morgonen efter att katastrofen ägt rum. Torssell berättar att den kommissionen var allt annat än oberoende. Bland annat var en av utredarna själv anställd av det estniska rederiet Estline, och Torssell menar att det är självklart att de överlevande ur besättningen som svarade på frågor från honom självfallet gav svar som skulle vara till fördel för Estline.

När Stefan Torssell nu blickar framåt kring vad som behövs för att äntligen få klarhet om Estonias märkliga förlisning har han en bestämd uppfattning om vad som nu måste till för att om möjligt bearbeta den kollektiva sorgen och utkräva rättmätigt ansvar även i Sverige.
– Att det nu ska bli en ny utredning i Estland är självklart bra, men det räcker inte. Vad som behövs är en internationell, totalt oberoende kommission med gedigen kompetens som kan utreda katastrofen från början till slut. Då kan vi äntligen komma någon vart!

Boken kan beställas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Svenskt konsthantverk – en nästan glömd del av den äkta svenska kulturen

KULTURDen stora importerade massan av föremål i glas och porslin, trä och textilier förpassar den svenska traditionella formgivningen till kulturens rand. Det gäller nu att inte bara uppmuntra till inköp, men också att lära den unga generationen vad skönhet och estetik innebär. Ett estetiskt sinne skapas av en estetisk själ och gör livet så mycket mer behagligt. På svenska glasbruk lever hantverkstraditionen, yrkesskickligheten och arbetsglädjen vidare.

Trädgården i Ytterjärna

SVENSKA RESMÅLSöder om Stockholm, vid Järna, reser sig Saltå kvarns industribyggnader över det omgivande landskapet. Det är något av ett utropstecken som klart signalerar att här finns något som är annorlunda. En trädgård som erbjuder vila i en vänlig natur, samt vidgade vyer mot ett annat sätt att tänka.

Gå till arkivet

Send this to a friend