Skip to Content

Natten mellan den 27-28 september 1994 inträffade en av det moderna Sveriges värsta olyckor, då passagerarfärjan M/S Estonia förliste och sjönk. Vädret var dåligt, men Östersjön trafikeras i värre väder än så. Hon hade lämnat den estniska huvudstaden Tallinn vid sextiden på kvällen med destination Stockholm påföljande morgon, men istället kom 852 människor varav hundratals svenskar, att få sätta livet till då hon gick till botten. Foto: Nya Tider
KULTUR

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

PappersupplaganNya Tider v. 50

Det har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas. Boken kan beställas här.

Publicerad: 15 december, 2019, 19:47

  • Svenska

Läs även

Förvaltningsdomstolen i Estlands huvudstad Tallinn har beslutat att den estniska regeringen under premiärminister Jüri Ratas skall utreda Estonias haveri på nytt. Detta kom som ett glädjande besked för många anhöriga, inte minst sedan en fransk domstol under sommaren avslagit begäran om skadestånd till anhöriga till Estoniaoffren. Att en fransk domstol tog upp saken berodde på att det internationella klassningssällskapet av fartyg, Bureau Veritas, har sitt säte utanför Paris.

En som ägnat många år och utredningstimmar åt Estonia­katastrofen är Stefan Torssell. Han är författare och numera också partiledare för Landsbygdspartiet oberoende, men har framför allt en gedigen erfarenhet som före detta sjökapten samt byrådirektör vid Sjöfartsverket.

Hösten 2016 gav han ut M/S Estonia – Svenska statens haveri, där han redovisar de svenska politikernas och myndigheternas mörkläggning kring haveriet. Detta blev också startskottet på en serie föreläsningar om förlisningen som Stefan Torssell har hållit runtom i Sverige.

– Det är ett fortsatt stort intresse hos allmänheten att få läsa boken, berättar Torssell för Nya Tider.

Stefan Torssell gav ut boken M/S Estonia – Svenska statens haveri hösten 2016 och den är fortfarande populär. På denna bild besöker han hallen på Muskö i Stockholms skärgård som inrymmer bogvisiret. Foto: Nya Tider

 

Boken har sålt slut i flera upplagor och enligt Stefan Torssell efterfrågas den fortfarande. Det är också fortsatt intresse för föreläsningar om Estonia, berättar han, även om det inte längre är lika tätt mellan varven. Rotaryklubbar, Lions­föreningar och liknande hör av sig och bjuder in honom. Även folk inom det militära, särskilt flottan, visar stort intresse att få höra om M/S Estonia från någon som inte tillhör det svenska etablissemanget, berättar han.

– De enda som aldrig har visat eller visar intresse för min bok eller föreläsningar är den samlade, svenska journalistkåren. Det är beklämmande men det är sanningen och verkligheten.

Han tror att det beror på att den samlade journalistkåren och svenska politiker är så tätt sammanflätade och har en tyst överenskommelse att inte tillåta en fri debatt om vad som egentligen utspelade sig under den stormiga natten ute på Östersjön då M/S Estonia sjönk.
Även i Estland har Torssells bok nu givits ut, översatt till estniska.

– Det började med att jag blev intervjuad i ett program för den estniska riksradion. De har ett program en gång i veckan som bara handlar om Sverige, och där berättade jag om boken och den svenska mörkläggningen. Sedan hörde ett estniskt bokförlag av sig och sedan gavs den ut, och intresset hos esterna är stort. Den låg faktiskt på listan över de tio mest sålda böckerna där, innan den sålde slut. Men tro inte att svenska journalister har uppmärksammat det. Det säger jag inte för att jag är frustrerad. Den svenska journalistkåren är helt enkelt inkompetent.

Han tycker generellt att debattklimatet är öppnare i Estland, och det gäller även händelserna kring Estonias förlisning. Genom att diskussionen inte trycks ned och fler fakta och teorier kan komma fram finns det större chanser för vårt grannfolk att bearbeta den kollektiva sorgen, tror han.

NyT: Anser du att Estoniakatastrofen fortfarande är ett ärr i den svenska folksjälen?

– Det är inte bara ett ärr i vår folksjäl, det är ett ärr för hela det svenska samhällssystemet där allt kring Estonia hanterades utan hänsyn till lagar och internationella bestämmelser redan från början.

Han berättar exempelvis om den undersökningskommission som den dåvarande statsministern Carl Bildt (M) tillsatte så tidigt som morgonen efter att katastrofen ägt rum. Torssell berättar att den kommissionen var allt annat än oberoende. Bland annat var en av utredarna själv anställd av det estniska rederiet Estline, och Torssell menar att det är självklart att de överlevande ur besättningen som svarade på frågor från honom självfallet gav svar som skulle vara till fördel för Estline.

När Stefan Torssell nu blickar framåt kring vad som behövs för att äntligen få klarhet om Estonias märkliga förlisning har han en bestämd uppfattning om vad som nu måste till för att om möjligt bearbeta den kollektiva sorgen och utkräva rättmätigt ansvar även i Sverige.
– Att det nu ska bli en ny utredning i Estland är självklart bra, men det räcker inte. Vad som behövs är en internationell, totalt oberoende kommission med gedigen kompetens som kan utreda katastrofen från början till slut. Då kan vi äntligen komma någon vart!

Boken kan beställas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Sveriges största järnbruk

INRIKESBruksdriften på Lövsta i norra Uppland lades ned 1926, men under familjen De Geers tid hade det här järnbruket varit det största och mest förnäma i Sverige. Det började som ett bondebruk på 1500-talet innan det blev ett kronobruk.

Nazist- och misshandelsanklagelser mot Marilyn Manson

KULTURChockrockaren Marilyn Manson anklagas nu för att vara antisemit, nazistsympatisör och manipulativ kvinnomisshandlare. Det är hans ex-flickvän, Evan Rachel Wood, som gått ut med påståendena på Instagram om förhållandet som tog slut för mer än tio år sedan. Efter utspelet har andra kvinnor kommit med liknande anklagelser. Media har sedan hakat på, och Manson har nu förlorat skivkontrakt, roller i TV-serier och även sin manager.

Så säger världsbyggarna själva om att utnyttja pandemin för en ”återställning”

BOKRECENSION”The great reset”, den stora återställningen eller nystarten, har blivit ett begrepp som först viskades i maktens korridorer, men som nu finns på varje politikers läppar. Forskaren Jacob Nordangård berättade i förra veckans stora intervju i Nya Tider om hur makteliten använder coronapandemin för att stärka sitt grep om mänskligheten och inrätta en form av världsdiktatur. Men vad säger globalisterna själva? Klaus Schwab, en av de främsta pionjärerna för ”The great reset”, har skrivit en hel bok i ämnet.

Stenåldersbyn i Ljungaviken, ett Pompeji på Lister

ARKEOLOGIUnder våren och sommaren 2020 pågick arkeologiska undersökningar i Ljungaviken i Sölvesborgs kommun i Blekinge. Man hittade flera stenåldersboplatser som förmodades vara upp till 8 400 år gamla. Dessa boplatser visade sig vara ovanligt välbevarade, och flera viktiga upptäckter gjordes. Bland annat kunde man konstatera att platsen användes som en form av vinterboende.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Gå till arkivet

Send this to a friend