Konferensen var planerad att börja klockan 10, men kom inte igång förrän strax efter klockan 12 på grund av omfattande trafikblockader iscensatta av olika vänstergrupper. Tyska polisen hade ett styvt jobb med att rensa tillfartsvägarna så att de mer än femhundra deltagarna i konferensen kunde komma fram.
Programmet inleddes med att den ene av de två talespersonerna för partiet, Tino Chrupalla, småföretagare i billackeringsbranschen, tackade polisen. Särskilt de många skadade poliserna tackades.
Chrupalla konstaterade att demonstranterna som ansåg sig kämpa mot antidemokratiska krafter, själva varken var demokrater eller fredliga aktivister, utan snarare antidemokrater och terrorister.
Chrupalla anknöt till utvecklingen i Österrike dagen innan: Att presidenten i landet hade gett ledaren för AfD:s systerparti, det Frihetliga Partiet i Österrike (FPÖ), Herbert Kickl, i uppdrag att bilda regering i landet. ”Brandväggen har rasat”, konstaterade Chrupalla med syftning på det begrepp som AfD:s och FPÖ:s motståndarpartier använder som symbol för sin vilja att aldrig ge dessa partier chansen att komma till regeringsmakten.
Talaren gladde sig åt partiets enighet och sammanhållning när ”Tysklands, och bara Tysklands, intressen ska hävdas”. Med dessa ord markerade Chrupalla AfD:s EU-kritiska hållning: EU ska inte vara en odemokratisk tvångsmakt, utan ett samrådsorgan för de fria nationerna i Europa.
Alice Weidel enhälligt val till kanslerskandidat
Talespersonen Chrupalla rekommenderade att partikongressen skulle välja partiets kvinnliga talesperson, ekonomie doktorn Alice Weidel som kandidat till posten som Tysklands 10:e förbundskansler.
I sitt tal presenterade hon huvudpunkterna i valprogrammet och började med Tysklands ekonomiska kris som hon kopplade till allt för höga energipriser på grund av besluten att inte köpa billig gas från Ryssland utan i stället dyrare gas från USA. Hon argumenterade också kraftfullt för att Tyskland måste sätta igång sina kärnkraftverk igen.
Den regerande ”trafikljuskoalitionen” (bestående av röda socialdemokrater, liberaler med partifärgen gul samt det gröna partiet) kritiserades för att ruinera Tyskland genom att driva igenom fördyringar för industri och privatpersoner.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.