Skip to Content

Martin Schulz, mångårig ordförande för EU-kommissionen, tog över socialdemokratiska SPD inför valet i Tyskland. Det blev ett katastrofval, och när Schulz senare föreslog sig själv som utrikesminister i koalitionsregeringen fick medlemmarna nog. Foto: Wikipedia/Christallkeks
UTRIKES

Stor koalition i Tyskland – till priset av SPD-ledarens fall

PappersupplaganNya Tider v. 11

Den 14 mars kommer förbundskansler Angela Merkel att bilda regering för fjärde gången. Hon kommer att lägga fram en ministerlista som Förbundsdagen förväntas rösta igenom. Därmed får Tyskland en ny ”stor koalition”, fem och en halv månad efter valet 2017. Längre tid har en regeringsbildning i landet aldrig tagit. Vägen dit har kännetecknats av skarpa inre konflikter i koalitionspartierna, mest inom socialdemokratiska SPD, vars ordförande Martin Schulz tvingats avgå.

Publicerad: 15 mars, 2018, 14:02

  • Svenska

Läs även

Sista steget på vägen till den nya regeringen togs den 4 mars, då resultatet tillkännagavs av en ”förpliktande medlemsomröstning”, som ledningen för det socialdemokratiska SPD utlyst. Det visade sig att förslaget till koalitionsavtal hade stöd av 66 procent av de partimedlemmar som röstat. Valdeltagandet var 77 procent.

De konservativa kristdemokratiska ”unionspartierna” CDU/CSU godkände för sin del det 180-sidiga koalitionsavtalet vid en partikonferens den 26 februari med omkring ett tusen valda deltagare. Mer än 900 av dessa sade ja till det framförhandlade koalitionsprogrammet.

Omedelbart efter förlustvalet i september 2017 reagerade SPD mycket surt och ledaren Martin Schulz, som tidigare varit ordförande i EU-kommissionen, förklarade att han definitivt inte ville medverka i en ny koalition, utan istället gå i opposition. I bakgrunden fanns frågan om det inte vore klädsamt för Schulz att avgå som ansvarig för partiets valförlust.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Axel W. Karlsson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Storbritannien påbörjar: ”Massiv grön återställningsplan”, Nytt skatteförslag: Betala för varje körd mil

STORBRITANNIENStorbritanniens premiärminister Boris Johnson har som en del av en ”Grön revolution” proklamerat slutet för alla bensin- och dieselfordon på önationen, inga nya sådana fordon får säljas från år 2030. För att täcka upp för uteblivna framtida skattein­täkter på runt motsvarande 450 mil­jarder kronor från fossilbränsledrivna fordon så vill finansminister Rishi Sunak redan nu börja pungslå brittiska bilister för varje mil de kör. Detta sker inom ramen för det FN-lanserade begreppet ”Bygga tillbaka bättre” och en tiopunktsplan för Storbritannien som Boris Johnson nu lagt fram. Nya Tider går här igenom den punkt för punkt. Flera länder runt om i världen har beslutat om eller diskuterar samma eller liknande planer.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

EU kan komma att förbjuda bensin- och dieseldrivna bilar redan 2025

INRIKESEnligt uppgifter i tysk press förbereder EU-kommissionen lagstiftning som kan göra det omöjligt att köra bilar som går på bensin eller diesel redan om fyra år.

Migranters penningtransmissioner till Västafrika nu främsta källan till utländsk valuta

UTRIKESMigranternas penningförsändelser håller snabbt på att bli den främsta källan till utländsk valuta i västafrikanska länder, visar en studie om transaktioner från Frankrike till Elfenbenskusten, Mali och Senegal.

Europeiska unionen och FN varnar Frankrike rörande pressfriheten inför ny lagstiftning

UTRIKESEU-kommissionen svarade i måndags på en förfrågan om det franska förslaget om en ny säkerhetslag genom att varna för att nyhetsmedier måste kunna ”arbeta fritt”. Detta följer på liknande kritik från FN.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Tusentals protesterade mot restriktioner runt om i Europa

UTRIKESDen 17-18 november ägde stora demonstrationer rum på olika platser i Europa mot de coronarestriktioner ländernas regeringar infört. I Tyskland, där missnöjet även gällde ändringar i smittskyddslagen, använde polis vattenkanoner och arresterade nästan 200 personer. I Tjeckien och Slovakien sammanföll demonstrationerna med årsdagen av kommunismens fall i Tjeckoslovakien.

Gå till arkivet

Send this to a friend