Storsatsning på svensk sjukvård – i Afghanistan

De senaste åren har det rapporterats om en tilltagande vårdkris i Sverige. Det handlar om kliniker över hela Sverige som tvingas stänga igen. Mest uppmärksammat är nedläggningen av BB i Sollefteå, där nu en protest­ockupation pågått i över två år. Samtidigt visar det sig att svenska staten driver sjukvård i Afghanistan, en satsning som man tillfört mer och mer pengar samtidigt som nedskärningarna tilltar i Sverige.

Nyligen meddelade Svenska Afghanistankommittén (SAK) att talibanrörelsen tvingar SAK att stänga 42 av sina 77 vårdinrättningar i den talibanstyrda Wardakprovinsen i centrala Afghanistan. Detta som en reaktion på att regeringsstyrkorna hade attackerat en hälsoklinik varpå fyra personer dödades. Talibanerna motiverade nedstängningen med att Svenska Afghanistankommittén inte kunde garantera civila afghaners säkerhet.

För varje dag som vårdinrättningarna hölls stängda påverkades 5700 patienter, genom att följande vårdinsatser inte kunde genomföras. Enligt SAK handlade det om:

• 3 800 besök till akut- och vårdcentraler
• 1 100 barn under fem år
• 620 vaccinationsbesök
• 220 besök till barn- och mödravårdscentraler
• 100 inlagda patienter

Klinikerna i Wardakprovinsen kunde efter några dagar öppna igen. Detta efter att SAK förhandlat, via ombud, med talibanerna.

Totalt driver SAK två sjukhus, 135 kliniker och 713 hälsoposteringar i landet. Den absoluta lejonparten av kostnaden står svenska skattebetalare för genom Sveriges biståndsmyndighet Sida. Nära tre miljoner patientbesök genomförs varje år i SAK:s sjukvårdssystem. Frivilliga donationer och medlemsavgifter utgör bara en försumbar andel av SAK:s budget.

Fick 784 miljoner: ”det mesta någonsin”

SAK har bedrivit verksamhet i Afghanistan sedan 1982, i sviterna efter Sovjetunionens invasion av landet. Biståndet till SAK klassas sedan nästan två decennier tillbaka inte som humanitärt bistånd, utan som utvecklingsbistånd. Humanitärt bistånd syftar till att rädda liv efter krig eller katastrofer. Utvecklingsbistånd är mer permanent och handlar om att stödja ”långsiktig fattigdomsbekämpning”. Merparten av Sveriges rekordstora biståndsbudget utgörs av utvecklingsbistånd.

SAK:s verksamhet har granskats av statens stora Afghanistanutredning SOU 2017:16. Där framgår följande:
”Under perioden 2002–2014 använde SAK drygt 1 miljard kronor från svenska biståndsmedel.”

Sedan dess har pengarullningen ökat kontinuerligt. Från att ha förbrukat en miljard under de 13 åren 2002-2014, förbrukade man en lika stor summa redan under de sex följande åren (2015-2019). I början av 2018 tecknades ett avtal som garanterade 784 miljoner skattekronor under den kommande fyraårsperioden till och med 2021. Summan är ”det mesta någonsin”, enligt SAK:s eget årsmötesprotokoll från 2018.

Flera fall av korruption i SAK:s verksamhet

Afghanistan är ett av världens mest korrupta länder. I Transparency Internationals korruptionsindex hamnar landet på plats 172 av 180. Korruptionsproblemen visar sig även i SAK:s verksamhet. Av Afghanistanutredningen framgår att organisationen skakades av en rad korruptionsfall år 2014. De konkreta fall som nämns i utredningen är:

• Förfalskning av finansiella dokument och förskingring. Personen avskedades och återbetalade förskingrade medel.
• Korruption i upphandlingsprocessen uppdagades i två insatser. Flera personer avskedades. SAK har svårt att uppskatta hur mycket pengar som förskingrades.
• Stöld av pengar som skulle gått till skolor. Personen avskedades omedelbart.
• Förskingring. Personen avskedades och samarbetet avbröts.

Vårdkrisen i Sverige eller vård för talibaner – hur prioriterar regeringen?

Samtidigt som SAK tillförs rekordstora pengar för att driva sjukvård i Afghanistan, har vårdkrisen blivit en allt mer akut fråga i Sverige. Larmrapporterna har avlöst varand­ra.