På kvällen den 1 juli utbröt en eldsvåda ombord på en rysk djuphavsfarkost som befann sig någonstans i Barents hav. De första timmarna rapporterade rysk media skiftande och motstridiga rapporter, med allt från att besättningen var instängd i den brinnande ubåten till att alla dödats i olyckan. Vad för farkost det handlade om, var exakt olyckan ägt rum eller varför det börjat brinna framkom inte.
Dagen efter, tisdagen den 2 juli, bekräftade ryska försvarsdepartementet branden och att 14 besättningsmän förolyckats. De beskrev farkosten som en ”djuphavsapparat” eller ”forskningsfarkost”, vilken genomförde batymetriska mätningar. Batymetri beskriver terrängens fysiska form under vatten och är motsvarigheten till topografi på land. Ryssland beskriver historiskt, precis som många andra länder, sina spionfartyg som just forskningsfartyg. Det framkom dock inte om farkosten var atomdriven. Omvärldens oro lugnades dock senare på tisdagen, när norska strålsäkerhetsmyndigheten DSA meddelade att de inte uppmätt några förhöjda strålningsnivåer.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
