Den svenska ekonomin visade under det tredje kvartalet 2025 på en oväntad styrka, med en tillväxt som överträffade förväntningarna. Denna utveckling, bekräftad av uttalanden från Riksbankens vice riksbankschef Martin Flodén, sätter en ny ton i den pågående ekonomiska debatten. De positiva signalerna från BNP-siffrorna tyder på en motståndskraft i ekonomin som utmanar den tidigare bilden av en djupare och mer utdragen nedgång. Dessa siffror har direkt bäring på Riksbankens framtida penningpolitik, och skapar nya förutsättningar för diskussionen kring inflationsmål och räntesänkningar.
En robust utveckling på gott och ont
Enligt Riksbankens egna bedömningar växte den svenska bruttonationalprodukten (BNP) snabbare än vad som förväntades under perioden juli till september 2025. Detta är ett viktigt tecken på att ekonomin har en motståndskraft mot de effekter som den höga inflationen och de historiskt höga räntorna annars kunde ha medfört.
Martin Flodén framhöll i sitt tal att även om den underliggande aktiviteten i ekonomin fortsatt är dämpad, har tillväxten varit mer robust än vad de flesta prognosmakare räknade med. Denna styrka kan delvis förklaras av en fortsatt motståndskraftig arbetsmarknad och en viss lättnad på den internationella energimarknaden. Hushållen har, trots det tuffa ekonomiska klimatet, inte dragit ned sin konsumtion i den utsträckning som man initialt befarade, och investeringarna har hållit emot bättre än vad pessimistiska scenarion antydde. Utrymmet för nöjeskonsumtion är förhållandevis högt i många hushåll. Ett exempel på en bransch som går starkt är iGaming. Alla svenskar väljer dock inte svensklicensierade sidor. Det går att upptäck nya utländska casino som lockar svenskar med intressanta erbjudanden och stort utbud. Upplevelseidustrin är ett annat exempel på en bransch där den förhållandevis höga tillväxten märks.
Denna oväntade utveckling innebär att den kumulativa effekten av flera räntehöjningar inte har slagit igenom med full kraft under hösten, eller åtminstone att andra faktorer har agerat som buffert. De reviderade BNP-siffrorna ger således en mer optimistisk bild av Sveriges ekonomiska hälsa inför det fjärde kvartalet och in i 2026.
Påverkan på Riksbankens ränta
Den stärkta BNP-tillväxten kastar om förutsättningarna för Riksbankens penningpolitiska strategi framöver. När ekonomin växer snabbare än beräknat, minskar omedelbart trycket på centralbanken att sänka räntan.
Flodén klargjorde att om ekonomin visar sig vara starkare än vad Riksbanken har räknat med, innebär det en ökad risk för att inflationen kan hålla sig på en högre nivå längre fram. En starkare efterfrågan kan leda till att företag känner sig bekväma med att fortsätta höja priserna, vilket motverkar de ansträngningar som gjorts för att få ned inflationstakten till målet på två procent.
Den tidigare konsensusen på marknaden har varit att Riksbanken skulle inleda en cykel av räntesänkningar under första halvåret 2026. Med den nya BNP-datan är dock risken överhängande att denna räntebana kan komma att skjutas upp och dämpas. Om inflationstrycket ligger kvar, måste Riksbanken behålla den höga räntan under en längre period för att säkerställa att inflationen permanent återgår till målet. Flodén betonade vikten av att agera beslutsamt om nya inflationssignaler skulle dyka upp, och han underströk att Riksbanken är redo att möta hotet mot prisstabiliteten, även om det innebär en försiktigare hållning till räntesänkningar än vad marknaden önskar.
Hotet mot inflationsmålet
Det mest känsliga området i den svenska ekonomin just nu är övergången från snabbt fallande inflation till att stabilisera inflationen kring målet på två procent. Även om inflationen har sjunkit betydligt från toppnivåerna, finns det faktorer som gör det sista steget komplicerat, och här spelar BNP-tillväxten en avgörande roll.
En starkare ekonomi ger löntagarna ett bättre förhandlingsläge. Flodén uttryckte oro för att om löneökningarna blir högre än vad produktiviteten motiverar, kan detta driva upp kostnaderna för företagen, vilket i slutändan kan leda till att de höjer priserna för att kompensera. Denna mekanism, känd som den klassiska löne-pris-spiralen, är något Riksbanken vill undvika till varje pris.
Utöver lönerna bidrar den starkare efterfrågan i ekonomin till att underlätta för företag att föra över högre kostnader på konsumenterna. Riksbankens uppgift blir därför att väga den oväntade tillväxten mot risken för att inflationsmålet inte uppnås på medellång sikt. Även om inflationen kan vara på rätt väg, visar Sveriges oväntat starka BNP att det krävs fortsatt arbete för att hålla inflationen på önskad nivå..
