Skip to Content

Slavarnas tidsålder, av Juha Snellman. Foto: Nya Tider Slavarnas tidsålder, av Juha Snellman. Foto: Nya Tider

Svensk fantasy övertygar

Digital utgåva

Det rör på sig på den svenska fantasyfronten. En roman med radikalkonservativ prägel utspelande sig i ett ålderdomligt land där magi och profetior är vardagsmat och där troll och andra varelser stryker omkring, har nyss getts ut i Sverige. Vi har nära till saga och myt här i norr och debutromanen Slavarnas tidsålder bevisar det.

Publicerad: 7 november, 2017, 23:57

  • Svenska

Läs även

Folksagor och sägner har alltid omhuldats i detta land. Svenska författare har alltid levat nära den gammaldags berättarstilen. De har alltid lockats av det hedniska och sagoaktiga draget där suset från de stora skogarna tar läsaren med på en resa. Heidenstam och Lagerlöf uppdaterade på sin tid denna litteraturform och i vår tid, med Tolkiens trilogi som symbolhändelse, gavs den svenska sagogenren ytterligare impulser i form av ”fantasy”.

Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) var det första exemplet på det. Sedan dess har det kommit en hel del svensk och nordisk fantasy, sådan ämnad för barn och ungdom, som Lindgrens bok, och sådan av mer vuxet slag. Det mest glädjande nytillskottet i genren är Juha Snellmans Slavarnas tidsålder (Logik förlag, 2016). Författaren har finländsk bakgrund och det märks i denna bok som är klart färgad av östliga stämningar, med fläktar av Kalevala och ”de karelska urmarkerna med sina sejdare och trollmän”. Det vill säga, här kan man inte som annars ofta i fantasyn se direkt påverkan från Tolkien utan här är det något annat, en i sammanhanget unik mix av myterna från den tusenmila tajgan i öster.

Den figur som blir läsarens ingång till denna fantasivärld är en så kallad ”människobock”, en tvåbent varelse med bockfötter, mänsklig överkropp och bockhuvud. Han heter Kekri. Kekri ger sig ut på ett sökande efter en försvunnen blind flicka, vilket omsider leder till nya bekantskaper och nya sökanden.

Persongalleriet är brett och minnesvärda är bland andra den ”germanske” Olaf Njordson och den ”finske” Pera, vilkas särdrag är fint tecknade. Världen där detta utspelas påminner vagt om den värld vi känner, Gamla Världen / Eurasien, med en landmassa med hav i väster och öster, hårdföra kulturer i norr och mer utvecklad civilisation och städer i syd. Namn som Nordland, Västport, Ostport och Aureus Aquila antyder en genomtänkt sagogeografi. Det är helt fiktivt, men har ändå en tillräckligt igenkännbar karaktär för att man ska kunna relatera till det. Det är inga konstigheter som staplas på varandra, som i en del annan fantasy.

Vidare så är Snellmans roman en utpräglat nordisk fantasy där livet bland skog, myr och berg naturligt målas upp, dock med många egenartade inslag av magisk-fantastisk typ som gör skäl för etiketten ”fantasy”. Det är med andra ord inte bara vardagsskildring i påhittade länder, som fantasy ibland också kan hänfalla till.

Glädjande för en högerradikal läsare så tar Slavarnas tidsålder även ett kritiskt grepp på tillvaron. Människan sägs vara slav under materialism och omedveten livsföring; detta är den tid, den ”slavarnas tidsålder” som romanen mytologiserar. Detta predikas i romanen på osökt vis – som här, när shamanen Suviuni lägger ut texten för Kekri och de andra om läget i världen:

”[Dagens människor] blir förförda av onda krafter som bär mäktiga falska gudaansikten. Vinner människan över dessa frestelser kommer hans egna gudar tillbaka och naturens balans är återvunnen, och en ny upplyst människa är född. Kampen till det måste han dock strida ensam, och belöningen är gammalt och nytt. Gammalt genom återförening med naturen, förfäderna och de gamla gudarna. Nytt genom en ny stark insikt om sin egen plats och om sina möjligheter i moder jords famn, och förstärkt insikt om varför undran om livets mening förblir gäckande och obesvarad medan livet fortgår. Människan kommer att genomgå en för oss ofattbar prövning men jag har, som jag redan sagt, en tilltro till att människan kommer att klara det.”

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Blommor inom vår kultur

KULTURNu nalkas sommaren sitt slut och hösten står för dörren, men kvar har vi våra minnen av sköna soliga sommardagar, med ljuvligt fågelkvitter och vackra väldoftande blommor, vissa anspråkslösa och andra mer utmärkande och färgstarka. Blommor har i alla tider haft stor betydelse för människan. Ett liv utan blommor skulle vara svårt att föreställa sig. Att prata om kultur men inte nämna våra blommors inflytande över våra liv skulle inte vara rätt.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

BOKRECENSIONKaterina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

KULTURDet kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

Människans älskade trädgårdar

KULTURVi öppnar den grönmålade grinden och stiger in i en ljuvlig täppa. Bredvid ingången stoltserar en av de bästa skyddsväxter man kan tänka sig, Isopen, med klara blå blommor. Trädgården är en skyddad plats. En värld av dofter, färger, friskhet, där bin och humlor surrar. Färggranna fjärilar kretsar kring blommor av alla slag. En trädgård blir gärna ett smultronställe. En plats dit vi återvänder eftersom vi mår bra av att vara där. Vi får känna oss som en del av något större. En plats där himmel och jord möts. Följ med på en vandring genom trädgårdens historia. Vi börjar med att lyssna till samtalet mellan en kung och hans rådgivare.

Profilerna berättar: Därför behövs Alternativa bok- och mediemässan

ALTERNATIVA BOKMÄSSANDatumet för den Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm har flyttats till den 26 september, då arrangörerna Education4future hoppas att förbudet mot folksamlingar ska vara upphävt. Då ska ett antal författare, opinionsbildare och aktörer inom alternativa medier samlas under temat ”Journalistik och yttrandefrihet” för att träffa varand­ra och möta besökare. Flera av de inbjudna talarna och paneldeltagarna menar att den traditionella Bokmässan i Göteborg har blivit en intolerant vänsterbastion, och välkomnar detta initiativ som en möjlighet att fortfarande tala fritt och träffa and­ra med samma engagemang. Nya Tider har talat med sex av deltagarna om hur de ser på mässan och den roll som den kan fylla.

Välkommen till Östersjöns pärla!

INRIKESVill man uppleva något utöver det vanliga kan man åka till Bornholm, menar Alf Ronnby som rekommenderar en resa till ön för dem som fortfarande har semester kvar. Ökulturer är speciella och Bornholm, som också kal­las bland annat Östersjöns pärla kan erbjuda det mesta av danskt ”ö-gemyt” med korsvirkeshus, danska krogar, vita stränder, branta klippor och fiskehamnar.

En samtida hjältesaga

KULTURBOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

KULTURHon blev aldrig drottning av Sverige, men under sin tid som kronprinsessa gjorde Margareta av Connaught ett djupt intryck på svenska folket. Hon grundade en hockeyklubb för damer, var initiativtagaren bakom en stödförening för synskadade och engagerade sig i hjälporganisationer under första världskriget. När hon dog 1920, endast 38 år gammal, sörjde hela landet.

Gå till arkivet

Send this to a friend