Skip to Content

Slavarnas tidsålder, av Juha Snellman. Foto: Nya Tider Slavarnas tidsålder, av Juha Snellman. Foto: Nya Tider

Svensk fantasy övertygar

Digital utgåva

Det rör på sig på den svenska fantasyfronten. En roman med radikalkonservativ prägel utspelande sig i ett ålderdomligt land där magi och profetior är vardagsmat och där troll och andra varelser stryker omkring, har nyss getts ut i Sverige. Vi har nära till saga och myt här i norr och debutromanen Slavarnas tidsålder bevisar det.

Publicerad: 7 november, 2017, 23:57

  • Svenska

Läs även

Folksagor och sägner har alltid omhuldats i detta land. Svenska författare har alltid levat nära den gammaldags berättarstilen. De har alltid lockats av det hedniska och sagoaktiga draget där suset från de stora skogarna tar läsaren med på en resa. Heidenstam och Lagerlöf uppdaterade på sin tid denna litteraturform och i vår tid, med Tolkiens trilogi som symbolhändelse, gavs den svenska sagogenren ytterligare impulser i form av ”fantasy”.

Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) var det första exemplet på det. Sedan dess har det kommit en hel del svensk och nordisk fantasy, sådan ämnad för barn och ungdom, som Lindgrens bok, och sådan av mer vuxet slag. Det mest glädjande nytillskottet i genren är Juha Snellmans Slavarnas tidsålder (Logik förlag, 2016). Författaren har finländsk bakgrund och det märks i denna bok som är klart färgad av östliga stämningar, med fläktar av Kalevala och ”de karelska urmarkerna med sina sejdare och trollmän”. Det vill säga, här kan man inte som annars ofta i fantasyn se direkt påverkan från Tolkien utan här är det något annat, en i sammanhanget unik mix av myterna från den tusenmila tajgan i öster.

Den figur som blir läsarens ingång till denna fantasivärld är en så kallad ”människobock”, en tvåbent varelse med bockfötter, mänsklig överkropp och bockhuvud. Han heter Kekri. Kekri ger sig ut på ett sökande efter en försvunnen blind flicka, vilket omsider leder till nya bekantskaper och nya sökanden.

Persongalleriet är brett och minnesvärda är bland andra den ”germanske” Olaf Njordson och den ”finske” Pera, vilkas särdrag är fint tecknade. Världen där detta utspelas påminner vagt om den värld vi känner, Gamla Världen / Eurasien, med en landmassa med hav i väster och öster, hårdföra kulturer i norr och mer utvecklad civilisation och städer i syd. Namn som Nordland, Västport, Ostport och Aureus Aquila antyder en genomtänkt sagogeografi. Det är helt fiktivt, men har ändå en tillräckligt igenkännbar karaktär för att man ska kunna relatera till det. Det är inga konstigheter som staplas på varandra, som i en del annan fantasy.

Vidare så är Snellmans roman en utpräglat nordisk fantasy där livet bland skog, myr och berg naturligt målas upp, dock med många egenartade inslag av magisk-fantastisk typ som gör skäl för etiketten ”fantasy”. Det är med andra ord inte bara vardagsskildring i påhittade länder, som fantasy ibland också kan hänfalla till.

Glädjande för en högerradikal läsare så tar Slavarnas tidsålder även ett kritiskt grepp på tillvaron. Människan sägs vara slav under materialism och omedveten livsföring; detta är den tid, den ”slavarnas tidsålder” som romanen mytologiserar. Detta predikas i romanen på osökt vis – som här, när shamanen Suviuni lägger ut texten för Kekri och de andra om läget i världen:

”[Dagens människor] blir förförda av onda krafter som bär mäktiga falska gudaansikten. Vinner människan över dessa frestelser kommer hans egna gudar tillbaka och naturens balans är återvunnen, och en ny upplyst människa är född. Kampen till det måste han dock strida ensam, och belöningen är gammalt och nytt. Gammalt genom återförening med naturen, förfäderna och de gamla gudarna. Nytt genom en ny stark insikt om sin egen plats och om sina möjligheter i moder jords famn, och förstärkt insikt om varför undran om livets mening förblir gäckande och obesvarad medan livet fortgår. Människan kommer att genomgå en för oss ofattbar prövning men jag har, som jag redan sagt, en tilltro till att människan kommer att klara det.”

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Lennart Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Rutger Hauer död

KULTURVi nåddes nyligen av budet att den internationellt kände skådespelaren Rutger Hauer lämnat oss. Han föddes i januari 1944 och avled den 19 juli 2019 och blev alltså 75 år. Under 1980-talet gjorde han intryck i filmer som Blade Runner, Ladyhawke och Liftaren. Han fick roller både som skurk och hjälte och gjorde ett ganska stort intryck som ”en något udda Hollywoodstjärna”.

Gå till arkivet

Send this to a friend