Svenska socialdemokrater var synnerligen aktiva i att med stöd från finanskretsar etablera den svenska modellen som numera ligger i dödsryckningar. Litauen blev deras mål. En uppmärksam flanör ser omedelbart att bilarnas registreringsskyltar är exakta kopior av det svenska systemet. Men det är inte allt, landets olika förvaltningar skulle organiseras enligt de i Sverige befintliga systemen.
Det homogena lilla Estland med sin patriotiske utrikesminister och senare president Lennart Meri (1929–2006) lyckades stävja alla försök till en socialdemokratisk omvälvning. Utan tvekan bidrog de i Sverige boende estniska flyktingarna med en sanningshaltig information om olika politiska beslut. Lettland är numera ett land med en egen befolkning som egentligen befinner sig i minoritet och tappert kämpar mot påverkan både från inom landet och från utlandet.
Våra europeiska nätverk med såväl rötter som intresse för Litauen följde noga utvecklingen och blev allt mer oroliga över landets ekonomiska utveckling på sikt. Vi visste att Sverige tillsammans med Finland och Österrike skulle söka inträde i Europeiska Unionen och därefter plädera för de baltiska ländernas medlemskap i unionen. Vad som kännetecknade socialdemokratin var den så kallade ekonomiska solidariteten, det vill säga höga direkta och indirekta skatter. Nästan omedelbart efter republiken Litauens självständighet infördes det svenska fiskala systemet med inkomstskatter på 30 procent. För ett land som just reste sig från de politiska och ekonomiska förtrycken blev detta system en omänsklig ansträngning.
Undertecknad höll den 23 september 1991, på universitetet i Vilnius, ett föredrag med titeln ”Europe united – EEC, EFTA – comparative studies; Sweden as an example of a future member of the EEC”. Min huvuduppgift var att förvarna inför möjligheten eller faran av det svenska skattesystemet. Vad många i dag är totalt omedvetna om är att de flesta EU-länder har en differentierad uppdelning av momssatser. Sverige har som bekant en 25-procentig moms på de flesta artiklar utom livsmedel (12 procent) och böcker (6 procent). Den allmänna skattesatsen höjdes i Sverige 1 juli 1990 från 23,46 procent till 25 procent och utvidgades till att gälla även delar av energiområdet och byggsektorn.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
