Litauens president Dalia Grybauskaitė talar i FN. Foto: Stillbild Youtube

Svensk socialdemokrati på export – Baltikum nästa?

De flesta vet att Baltikum ligger på andra sidan Östersjön och består av tre olika länder: Estland, Lettland och Litauen. Naturligtvis finns det även likheter, dessa har koppling till historiska skeenden, vilket en blick på kartor från 1700- och 1800-talen visar mer än tydligt. Nu blev det så att länderna återigen fick sin formella självständighet sensommaren 1991. Men de politiska ideologierna som kom från olika länder var redan långt innan mycket hjälpsamma.

Svenska socialdemokrater var synnerligen aktiva i att med stöd från finanskretsar etablera den svenska modellen som numera ligger i dödsryckningar. Litauen blev deras mål. En uppmärksam flanör ser omedelbart att bilarnas registreringsskyltar är exakta kopior av det svenska systemet. Men det är inte allt, landets olika förvaltningar skulle organiseras enligt de i Sverige befintliga systemen.

Det homogena lilla Estland med sin patriotiske utrikesminister och senare president Lennart Meri (1929–2006) lyckades stävja alla försök till en socialdemokratisk omvälvning. Utan tvekan bidrog de i Sverige boende estniska flyktingarna med en sanningshaltig information om olika politiska beslut. Lettland är numera ett land med en egen befolkning som egentligen befinner sig i minoritet och tappert kämpar mot påverkan både från inom landet och från utlandet.

Våra europeiska nätverk med såväl rötter som intresse för Litauen följde noga utvecklingen och blev allt mer oroliga över landets ekonomiska utveckling på sikt. Vi visste att Sverige tillsammans med Finland och Österrike skulle söka inträde i Europeiska Unionen och därefter plädera för de baltiska ländernas medlemskap i unionen. Vad som kännetecknade socialdemokratin var den så kallade ekonomiska solidariteten, det vill säga höga direkta och indirekta skatter. Nästan omedelbart efter republiken Litauens självständighet infördes det svenska fiskala systemet med inkomstskatter på 30 procent. För ett land som just reste sig från de politiska och ekonomiska förtrycken blev detta system en omänsklig ansträngning.

Kardinal Audrys J. Backis i samtal med artikelförfattaren vid en lunch rörande Litauens sociala och religiösa frågor. Kardinalens far var Litauens ambassadör i Paris under mellankrigsåren. Foto: Privat

Undertecknad höll den 23 september 1991, på universitetet i Vilnius, ett föredrag med titeln  ”Europe united – EEC, EFTA – comparative studies; Sweden as an example of a future member of the EEC”. Min huvuduppgift var att förvarna inför möjligheten eller faran av det svenska skattesystemet. Vad många i dag är totalt omedvetna om är att de flesta EU-länder har en differentierad uppdelning av momssatser. Sverige har som bekant en 25-procentig moms på de flesta artiklar utom livsmedel (12 procent) och böcker (6 procent). Den allmänna skattesatsen höjdes i Sverige 1 juli 1990 från 23,46 procent till 25 procent och utvidgades till att gälla även delar av energiområdet och byggsektorn.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.