Järnridån mellan Öst och Väst var en påträngande realitet under ett halvt sekel. Sprickor i järnridån handlar om svensk underrättelsetjänst fram till 1992, då Sovjetunionen slutgiltigt upplöstes. Agrell kan sitt ämne och boken kan i stort sett rekommenderas. Foto: iStockphoto

Svensk spionhistoria

Bokrecension.
En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys i Lund. Han har en bred erfarenhet av militär- och underrättelserelaterad verksamhet. Han har i alla fall inte bara haft akademiska uppdrag i sitt liv. Han har så att säga både ”pennan och svärdet” i sitt väsen; i så måtto är han en intellektuell som länge, i massmedia, spelat rollen av ”oberoende försvars­expert”. Vill media ha en åsikt om den senaste försvarsaspekten så går man ofta till Agrell. Så har det varit sedan 1980-talet. Hans åsikter som sådan expert har väl inte alltid träffat rätt. Men på senare år, som författare till böcker om spioneriets med mera historia, är han i regel både läsbar och läsvärd: läsbar eftersom stilen inte alltid är torr som en promemoria utan hyfsat publiktillvänd, och läsvärd eftersom han kan bidra med ny forskning och nya vinklar.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.

Codex Nordica – Kaos och hopp efter nationens fall

Codex Nordica – Kaos och hopp efter nationens fall

🟠 Bokrecension. I en obestämd tid som kan vara framtid, där ingen vågar sig söder om Småland och där Stockholm inte längre är en storstad, där samhället inte håller ihop och all lagrad kunskap är borta, utspelar sig berättelsen om ett manuskript med titeln Codex Nordica. Men handlingen skulle lika gärna kunna vara förlagd till en svunnen tid där idén om ett sammanhållet och enat rike är den enda tänkbara vägen framåt. Frågan som väcks tidigt är vad, eller vilka, katastrofer och sjukdomar som har drabbat befolkningen och försatt landet Sverige i ett så miserabelt skick som författaren förmedlar.

Läs även:

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.

Deutsche Krieger – 150 år av tysk militär tradition

Deutsche Krieger – 150 år av tysk militär tradition

🟠 Bokrecension. För varje historieintresserad läsare och framför allt för militärhistoriker är detta arbete en fantastisk källa till förståelse och bedömning av Tysklands militära tradition. Dessutom en analys av Tysklands uppbyggnad av militära strategier under och efter andra världskriget. Professor Sönke Neitzel från universitetet i Potsdam är en av absolut få militära historiker som anlägger inte bara en strategisk linje i sina redovisningar utan även en ekonomisk, politisk och social sådan. Hans analys av kämpande soldater på bägge sidor av frontlinjer är opartisk och smärtsamt objektiv.

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

🟠 Strax före jul i fjol släppte Jacob Nordangård sin senaste bok, Den digitala världshjärnan. Där fortsätter han granskningen från sina tidigare böcker, Rockefeller – en klimatsmart historia och Den globala statskuppen, av hur de allra rikaste och mäktigaste, aldrig valda, styr världssamfundet mot ett teknokratiskt elitstyre som de själva kontrollerar. Det hela sker med föregivet goda föresatser att rädda världsbefolkningen från sjukdomar, utrota fattigdom och rädda planetens livsuppehållande natursystem. Metoden är genomgående att övervaka, beräkna och styra allt i detalj med hjälp av artificiella intelligenser.

En engelsman undersöker vårt märkliga land

En engelsman undersöker vårt märkliga land

🟠 Bokrecension. Denna recension tar upp en bok som kom för några år sedan, 2017. Men den har inte fått mycket uppmärksamhet. Det är fascinerande att få ta del av bilder av hur Sverige ter sig ut­ifrån, en klassiker är förstås The New Totalitarians av Roland Huntford som kom 1971. Den ger en bild av Sverige som skrämmande konformt och trist. Nu i vår tid är det dags för en ny sådan studie, och den har skrivits av Stephen Pax Leonard, lingvist och antropolog, utbildad i Oxford.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.