Sverigedemokraterna tog domprosten Hermansson på orden och ville gärna ”ringa in det nya”, som de menar utgörs av deras eget parti. Foto: Nya Tider
Sverigedemokraterna tog domprosten Hermansson på orden och ville gärna ”ringa in det nya”, som de menar utgörs av deras eget parti.

Svenska kyrkan i moralpanik i Almedalen 2014

"Jag är med andra ord inte särskilt imponerad av de kyrkliga lovprisningarna av mångfald."
Sverigedemokraterna tog domprosten Hermansson på orden och ville gärna ”ringa in det nya”, som de menar utgörs av deras eget parti.  Foto: Nya Tider
Sverigedemokraterna tog domprosten Hermansson på orden och ville gärna ”ringa in det nya”, som de menar utgörs av deras eget parti.
Foto: Nya Tider

Veckan inleddes med att domprosten Hermansson appellerade till ”alla människor av god vilja” och manade dem att delta i kyrkans ”picknick” när Domkyrkan och ytterligare tio kyrkor ringde i sina klockor för att signalera ”fara”. Faran sades bestå i att något tjugotal sverigepartister höll politiskt möte. Partiet hade någon tiondels promille av rösterna vid förra valet. Ringandet i klockor ter sig i det perspektivet som en våldsam överreaktion, snarast ett missbruk av kyrkklockorna och torde återspegla den moraliska panik som finns i kyrkan och för övrigt i samhället när det uppstått politiska grupper som är kritiska till EU, internationalisering och andra av etablissemangets käraste idéer.

Jimmie Åkesson, partiledare i Sverigedemokraterna, anknöt till klockorna i sitt retoriskt skickligt upplagda tal. Han var gärna med på att ”ringa ut det gamla” om det bestod av rasism och nazism, och att ”ringa in det nya” som han menar att hans eget parti står för. En bloggare i Kyrkans Tidning bekände att talet fick henne att må illa. Inte nog med att Åkesson är en främlingsfiende av demoniska proportioner, han försöker också begå ”rena våldtäkten på det budskap kyrkan ville förmedla”.

Ursprungligen var det ”alla människor av god vilja” som inbjöds av domprosten, och i den gruppen tycks han först och främst ha placerat sig själv. Kommentatorer log och gjorde sig lustiga. Då ändrade Hermansson sin motivering. Pratet om fara och människor av ”god vilja” försvann, nu sades det i stället att man inte alls var emot någon, utan att klockorna ”jublade över mångfalden” i samhället. Och det kan man förstås göra. I Guds skapelse finns det många olika slags människor, olika sociala grupper, många folk och många tankar om vad som är bäst för Sverige.

Den nya ärkebiskopen Antje Jackelén hade seminarier om mångfalden och dess fördelar. Man kan undra varför inte kyrkan kan framträda med egna slagord istället för att ta efter samhällstrender? All mångfald är knappast bra. Det finns i mångfalden sådant som är destruktivt, och det finns en mångfald som gör att vi inte längre har några gemensamma mål att sträva efter. Varför hörs så sällan ett kritiskt kristet tänkande? Till exempel om utanförskapsområden där mångfalden av olika språk gör att invånarna inte kan kommunicera med varandra. Och till mångfalden av kvinnosyner hör att flickor kastas ut från balkonger. Annat att förtiga. Etniska, kulturella och religiösa olikheter försöker man tona ned. Istället vill man att marknaden blir det som binder oss samman. Räcker marknaden till för det?

Jag är med andra ord inte särskilt imponerad av de kyrkliga lovprisningarna av mångfald. Svenska kyrkans makthavare har länge haft toleransproblem med de inomkyrkliga minoriteterna. De trängs undan, hindras i karriären och motarbetas på olika sätt. Exempel är kvinnoprästmotståndare (en klar majoritet av de kristna i världen tillhör kyrkor som inte har kvinnliga präster), dem som menar att äktenskapet är till för man och kvinna.

Till den kyrkliga moralpaniken tycks också höra en rädsla för att gå i dialog med nytänkande grupper. Men kyrkan kan inte, om den vill vara trogen sitt uppdrag, kopiera de politiska partiernas med fleras utfrysningspolitik mot ”populister och högerextremister”. Jesus pekade inte ut några som man inte skulle kunna umgås med. Tvärtom sökte han sig till de utanförställda, han åt med syndare och dem som betraktades som spetälska. Där kyrkan har tagit sin uppgift att sprida det goda budskapet på allvar, har man alltid sökt sig till dem som stått långt borta från kyrkan.

Ett exempel. I Frankrike fanns det arbetarpräster på 1950-talet som tog anställning i stora industrier för att visa sin solidaritet med de lönearbetande och därigenom komma på talefot med dem, inte minst med kommunister och andra som blivit främmande för kyrkans budskap.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.