Michail Skopin-Sjujskij möter De la Gardie nära Novgorod 1609. Bild: Wikimedia Commons

Svensken som intog Moskva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

När Jakob De la Gardie tog sig in i Moskva den 12 mars 1610 med tsarens brorson Michail Skopin-Sjujskij och sin armé hälsades han med glädjefyllda välkomstrop. Missnöjet med tsar Vasilij IV var nämligen både starkt och utbrett bland det ryska folket. De betraktade följaktligen De la Gardie som sin befriare och ville att Michail Skopin-Sjujskij skulle ersätta sin farbror som tsar av Ryssland. Detta insåg tsar Vasilij och blev därför vaksam trots att han visste att Jakob De la Gardie inte hade kommit till Moskva för att byta ut honom utan för att undsätta honom. Vasilij hade nämligen Sveriges stöd under den pågående kampen om Rysslands tron som gått till historien som den stora oredan.

Den stora oredan

År 1598 dog den ryske tsaren Fjodor I. Då hade han inte fått någon son med sin fru utan endast en dotter som dött fyra år tidigare. Dessutom hade hans yngre bror Dmitrij blivit mördad vid åtta års ålder år 1591. När Fjodor dog hade han alltså varken någon son eller bror som kunde efterträda honom. Därför grep hans svåger, Boris Godunov, makten. Han fick dock snart fiender inom den ryska adeln och Ryssland härjades av svår missväxt under perioden 1600-03, vilket till sist ledde till att, som det framgår i Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson, ett inbördeskrig utbröt ”med en man som uppgavs vara den verklige Dmitrij såsom ett samlande namn för både hämndlystna bojarer och missnöjda massor.”

Bojarer var, enligt Alexej Smirnovs bok Den svenske tsaren, medlemmar av den ryska feodaladelns högsta stånd. Smirnov avslöjar även att efter att den falske Dmitrij trätt fram skrev Boris brev till flera europeiska hov, bland annat till det svenska, i vilka han förklarade ”att mannen som gav sig ut för att vara tsarsonen Dmitrij i själva verket var Grisjka Otrepjev, en förrymd munk som inte var att lita på.” Enligt Smirnov gick den svenske kungen Karl IX med på att sända Boris militärt bistånd i utbyte mot att tsaren bekräftade Teusinafreden som slutits mellan Sverige och Ryssland 1595 samt ”överlämna städerna Kexholm och Ivangorod till Sverige.” Boris gick med på Karls krav, men medan förhandlingarna ännu pågick dog tsaren plötsligt under oklara omständigheter omkring 1605 och ersattes av den falske Dmitrij. Denne tsars tid blev dock kort. Redan 1606 avsattes och dödades Dmitrij efter att det visat sig att han, som Boris hävdat, inte var den han utgett sig för att vara. Han ersattes av Boris son Fjodor, som blev tsar Fjodor II. Fjodor var dock bara tsar i tre månader innan han dog och ersattes av bojaren Vasilij Sjujskij, som blev tsar Vasilij IV.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.