Skip to Content

Michail Skopin-Sjujskij möter De la Gardie nära Novgorod 1609. Bild: Wikimedia Commons

Svensken som intog Moskva

Digital utgåva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

Publicerad: 12 mars, 2019, 23:05

  • Svenska

Läs även

Jakob De la Gardie fick i uppdrag av sin släkting Karl IX av Sverige att undsätta tsar Vasilij 1609. Bild: Wikipedia Commons, målning av okänd konstnär, daterad 1606.

När Jakob De la Gardie tog sig in i Moskva den 12 mars 1610 med tsarens brorson Michail Skopin-Sjujskij och sin armé hälsades han med glädjefyllda välkomstrop. Missnöjet med tsar Vasilij IV var nämligen både starkt och utbrett bland det ryska folket. De betraktade följaktligen De la Gardie som sin befriare och ville att Michail Skopin-Sjujskij skulle ersätta sin farbror som tsar av Ryssland. Detta insåg tsar Vasilij och blev därför vaksam trots att han visste att Jakob De la Gardie inte hade kommit till Moskva för att byta ut honom utan för att undsätta honom. Vasilij hade nämligen Sveriges stöd under den pågående kampen om Rysslands tron som gått till historien som den stora oredan.

Den stora oredan

År 1598 dog den ryske tsaren Fjodor I. Då hade han inte fått någon son med sin fru utan endast en dotter som dött fyra år tidigare. Dessutom hade hans yngre bror Dmitrij blivit mördad vid åtta års ålder år 1591. När Fjodor dog hade han alltså varken någon son eller bror som kunde efterträda honom. Därför grep hans svåger, Boris Godunov, makten. Han fick dock snart fiender inom den ryska adeln och Ryssland härjades av svår missväxt under perioden 1600-03, vilket till sist ledde till att, som det framgår i Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson, ett inbördeskrig utbröt ”med en man som uppgavs vara den verklige Dmitrij såsom ett samlande namn för både hämndlystna bojarer och missnöjda massor.”

Bojarer var, enligt Alexej Smirnovs bok Den svenske tsaren, medlemmar av den ryska feodaladelns högsta stånd. Smirnov avslöjar även att efter att den falske Dmitrij trätt fram skrev Boris brev till flera europeiska hov, bland annat till det svenska, i vilka han förklarade ”att mannen som gav sig ut för att vara tsarsonen Dmitrij i själva verket var Grisjka Otrepjev, en förrymd munk som inte var att lita på.” Enligt Smirnov gick den svenske kungen Karl IX med på att sända Boris militärt bistånd i utbyte mot att tsaren bekräftade Teusinafreden som slutits mellan Sverige och Ryssland 1595 samt ”överlämna städerna Kexholm och Ivangorod till Sverige.” Boris gick med på Karls krav, men medan förhandlingarna ännu pågick dog tsaren plötsligt under oklara omständigheter omkring 1605 och ersattes av den falske Dmitrij. Denne tsars tid blev dock kort. Redan 1606 avsattes och dödades Dmitrij efter att det visat sig att han, som Boris hävdat, inte var den han utgett sig för att vara. Han ersattes av Boris son Fjodor, som blev tsar Fjodor II. Fjodor var dock bara tsar i tre månader innan han dog och ersattes av bojaren Vasilij Sjujskij, som blev tsar Vasilij IV.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ellen Key och kvinnan

HISTORIAEllen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Den (o)önskade nattbesökaren

HISTORIAEnligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.

Verklighetens Dracula

HISTORIAHan är idag huvudsakligen förknippad med den europeiska vampyrmyten, men under sin livstid var Vlad III Drăculea av Valakiet (cirka 1429/1431-cirka 1476/1477) de kristnas hjälte och de ottomanska turkarnas stora skräck. Samtidigt var han allmänt känd och fruktad för sin brutalitet. Hans vana att pålspetsa sina fiender gav honom namnet ”pålspetsaren” och att det än idag inte är helt känt vad som hände med hans kvarlevor har bidragit till att göra honom till legend.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Gå till arkivet

Send this to a friend