Skip to Content

Michail Skopin-Sjujskij möter De la Gardie nära Novgorod 1609. Bild: Wikimedia Commons

Svensken som intog Moskva

Digital utgåva

Karl XII misslyckades helt med att inta Moskva. Det gjorde även Adolf Hitler och Napoleon Bonapartes korta försök att hålla staden gick illa för honom. Däremot lyckades den tjugosexårige svenske fältherren Jakob De la Gardie göra det den 12 mars 1610 i samband med det De la Gardieska fälttåget mot Moskva som inletts året innan.

Publicerad: 12 mars, 2019, 23:05

  • Svenska

Läs även

Jakob De la Gardie fick i uppdrag av sin släkting Karl IX av Sverige att undsätta tsar Vasilij 1609. Bild: Wikipedia Commons, målning av okänd konstnär, daterad 1606.

När Jakob De la Gardie tog sig in i Moskva den 12 mars 1610 med tsarens brorson Michail Skopin-Sjujskij och sin armé hälsades han med glädjefyllda välkomstrop. Missnöjet med tsar Vasilij IV var nämligen både starkt och utbrett bland det ryska folket. De betraktade följaktligen De la Gardie som sin befriare och ville att Michail Skopin-Sjujskij skulle ersätta sin farbror som tsar av Ryssland. Detta insåg tsar Vasilij och blev därför vaksam trots att han visste att Jakob De la Gardie inte hade kommit till Moskva för att byta ut honom utan för att undsätta honom. Vasilij hade nämligen Sveriges stöd under den pågående kampen om Rysslands tron som gått till historien som den stora oredan.

Den stora oredan

År 1598 dog den ryske tsaren Fjodor I. Då hade han inte fått någon son med sin fru utan endast en dotter som dött fyra år tidigare. Dessutom hade hans yngre bror Dmitrij blivit mördad vid åtta års ålder år 1591. När Fjodor dog hade han alltså varken någon son eller bror som kunde efterträda honom. Därför grep hans svåger, Boris Godunov, makten. Han fick dock snart fiender inom den ryska adeln och Ryssland härjades av svår missväxt under perioden 1600-03, vilket till sist ledde till att, som det framgår i Arvet efter Gustav Vasa av Lars-Olof Larsson, ett inbördeskrig utbröt ”med en man som uppgavs vara den verklige Dmitrij såsom ett samlande namn för både hämndlystna bojarer och missnöjda massor.”

Bojarer var, enligt Alexej Smirnovs bok Den svenske tsaren, medlemmar av den ryska feodaladelns högsta stånd. Smirnov avslöjar även att efter att den falske Dmitrij trätt fram skrev Boris brev till flera europeiska hov, bland annat till det svenska, i vilka han förklarade ”att mannen som gav sig ut för att vara tsarsonen Dmitrij i själva verket var Grisjka Otrepjev, en förrymd munk som inte var att lita på.” Enligt Smirnov gick den svenske kungen Karl IX med på att sända Boris militärt bistånd i utbyte mot att tsaren bekräftade Teusinafreden som slutits mellan Sverige och Ryssland 1595 samt ”överlämna städerna Kexholm och Ivangorod till Sverige.” Boris gick med på Karls krav, men medan förhandlingarna ännu pågick dog tsaren plötsligt under oklara omständigheter omkring 1605 och ersattes av den falske Dmitrij. Denne tsars tid blev dock kort. Redan 1606 avsattes och dödades Dmitrij efter att det visat sig att han, som Boris hävdat, inte var den han utgett sig för att vara. Han ersattes av Boris son Fjodor, som blev tsar Fjodor II. Fjodor var dock bara tsar i tre månader innan han dog och ersattes av bojaren Vasilij Sjujskij, som blev tsar Vasilij IV.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Gå till arkivet

Send this to a friend