Skip to Content

Runö, som tillhör den estniska svenskbygden, ligger i Rigabukten. Skärmbild: Google
SVENSKBYGDEN

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

PappersupplaganNya Tider v. 04

I Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

Publicerad: 28 januari, 2019, 10:28

  • Svenska

Läs även

Exakt när den svensktalande befolkningen först kom till Runö är okänt, många historiker utgår dock ifrån att detta skedde redan under vikingatiden. På den tiden begav sig nämligen svearna och ruserna i Svealand och Mälardalen mot nuvarande Ryssland och Baltikum. Det tidigaste skriftliga belägget för den svenska befolkningens existens på Runö är ett dekret som utfärdades av biskopen Johannes av Kurland den 28 juni 1341 och som lyder:

”Allom vare veterligt, att vi i nåder medgivit de svenska personer, vilka bebo den kringflutna ön Runen, att de skola besitta sin egendom efter svensk rätt”.

Jakob Steffensson, som föddes och växte upp på denna ö, berättar i självbiografiska boken Steffens att runöborna talade ”runska – gammalsvenska – som med all sannolikhet härstammar från vikingatiden, då man förmodat att ön blivit befolkad av vikingar från Sverige.” Dock var det svenska och inte runska som talades i skolan då barnen undervisades av svenska lärare, och från 1600-talet till 1807 var det svenska präster som var verksamma i kyrkan på Runö. Därefter hade man finska präster fram till 1907 då de svenska prästerna återkom till ön. Kontakt med Sverige upprätthölls även genom handel.

Dräkter, dans och folkliv

På Runö fanns i minst sexhundra år en särpräglad svenskkultur, som bevarades väl genom århundradena. Det framgår i Jakob Steffenssons bok Så dansade vi på Runö – svenskön i Rigabukten att den runska familjen levde i en gemenskap som kal­lades hiskap. Denna gemenskap utgjordes inte bara av man, hustru och barn utan även av farföräldrarna. Alla hjälptes de åt och ägnade sig åt sina respektive sysslor.

Att se män, kvinnor och barn i folkdräkt var en gång i tiden mycket vanligt på Runö. Bilden är från 1937. Foto: Eesti Meremuuseum

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Koncentrerad visdom

UTRIKESAforismer, sentenser och visdomsord: det är vad Carl Oscar Anderssons senaste bok, Tankar bortom röken (Recito 2018), innehåller. Tankar och reflektioner koncentreras till kortast tänkbara form. Det resulterar i en speciell, ”tät” läsupplevelse, ganska olik det mesta som i dag publiceras på svenska.

Ennio Morricone: The Last Ever Tour

KULTURItalienaren Ennio Morricone är känd över hela världen för sin banbrytande musik. I över 60 år har han skapat musik som blivit legandarisk, och även vid sina 90 år är han full av energi. Den 27 januari nådde hans världsturné, som officiellt är hans sista, Stockholm och Globen.

Laibach: En konstspegel av Nordkorea eller ett requiem över Europa?

KULTURDet slovenska konstrockbandet Laibach, som ständigt lekt med totalitära regimers symbolspråk och kommunikationsmodeller, åkte år 2015 till Nordkorea för att uppträda. De blev därigenom det första västerländska rockband som uppträtt där. Laibach framförde under stor överinsyn av myndigheterna en tolkning av musikalen Sound of Music från 1959. Nu har Laibach släppt sin senaste skiva baserad på de tolkningar man gjort av musikalen, men även av nord­koreanska folksånger. Som alltid i Laibachs regi flyter världar, ideal och visioner samman för att bilda en unik kommentar till både samtiden och historien.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean-Francois Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Bland kungar och krigare

Möt den fruktade krigarkungen Ragnar Lodbrok, den store Oden och följ krigaren Gånge-Rolf till Gårdarike. Det enda ni behöver göra är att slå upp någon av de tre volymerna av Fornnordiska sagor som har getts ut av Lars Ulwencreutz. Detta samlingsverk är unikt i avseendet att det är den första kompletta samlingen av de nordiska fornaldrasagorna som getts ut på svenska.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Gå till arkivet