Skip to Content

Runö, som tillhör den estniska svenskbygden, ligger i Rigabukten. Skärmbild: Google
SVENSKBYGDEN

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

PappersupplaganNya Tider v. 04

I Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

Publicerad: 28 januari, 2019, 10:28

  • Svenska

Läs även

Exakt när den svensktalande befolkningen först kom till Runö är okänt, många historiker utgår dock ifrån att detta skedde redan under vikingatiden. På den tiden begav sig nämligen svearna och ruserna i Svealand och Mälardalen mot nuvarande Ryssland och Baltikum. Det tidigaste skriftliga belägget för den svenska befolkningens existens på Runö är ett dekret som utfärdades av biskopen Johannes av Kurland den 28 juni 1341 och som lyder:

”Allom vare veterligt, att vi i nåder medgivit de svenska personer, vilka bebo den kringflutna ön Runen, att de skola besitta sin egendom efter svensk rätt”.

Jakob Steffensson, som föddes och växte upp på denna ö, berättar i självbiografiska boken Steffens att runöborna talade ”runska – gammalsvenska – som med all sannolikhet härstammar från vikingatiden, då man förmodat att ön blivit befolkad av vikingar från Sverige.” Dock var det svenska och inte runska som talades i skolan då barnen undervisades av svenska lärare, och från 1600-talet till 1807 var det svenska präster som var verksamma i kyrkan på Runö. Därefter hade man finska präster fram till 1907 då de svenska prästerna återkom till ön. Kontakt med Sverige upprätthölls även genom handel.

Dräkter, dans och folkliv

På Runö fanns i minst sexhundra år en särpräglad svenskkultur, som bevarades väl genom århundradena. Det framgår i Jakob Steffenssons bok Så dansade vi på Runö – svenskön i Rigabukten att den runska familjen levde i en gemenskap som kal­lades hiskap. Denna gemenskap utgjordes inte bara av man, hustru och barn utan även av farföräldrarna. Alla hjälptes de åt och ägnade sig åt sina respektive sysslor.

Att se män, kvinnor och barn i folkdräkt var en gång i tiden mycket vanligt på Runö. Bilden är från 1937. Foto: Eesti Meremuuseum

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Gå till arkivet

Send this to a friend