Skip to Content

Runö, som tillhör den estniska svenskbygden, ligger i Rigabukten. Skärmbild: Google
SVENSKBYGDEN

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

PappersupplaganNya Tider v. 04

I Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

Publicerad: 28 januari, 2019, 10:28

  • Svenska

Läs även

Exakt när den svensktalande befolkningen först kom till Runö är okänt, många historiker utgår dock ifrån att detta skedde redan under vikingatiden. På den tiden begav sig nämligen svearna och ruserna i Svealand och Mälardalen mot nuvarande Ryssland och Baltikum. Det tidigaste skriftliga belägget för den svenska befolkningens existens på Runö är ett dekret som utfärdades av biskopen Johannes av Kurland den 28 juni 1341 och som lyder:

”Allom vare veterligt, att vi i nåder medgivit de svenska personer, vilka bebo den kringflutna ön Runen, att de skola besitta sin egendom efter svensk rätt”.

Jakob Steffensson, som föddes och växte upp på denna ö, berättar i självbiografiska boken Steffens att runöborna talade ”runska – gammalsvenska – som med all sannolikhet härstammar från vikingatiden, då man förmodat att ön blivit befolkad av vikingar från Sverige.” Dock var det svenska och inte runska som talades i skolan då barnen undervisades av svenska lärare, och från 1600-talet till 1807 var det svenska präster som var verksamma i kyrkan på Runö. Därefter hade man finska präster fram till 1907 då de svenska prästerna återkom till ön. Kontakt med Sverige upprätthölls även genom handel.

Dräkter, dans och folkliv

På Runö fanns i minst sexhundra år en särpräglad svenskkultur, som bevarades väl genom århundradena. Det framgår i Jakob Steffenssons bok Så dansade vi på Runö – svenskön i Rigabukten att den runska familjen levde i en gemenskap som kal­lades hiskap. Denna gemenskap utgjordes inte bara av man, hustru och barn utan även av farföräldrarna. Alla hjälptes de åt och ägnade sig åt sina respektive sysslor.

Att se män, kvinnor och barn i folkdräkt var en gång i tiden mycket vanligt på Runö. Bilden är från 1937. Foto: Eesti Meremuuseum

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

En glömd mästare, Carl Fredric von Bredas konstnärskap

KULTURDavid Klöcker Ehrenstrahl, Alexander Roslin och Lorens Pasch den yngre är några av de hovmålare som varit verksamma i Sverige och än idag är kända för sina verk. Detsamma gäller dock inte riktigt Carl Fredric von Breda, trots att han mer eller mindre förde det romantiska porträttmåleriet till Sverige, efter att ha levt och verkat i Storbritannien.

”Thor Heyerdahl” – en historisk rekonstruktion

KULTURBob G Lind är amatörarkeolog som tillsammans med experter har gjort undersökningar av stensättningen Ales stenar och området omkring. Han driver tesen att formationen är en avancerad solkalender som konstruerats redan på bronsåldern, och har skrivit flera böcker på detta tema. Nu vill han prova praktiskt hur det har gått till.

Magnus Stenlund om sin nya bok Runkalendern

VIDEOMagnus Stenlund berättar om hur han tror att det gick till när runmästaren skapade runorna, uppdelade på tre ätter med en vacker symmetri och med de viktigaste gudarna i mitten, som på ett schackbräde. Och han menar sig ha belägg för att detta gjordes redan på bronsåldern.

Upplev historiens vingslag i Gränna och på Visingsö

KULTURDe allra flesta förknippar nog Gränna norr om Jönköping med polkagrisar, men Gränna är mycket mer än så. Den pittoreska staden har ett mycket vackert läge vid foten av Grännaberget vid Vätterns östra strand, och har mycket att erbjuda även de mest kräsna turister. En färjetur bort ligger Visingsö där en tur med det berömda remmalaget är ett måste.

Tom MacDonald – den vite rapparen som dissar politisk korrekthet inför växande miljonpublik

KULTURDen kanadensiske rapparen Tom MacDonald har genom sin musik envist attackerat politisk korrekthet. Men han är ingen obetydlig artist med klen publik. Han har chockat etablissemanget genom att som vit man parodiera woke-kulturen, håna Eminem, tvivla på coronaviruset och uppnå miljoner spelningar av sina videoklipp på Youtube.

Apotekens historia i Sverige

KULTURVi känner igen den klassiska apoteksskylten. Som en lanterna lyser den upp våra städer och förkunnar budskapet om att här finns hjälp att få i både hälsa och sjukdom. Apoteket Hjärtat och apoteket Kronan förkunnar samma budskap. I dessa skyltar figurerar dock inte någon orm som dricker ur en skål. Apotekens utbud är brett. Där finns även örtpreparat som man för ett par år sedan främst införskaffade i hälsokostaffärerna. Men det var med läkeörterna som allting började.

Ny bok om polisers sexuella övergrepp

BOKRECENSIONDen nyutgivna boken Gärningsmannen är polis belyser sexuella trakasserier och tystnadskultur inom svensk polis. Författarna är Kerstin Dejemyr, som tidigare arbetat som polis, samt journalisten Lisa Bjurwald, känd för att hitta på lögner om Nya Tider.

Gamla Linköping – ett givet resmål i sommarsverige!

KULTURÄr du intresserad av historia, gamla miljöer, djur och natur? Allt detta hittar du på ett och samma ställe om du beger dig till friluftsmuseumet Gamla Linköping, beläget cirka två kilometer väster om Linköpings centrum. I denna natursköna miljö finns lärorika aktiviteter för alla åldrar.

Gå till arkivet

Send this to a friend