Skip to Content

Runö, som tillhör den estniska svenskbygden, ligger i Rigabukten. Skärmbild: Google
SVENSKBYGDEN

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

PappersupplaganNya Tider v. 04

I Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

Publicerad: 28 januari, 2019, 10:28

  • Svenska

Läs även

Exakt när den svensktalande befolkningen först kom till Runö är okänt, många historiker utgår dock ifrån att detta skedde redan under vikingatiden. På den tiden begav sig nämligen svearna och ruserna i Svealand och Mälardalen mot nuvarande Ryssland och Baltikum. Det tidigaste skriftliga belägget för den svenska befolkningens existens på Runö är ett dekret som utfärdades av biskopen Johannes av Kurland den 28 juni 1341 och som lyder:

”Allom vare veterligt, att vi i nåder medgivit de svenska personer, vilka bebo den kringflutna ön Runen, att de skola besitta sin egendom efter svensk rätt”.

Jakob Steffensson, som föddes och växte upp på denna ö, berättar i självbiografiska boken Steffens att runöborna talade ”runska – gammalsvenska – som med all sannolikhet härstammar från vikingatiden, då man förmodat att ön blivit befolkad av vikingar från Sverige.” Dock var det svenska och inte runska som talades i skolan då barnen undervisades av svenska lärare, och från 1600-talet till 1807 var det svenska präster som var verksamma i kyrkan på Runö. Därefter hade man finska präster fram till 1907 då de svenska prästerna återkom till ön. Kontakt med Sverige upprätthölls även genom handel.

Dräkter, dans och folkliv

På Runö fanns i minst sexhundra år en särpräglad svenskkultur, som bevarades väl genom århundradena. Det framgår i Jakob Steffenssons bok Så dansade vi på Runö – svenskön i Rigabukten att den runska familjen levde i en gemenskap som kal­lades hiskap. Denna gemenskap utgjordes inte bara av man, hustru och barn utan även av farföräldrarna. Alla hjälptes de åt och ägnade sig åt sina respektive sysslor.

Att se män, kvinnor och barn i folkdräkt var en gång i tiden mycket vanligt på Runö. Bilden är från 1937. Foto: Eesti Meremuuseum

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Hon var en dålig flicka – en sådan flicka man kunde ha sex med”

RECENSIONAnn Heberleins bok Våldtäkt och kultur tar upp ett ämne som nästan bara dissidenter utanför åsiktskorridoren berört, men själv står hon fortfarande med åtminstone ena foten i etablissemangets läger. Hon ställer sig frågan hur våldtäkter kunde bli så vanliga i ett av världens mest jämställda länder, där tvångsindoktrinering av genusvetenskap och sexualupplysning i det närmaste är ett obligatorium. Slutsatsen är att det beror på en omfattande utom­europeisk invandring – knappast överraskande för någon som inte valt att stoppa huvudet i sanden, men ändå ytterst kontroversiellt att påtala officiellt.

”SERVIR”

RECENSIONServir betyder ”att tjäna” och den franske generalen Pierre de Villiers bok är en trohets- och kärleksförklaring till Frankrike och till den stora militära familjen. Som en Saint-Cyr-officer representerar de Villiers de mest beundransvärda karaktärsdragen hos en hög militär. Inte bara militär hårdhet och krav utan även djupt mänskliga känslor för sina soldater och civilbefolkningar som drabbats av krig. Generalens bildning är enastående. I sin bok hänvisar han till kända militärer som Sun Tzu, Clausewitz och Napoleon I. Men han anför också franska poeter och författare som Victor Hugo och Antoine de Saint-Exupéry.

I midnattssolens land

RESMÅLEn resa till världens ände. Så kan det nästan upplevas när man besöker Finnmarken, midnattssolens land. Alf Ronnby skildrar här ett oförglömligt besök i nordligaste Norden med djupa fjordar och höga fjäll, kvinnor i vackra samedräkter, dagsljus och fågelkvitter dygnet runt.

Sweden Rock Festival – de gemytliga satanisterna

INRIKESSweden Rock Festival hålls varje år utanför Sölvesborg i Blekinge, och framhålls ofta som ett föredöme på den svenska festivalscenen. Nya Tider var närvarande vid årets upplaga.

Att föreviga midsommaren

KONST OCH HISTORIAKonstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Gå till arkivet

Send this to a friend