Skip to Content

Runö, som tillhör den estniska svenskbygden, ligger i Rigabukten. Skärmbild: Google
SVENSKBYGDEN

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

PappersupplaganNya Tider v. 04

I Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

Publicerad: 28 januari, 2019, 10:28

  • Svenska

Läs även

Exakt när den svensktalande befolkningen först kom till Runö är okänt, många historiker utgår dock ifrån att detta skedde redan under vikingatiden. På den tiden begav sig nämligen svearna och ruserna i Svealand och Mälardalen mot nuvarande Ryssland och Baltikum. Det tidigaste skriftliga belägget för den svenska befolkningens existens på Runö är ett dekret som utfärdades av biskopen Johannes av Kurland den 28 juni 1341 och som lyder:

”Allom vare veterligt, att vi i nåder medgivit de svenska personer, vilka bebo den kringflutna ön Runen, att de skola besitta sin egendom efter svensk rätt”.

Jakob Steffensson, som föddes och växte upp på denna ö, berättar i självbiografiska boken Steffens att runöborna talade ”runska – gammalsvenska – som med all sannolikhet härstammar från vikingatiden, då man förmodat att ön blivit befolkad av vikingar från Sverige.” Dock var det svenska och inte runska som talades i skolan då barnen undervisades av svenska lärare, och från 1600-talet till 1807 var det svenska präster som var verksamma i kyrkan på Runö. Därefter hade man finska präster fram till 1907 då de svenska prästerna återkom till ön. Kontakt med Sverige upprätthölls även genom handel.

Dräkter, dans och folkliv

På Runö fanns i minst sexhundra år en särpräglad svenskkultur, som bevarades väl genom århundradena. Det framgår i Jakob Steffenssons bok Så dansade vi på Runö – svenskön i Rigabukten att den runska familjen levde i en gemenskap som kal­lades hiskap. Denna gemenskap utgjordes inte bara av man, hustru och barn utan även av farföräldrarna. Alla hjälptes de åt och ägnade sig åt sina respektive sysslor.

Att se män, kvinnor och barn i folkdräkt var en gång i tiden mycket vanligt på Runö. Bilden är från 1937. Foto: Eesti Meremuuseum

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Advent – en tid av hopp och glädje

KULTUR

”EU-kartellen glömmer och förlåter inte”

INTERVJUFörfattaren, tv-regissören och grävande journalisten Guido Grandt har publicerat en ny bok om Jörg Haiders död i oktober 2008. Grandt tror inte på olycksteorin – han är övertygad om att Haider blev mördad.

Världsundergång à la Wilderäng

KULTURLars Wilderäng är författare, bloggare och föredragshållare. Han må i vid mening tillhöra etablissemanget, men han är förhållandevis väl påläst och han har en del kritiska saker att säga om den svenska samtiden. Han debuterade med romanen Midvintermörker (2011) där Ryssland anföll Sverige. Därefter har han skrivit en hel trilogi med sci-fi-inslag där det krisar till sig ordentligt, med Stjärnklart (Massolit förlag, 2014) som första del och följt av Stjärnfall och Stjärndamm (2015-2016). Här bjuds både samhällskritik och underhållning.

”Dalby” runt om i världen

KULTUROrtsnamnet Dalby klingar väldigt nordiskt, och det finns mycket riktigt flera orter i både Sverige, Danmark och ett par i Norge med det namnet. Men det visar sig att Dalby även finns som ortsnamn i andra delar av världen.

O, vad det låter bra!

RECENSIONMånga organisationer, i synnerhet inom det offentliga, ägnar sig allt mer åt floskler, värdegrund och styrdokument kring till exempel jämställdhet och kulturell mångfald. Byråkrati och konsulter tar allt mer plats på bekostnad av kärnverksamheten. Professor Mats Alvesson kal­lar det funktionell dumhet, och menar att det påfallande är hur många smarta människor som ägnar sig åt detta.

Slottsfrun som hämtades av Djävulen

KULTUREnligt legenden drack denna slottsfru blod och galla, var mycket hård mot sina underordnade och fördes till sist av Djävulen själv till helvetet. Det är så man kan summera legenden om Pintorpafrun. Det har berättats om flera olika Pintorpafruar, men de mest berömda är Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) och Beata von Yxkull.

Oden – en arketyp som formar vår samtid

KULTURDen brittiske författaren Richard Rudgley spinner vidare på Carl Gustav Jungs tankar om Oden som en kollektiv arketyp i västvärlden. I boken The Return of Odin förklarar han historiska skeenden med Allfaderns intryck på germanernas sinnelag, men skissar även en tänkbar framtid.

Smilande Limfjordlandet

INRIKESVid färjan i Göteborg står ett gäng med motorcyklar och väntar på att få köra ombord på katamaranen till Frederikshavn. Vi är ett litet gäng arbetskamrater, som ska göra en weekendtur till Jylland. Katamaranen seglar under Göteborgs broar och genom skärgården innan vi kommer ut på öppet hav. Vi sitter ute på däck och tar en öl. Luften är mild för årstiden. Havet ligger blått och stilla. Vita måsar seglar i skyn tillsammans med lite stackmoln.

Gå till arkivet

Send this to a friend