Regeringen presenterade den 12 januari en omfattande satsning på Försvarsmaktens rymdförmåga. Ett tiotal satelliter ska köpas in för spaning och övervakning, vilket enligt försvarsminister Pål Jonson är nödvändigt för att möta det skärpta säkerhetsläget.
– Det handlar om att Försvarsmakten ska kunna köpa in ett tiotal militära satelliter för 1,3 miljarder kronor för att utveckla både försvarsunderrättelseförmågan men också för att vi ska bli bättre på targeting och utveckla vår långräckviddiga militära förmåga, säger Jonson till TV4.
Sveriges rymdbas Esrange utanför Kiruna, där man ända sedan 1966 har skjutit upp forskningsraketer, är nu den första och enda anläggningen för satellituppskjutningar på europeisk mark. Den första uppskjutningen av en satellit är planerad att ske under 2026. Med den år 2023 invigda Spaceport Esrange har Sverige tagit en mer aktiv roll i utvecklingen av en europeisk infrastruktur inom ett område där stormakter som USA, Ryssland och Kina hittills ligger långt före.
Tidigare var planen att Försvarsmaktens egna operativa satelliter skulle tas i bruk först runt 2030. Nu tidigareläggs hela rymdprogrammet med fyra år, och den första satelliten ska skjutas upp redan under 2026. Bakgrunden är det osäkra säkerhetsläget, inte minst kriget i Ukraina.
Försvarets Materielverk har tecknat avtal med två satellitleverantörer – det amerikanska företaget Planet Labs och finska ICEYE. Avtalen löper på flera år och omfattar både anskaffning av satelliter och satellitdata. De första satelliterna beräknas kunna levereras redan under innevarande år.
– Det här är ett bevis på att 2026 kommer bli ett leveransens år vad gäller ökad operativ förmåga. Vår närvaro i rymden är i en expansionsfas med hög utvecklingstakt och tack vare detta tillskott kan vi se och verka på längre avstånd och få en ännu bättre lägesbild av hur Ryssland och andra aktörer agerar, säger Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman i ett pressmeddelande.
Han betonar också förvarningsaspekten – att Sverige måste veta vad som försiggår som kan hota landet. Med egna satelliter blir Sverige mindre beroende av andra länders underrättelser och kan självt övervaka stora områden, särskilt i Östersjöregionen där spänningarna ökat.
Just nu cirkulerar omkring 12 000 satelliter runt jorden. En av dem är en svensk militär testsatellit som sköts upp via SpaceX år 2024. Den fungerade som förstudie inför den nu aktuella satsningen.
Rymdsatsningen innebär att ytterligare 1,3 miljarder kronor tillförs den ”rymdmiljard” som regeringen beslutade om året innan. Den är en del av ett större paket på totalt 5,3 miljarder kronor som även inkluderar drygt fyra miljarder till olika typer av obemannade system – bland annat spaningsdrönare, patrullrobotar och marina drönare. Pengarna tas från de så kallade läglighetsköpen som riksdagen beslutade om i 2025 års vårändringsbudget.
– För Sverige innebär det här ett rejält kliv framåt när det gäller Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor, vilket det skärpta säkerhetsläget kräver. Detta bidrag till den kollektiva förmågan inom Natos samtliga domäner är av stor strategisk vikt, säger Anders Sundeman.
Beskedet fick också direkt genomslag på börsen. Satellitbolaget Ovzon steg över sju procent och AAC Clyde Space nära nio procent efter att nyheten blivit känd. Båda bolagen har stigit omkring 150–180 procent det senaste året.
