Skip to Content

Sveriges första veckotidning, Then Swänska Argus, som utkom mellan åren 1732-1734 blev snabbt populär, och hade cirka 700-800 prenumeranter, vilket var en mycket hög siffra på den tiden. Foto stora bilden: Olof von Dalinsällskapet, foto infälld: Kungliga Biblioteket
KULTUR

Sveriges första veckotidning: Then Swänska Argus ville värna svenskan mot låneord

PappersupplaganNya Tider v. 10

”Om varje svensk förstod det svenska språket grundligt så skulle vårt ljuva fostermål få sin tillbörliga vördnad. Jag vet inte vad gör en dårskap som hindrar oss från att göra det.” Orden är skrivna av Olof von Dalin, grundaren av den svenska veckotidningen Then Swänska Argus som kom ut mellan åren 1732-1734. Dalin gick redan då till storms mot det utländska inflytandet över det svenska språket.

Publicerad: 9 mars, 2019, 09:21

  • Svenska

Läs även

Olof von Dalin var en man som hade bestämda åsikter om mycket. När han år 1732 grundade och gav ut veckotidskriften Then Swänska Argus fick han spridning för sina idéer. Tidskriften, som i början gavs ut anonymt, kom att bli oerhört populär, och mycket snart upptäcktes vem grundaren var. Veckoskriften fick mellan 700-800 prenumeranter, och på den tiden var det en anmärkningsvärt hög siffra. Man räknar med att varje nummer dessutom lästes av flera personer. I dag menar vissa att den är en av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia.

Dalin var banbrytande på så sätt att han förde in ett enklare språk, och kom på så vis att ta ut riktningen mot ett ledigare och mer lättläst skriftspråk. Det var smidigt, enkelt och tydligt. Man brukar säga att Then Swänska Argus kom att inleda den nysvenska perioden i det svenska språkets historia. Tidskriften behandlade ämnen som var aktuella på den tiden.

Det var moraliska, religiösa, politiska och ekonomiska frågor. Han använde ofta en kvick, bitsk satir. Dalin lovsjöng den fäderneärvda enkelheten och förnöjsamheten och hyllade den gamla karolinska ”duktigheten”. Ofta kritiserade han den tidens estetiska och moraliska förfall och framhöll gamla tiders ärlighet, enkelhet och rättframhet.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den Dagösvenska almanackan – unik i sitt slag

KULTURI år har en lokal almanacka publicerats på den estniska ön Hiiumaa (Dagö) på initiativ av Gunnar K. A. Njålsson. Denna almanacka, som bland annat innehåller information om väder samt solens respektive månens uppgång och nedgång, är skriven på både svenska och estniska. Det innebär att denna almanacka är den första lokalt publicerade texten på svenska som getts ut på 300 år.

Tjeckiske världsartisten Karel Gott avliden

KULTURI Sydsvenskan hävdas att han kallades för ”tjuren från Pilsen”. På annat håll bar han smeknamnet ”Elvis från Moldau” eller ”Böhmens näktergal”. Men under sin samtid var det varumärket ”Östs Sinatra” som han var känd på västra sidan järnridån. Den tjeckiska mästersångaren Karel Gott avled 80 år gammal den 1 oktober.

Samtida konst i Sverige – Jonas Nilsson

INRIKESI ett brus av konstnärliga innovationer och nya, alltid politiskt korrekta trender är det inte lätt att upptäcka begåvade, oberoende konstnärer. De är inte många men uppskattningen av deras verk bland konstkännare är desto större. En bland sådana ”okända” samtida svenska konstnärer är naturmålaren Jonas Nilsson. Det kända galleriet Åmells uppmärksammade Nilsson med två separata utställningar och två fantastiska kataloger, egentligen två mycket påkostade konstböcker.

Ett tänkvärt rusäventyr?

KULTURRobin Carell torde vara känd för Nya Tiders läsare. Förutom hans texter i denna tidning har han bidragit till sajten Motpol. Hans debutroman heter Rus­äventyret och de skeppsbrutna piraterna och gavs ut 2016. Den handlar om ett liv i droger och elände och är, som det brukar heta, ”ett gripande mänskligt dokument”. Men den är mer än så, den har tät handling och ett språk som efterhand fängslar läsaren.

”Det gyllene århundradet” under attack

KULTURAmsterdam Museum kommer inte längre att använda termen ”det gyllene århundradet” (Gouden Eeuw) om Nederländernas storhetstid under 1600-talet. Enligt konservatorn Tom van der Molen är skälet att benämningen skulle ”bortse från 1600-talets många negativa aspekter, som fattigdom, krig, tvångsarbete och människohandel”.

Gudarnas trickster – Om den tvetydiga gestalten Loke

KULTURAv alla gudar och väsen i den nordiska religionen och mytologin är kanske Loke den som väckt mest huvudbry, särskilt när det gäller hans ursprung. Han framställs i Eddan som lömsk och svekfull samtidigt som han ibland hjälper gudarna, men efter att han, genom sin list, dödar Balder fjättras han fast i underjorden där han ska vara tills Ragnarök bryter ut.

Guillaume Fayes profetia om Europas våldsamma framtid

RECENSIONI sin sista bok, publicerad 2019, beskriver den franske författaren Guillaume Faye hur framför allt vår kontinent har drabbats av massinvandringen, och förutser en mörk framtid för Europa och övriga Västvärlden. Om de europeiska befolkningarna inte helt enkelt underkastar sig de nya kolonisatörerna, ser Faye framför sig inbördeskrig, som antingen kan vinnas eller förloras.

Påskön – ett varnande exempel

KULTURDe flesta har hört talas om Påskön i Stilla havet och de numera nästan 900, upp till tio meter höga, uthuggna statyerna som upptäcktes på ön på 1700-talet. Alf Ronnby reflekterar här över hur ön och dess tragiska öde kan vara en tankeställare för oss i dag. Är vårt konsumtionssamhälle dömt att kollapsa precis som det gjorde på Påskön?

Gå till arkivet

Send this to a friend