Skip to Content

Sveriges första veckotidning, Then Swänska Argus, som utkom mellan åren 1732-1734 blev snabbt populär, och hade cirka 700-800 prenumeranter, vilket var en mycket hög siffra på den tiden. Foto stora bilden: Olof von Dalinsällskapet, foto infälld: Kungliga Biblioteket
KULTUR

Sveriges första veckotidning: Then Swänska Argus ville värna svenskan mot låneord

PappersupplaganNya Tider v. 10

”Om varje svensk förstod det svenska språket grundligt så skulle vårt ljuva fostermål få sin tillbörliga vördnad. Jag vet inte vad gör en dårskap som hindrar oss från att göra det.” Orden är skrivna av Olof von Dalin, grundaren av den svenska veckotidningen Then Swänska Argus som kom ut mellan åren 1732-1734. Dalin gick redan då till storms mot det utländska inflytandet över det svenska språket.

Publicerad: 9 mars, 2019, 09:21

  • Svenska

Läs även

Olof von Dalin var en man som hade bestämda åsikter om mycket. När han år 1732 grundade och gav ut veckotidskriften Then Swänska Argus fick han spridning för sina idéer. Tidskriften, som i början gavs ut anonymt, kom att bli oerhört populär, och mycket snart upptäcktes vem grundaren var. Veckoskriften fick mellan 700-800 prenumeranter, och på den tiden var det en anmärkningsvärt hög siffra. Man räknar med att varje nummer dessutom lästes av flera personer. I dag menar vissa att den är en av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia.

Dalin var banbrytande på så sätt att han förde in ett enklare språk, och kom på så vis att ta ut riktningen mot ett ledigare och mer lättläst skriftspråk. Det var smidigt, enkelt och tydligt. Man brukar säga att Then Swänska Argus kom att inleda den nysvenska perioden i det svenska språkets historia. Tidskriften behandlade ämnen som var aktuella på den tiden.

Det var moraliska, religiösa, politiska och ekonomiska frågor. Han använde ofta en kvick, bitsk satir. Dalin lovsjöng den fäderneärvda enkelheten och förnöjsamheten och hyllade den gamla karolinska ”duktigheten”. Ofta kritiserade han den tidens estetiska och moraliska förfall och framhöll gamla tiders ärlighet, enkelhet och rättframhet.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Den mystiska kedjan, Sägnerna om Ängsökedjan

KULTURPå slottet Ängsö (vars äldre stavning är Engsö) i Västmanlands län förvaras i dag en guldkedja av dunkelt ursprung. Denna kedja får aldrig lämna slottet för då bryter eldsvåda ut.

Bok: Vaccinera dig – eller låt bli

RECENSIONDen danske professorn och specialistläkaren Peter Gøtzsche har utkommit med ännu en bok där han granskar läkemedel och behandlingsmetoder, denna gång riktar han in sig på vaccin. Ska man låta vaccinera sig och sina barn? Uppväger fördelarna alla risker? Svaret är inte så enkelt och Gøtzsche gör en ansträngning att differentiera debatten, som ofta är svartvit. I själva verket kan ett vaccin vara värt att ta, medan ett annat borde avstås. Författaren går igenom en rad vanliga och ovanliga vaccin och redovisar med omfattande stöd i vetenskaplig litteratur sina slutsatser.

Ett besök i den gamla snapphanegården Sporrakulla

HISTORIAHär får vi följa med Alf Ronnby på en härlig utflyktstur en dag i maj. Färden går till Kullaskogen, som ligger i nordöstra Skåne. Djupt inne i Kullaskogen ligger en gammal snapphanegård som har klarat sig undan svenskarnas härjningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend