Vi vet nu att misslyckandet huvudsakligen handlar om att äldreomsorgen inte klarade sin uppgift att framförallt hålla viruset borta från äldreboendena och från de som har kommunal hemtjänst. Ungefär 70 procent av dödsfallen har varit personer på äldreboenden eller som har mottagit hjälp i hemmet. Att det blivit så här beror på flera faktorer som att kommunerna missat att i tid informera personalen om hur de skulle bete sig, att personalen inte hade adekvat kunskap, att det saknades skyddsutrustning, att det är en mycket stor grupp timanställd personal som dessutom går från det ena boendet till det andra, att personer med hemtjänst får ta emot ett stort antal personal och slutligen att vi har privatiserat många äldreboenden till företag som i vanlig kapitalistisk ordning strävar efter vinstmaximering och därför inte vill dra på sig några extra kostnader.
Dessutom bör vi tänka på att personer som finns på dagens äldreboenden är mycket gamla och sjuka. I stort sett så kommer man inte in på ett sådant boende förrän man är oförmögen att klara sig själv, på grund av bristen på platser, sedan kommunerna stängt tusentals sådana boenden. Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboende, drygt 30 000 platser och stängningarna har fortsatt. Av 280 kommuner uppgav 127 att de har brist på äldreboenden 2019 samtidigt som allt färre äldre bor på särskilt boende. I dag är det 87 000. Siffrorna kommer från Socialtjänstbloggen på SKR:s hemsida, den 13 september 2019.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
