Skip to Content

Sverker mot Erik i sommarkvällen – Slaget vid Gestilren 17-18 juli år 1210

”Gud skydde Sveriges rike!” Så lyder inskriptionen på stenen i Västergötland som är rest till minne av slaget vid Gestilren i juli 1210: ett blodigt slag som kom att markera både ett slut och en fortsättning. Ingen vet exakt var Gestilren låg, men på den plats där minnesstenen är rest hävdas att slaget har stått. Detta slag blev det sista stora som utkämpades mellan sverkrarna och erikarna som sedan 1160-talet kämpat mot varandra om den svenska kungamakten.

Publicerad: 25 juli, 2016, 18:59

  • Svenska

Läs även

I vägkorsningen i Varv, några kilometer söder om kyrkbyn Kungslena i Tidaholms kommun, står den höga minnesstenen som restes 1910. Sjuhundra år tidigare ägde det stora slaget mellan Sverker d.y. och Erik Knutsson rum just där – åtminstone enligt traditionen. Det finns nämligen inga arkeologiska fynd som kan bevisa att Gestilren verkligen låg där, men traditionen är inte desto mindre stark och på den här platsen tros den erikska hären ha besegrat den sverkerska.

Dessa mäns respektive ätter hade länge utkämpat blodiga strider mot varandra och följaktligen utbröt inbördeskrig i Sverige. Sverkrarna härstammade från Sverker d.ä. från Östergötland. Det är oklart vem Sverkers far var, men enligt en teori var han sonson till Blot-Sven och ska då ha varit kusin till erikarnas stamfader Erik den helige. Om dessa två ätter kan man läsa följande i Äldre Västgötalagen: ”Västergötland höll på Eriks ätt, som ärvt den stenkilska västgötaättens jordar, medan folket i Östergötland höll på Sverkers ätt, som där hade rikedom och makt.” Dock var den erikska ätten uppländsk och hade därför sannolikt även stort stöd i det landskapet.

minnesstenen som restes 1910 till 700-års minnet av slaget vid Gestilren. Många stormän ska ha stupat på denna plats, bland dem Sverker den yngre.

Minnesstenen som restes 1910 till 700-års minnet av slaget vid Gestilren. Många stormän ska ha stupat på denna plats, bland dem Sverker den yngre.

En blodig bakgrundshistoria

För att kunna förstå och förklara varför detta, för den sverkerska ätten, förödande slag utbröt den där julidagen för 806 år sedan måste man gå tillbaka cirka 50 år i tiden. År 1160 hade Erik den helige, Sveriges nationalhelgon, dräpts utanför Helga trefaldighets kyrka i Uppsala av den danske prinsen Magnus Henriksson, vilket vi skildrade i NyT v.16/2016. Dansken blev därigenom kung över Sverige, men lyckan blev kortvarig. Redan året därpå besegrades han i slaget vid Örebro av Sverker d.ä:s son Karl Sverkersson, och dödades. Karl kallade sig därefter för svearnas och götarnas konung, och hann uträtta en hel del under sin korta tid på tronen. Bevarade påvebrev visar att Sverige på Karls önskemål fick sin första ärkebiskop, Alvastermunken Stefan. Han blev dock själv överfallen och dödad på Visingsö 1161 av Erik den heliges son Knut Eriksson, som därmed ville ta över kronan.

Erik Knutsson överlevde slaget vid Älgarås 1205 och besegrade Sverker d.y. två gånger: första gången vid Lena 1208 och andra gången vid Gestilren 1210.

Erik Knutsson överlevde slaget vid Älgarås 1205 och besegrade Sverker d.y. två gånger: första gången vid Lena 1208 och andra gången vid Gestilren 1210.

Maktkampen mellan sverkrarna och erikarna ska ha pågått redan före 1167, men då hade kampen inte varit väpnad och ätternas respektive medlemmar hade inte dödat varandra. På så sätt blev mordet på kung Karl Sverkersson en vändpunkt och dennes två yngre bröder Burislev och Kol blev kungar i Östergötland. De vägrade acceptera Knut Erikssons anspråk på ställningen som kung av hela Sverige, men deras tid som makthavare blev kort och blodig. Burislev ska ha stupat 1169 i slaget vid Bjälbo, som var det allra första stora slaget mellan sverkrarna och erikarna. När det gäller Kol går uppgifterna isär, enligt en kungalängd från 1300-talet ska han ha dött vid Bjälbo, men en annan källa anger att en person vid namn Kol vigdes till biskop i Linköping 1170. Vad som är säkert är att Knut Eriksson till slut lyckades bli kung av hela Sverige år 1173.

Under Knuts regeringstid skaffade sig den politiskt begåvade jarlen Birger Brosa av Bjälboätten en mycket stark position, då kungen själv inte var en framstående ledare. Då arvkungadöme inte skulle införas förrän med Gustaf Vasa år 1544 blev det så att när Knut dog en naturlig död 1196 utnämnde Birger Brosa den mördade Karl Sverkerssons son Sverker d.y. till kung. Samtidigt såg han till att stärka Bjälboättens ställning ytterligare genom att låta sin dotter Ingegerd gifta sig med Sverker. Erikarna accepterade först Sverker som kung av anledningen att de hade fått löfte om att efterträda honom, men när kungen bröt löftet genom att istället utnämna sin son Johan till tronföljare blossade inbördeskriget åter upp och 1205 ägde slaget vid Älgarås rum. Erikarna led ett stort nederlag vid det slaget och tre av Knut Erikssons fyra söner stupade. Den äldste sonen, Erik Knutsson, överlevde och utmanade Sverker på nytt tre år senare i slaget vid Lena. Sverker besegrades och tvingades fly till Danmark medan Erik övertog tronen.

Slaget vid Gestilren: ett slut och en fortsättning

Alvastra kloster. Här begravdes Sverker d.y. efter slaget vid Gestilren.

Alvastra kloster. Här begravdes Sverker d.y. efter slaget vid Gestilren.

I juli 1210 återvände Sverker till Sverige med en stor dansk här för att återta tronen. Erik, som nu slagit sig ihop med Bjälboätten, mötte honom med sin här vid Gestilren. Slaget blev förödande för sverkrarna och framåt natten var marken täckt av lik. Ett av dessa lik var Sverker d.y:s. Han begravdes i Alvastra kloster, där hans far Karl Sverkersson redan låg. Erik säkrade sin plats på tronen ytterligare genom att gifta sig med den danske kungens syster och lät kröna sig i november samma år, vilket gör honom till den tidigaste kungen i Sveriges historia som man med säkerhet vet blev krönt.

Slaget vid Gestilren innebar att inbördeskriget tog slut, men själva maktkampen fortsatte och ebbade inte ut förrän Sverker d.y:s son Johan, som övertagit tronen efter att Erik Knutsson dött i tuberkulos 1216, dog ogift och barnlös vid 21 års ålder 1222. Därmed dog den sverkerska ätten ut på manssidan, men på kvinnosidan levde den vidare. Gustaf Vasa var ättling till Sverker d.y:s dotter Helena.

Även den erikska ätten utslocknade på manssidan när Eriks barnlöse son Erik läspe och halte dog 1250. På kvinnosidan levde den också vidare genom Eriks dotter Ingeborgs giftermål med Birger Jarl.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Fritidsledare fick sparken – hade röstat på Sverigedemokraterna

INRIKESStefan Cronlund sparkades från jobbet som fritidsledare vid en ungdomsgård i Ockelbo. Anledningen är att han i en intervju för Expressen berättade att han röstat på Sverigedemokraterna, något som inte uppskattades av socialdemokratiska ABF som driver ungdomsgården. ”Det här är åsiktsförföljelse”, säger Stefan till Nya Tider.

”Rasistiska organisationer” ska inte förbjudas – däremot deltagande i sådana

INRIKESÅr 2019 tillsatte regeringen en kommitté med syftet att utreda huruvida man skulle kunna förbjuda ”rasistiska organisationer”, ett begrepp som inte definierades på ett tydligt sätt. En minoritet i riksdagen, däribland Socialdemokraterna, ville se ett förbud mot sådana organisationer, medan en majoritet kunde enas om att endast förbjuda personer att delta i dem, vilket också blev det besked som kommittén gav vid sin slutpresentation den 30 april.

Plötsliga och förljugna reaktioner på våldet

DEBATTEtt antal kvinnomord under kort tid har väckt svenska mediers intresse, vilket har följts av politikernas intresse av att synas. Veckans debattör, journalisten Tobias Svensson, menar att politikernas plötsliga förfäran inför detta våld ekar något tomt, eftersom vi inte ser samma starka reaktioner vid annat våld i Sverige. Nu utmålas dessutom hela gruppen män som skyldiga, en paradoxal metod som vanligen används för att styra bort diskussionen från icke-svenskars överrepresentation. I denna våg av kvinnomord var fyra av fem icke-svenskar, vilket kan förklara varför användandet av ”män” och ”mäns våld mot kvinnor” blev starkare och än mer desperat än vanligt.

Mörkt år för restaurangbranschen – försäljningen rasade 20 procent

EKONOMIStatistiska centralbyrån (SCB) har presenterat detaljerade siffror för restaurangbranschen år 2020. Nedgången kom långt innan restriktionerna, då bland annat hemarbete gjorde att färre åt lunch ute.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Rysk militärteknik skapar ”Iron Man”-soldater – Exoskelett har provats ut under strider i Syrien

TEKNIKFlera länder försöker utveckla ett exoskelett som kan hjälpa soldater att lyfta mer, avfyra tunga vapen och bära tungt pansar. Medan USA:s system TALOS lagts i malpåse har Ryssland redan testat ut ett sådant system under stridsförhållanden och nyligen börjat utveckla den fjärde generationens kroppspansar i det så kal­la­de Sotnik-systemet. Det nya exoskelettet ska förses med eget kraftaggregat och kunna bära så pass mycket pansar att de ryska soldaterna ska bli skyddade mot inte bara den vanligaste finkalibriga elden, utan även mot tunga kulsprutor, enligt tillverkaren Rostec.

Aborträttens demografiska konsekvens

OPINION: KARL H SANDINSamtidigt som 1,5 miljoner svenska barn sedan 1974 aldrig fick födas på grund av abort, har över en miljon invandrare, främst från Mellanöstern och Afrika, anlänt till vårt land bara under de senaste åren sedan migrantkrisen 2015. Veckans debattör, Karl H Sandin, pekar på att svenskt barnafödande nu också motarbetas med rent bisarra argument, som att barn från tredje världen har mer rätt till planeten än svenska barn.

Gå till arkivet

Send this to a friend