||||Erik Knutsson

Sverker mot Erik i sommarkvällen – Slaget vid Gestilren 17-18 juli år 1210

”Gud skydde Sveriges rike!” Så lyder inskriptionen på stenen i Västergötland som är rest till minne av slaget vid Gestilren i juli 1210: ett blodigt slag som kom att markera både ett slut och en fortsättning. Ingen vet exakt var Gestilren låg, men på den plats där minnesstenen är rest hävdas att slaget har stått. Detta slag blev det sista stora som utkämpades mellan sverkrarna och erikarna som sedan 1160-talet kämpat mot varandra om den svenska kungamakten.

I vägkorsningen i Varv, några kilometer söder om kyrkbyn Kungslena i Tidaholms kommun, står den höga minnesstenen som restes 1910. Sjuhundra år tidigare ägde det stora slaget mellan Sverker d.y. och Erik Knutsson rum just där – åtminstone enligt traditionen. Det finns nämligen inga arkeologiska fynd som kan bevisa att Gestilren verkligen låg där, men traditionen är inte desto mindre stark och på den här platsen tros den erikska hären ha besegrat den sverkerska.

Dessa mäns respektive ätter hade länge utkämpat blodiga strider mot varandra och följaktligen utbröt inbördeskrig i Sverige. Sverkrarna härstammade från Sverker d.ä. från Östergötland. Det är oklart vem Sverkers far var, men enligt en teori var han sonson till Blot-Sven och ska då ha varit kusin till erikarnas stamfader Erik den helige. Om dessa två ätter kan man läsa följande i Äldre Västgötalagen: ”Västergötland höll på Eriks ätt, som ärvt den stenkilska västgötaättens jordar, medan folket i Östergötland höll på Sverkers ätt, som där hade rikedom och makt.” Dock var den erikska ätten uppländsk och hade därför sannolikt även stort stöd i det landskapet.

minnesstenen som restes 1910 till 700-års minnet av slaget vid Gestilren. Många stormän ska ha stupat på denna plats, bland dem Sverker den yngre.
Minnesstenen som restes 1910 till 700-års minnet av slaget vid Gestilren. Många stormän ska ha stupat på denna plats, bland dem Sverker den yngre.

En blodig bakgrundshistoria

För att kunna förstå och förklara varför detta, för den sverkerska ätten, förödande slag utbröt den där julidagen för 806 år sedan måste man gå tillbaka cirka 50 år i tiden. År 1160 hade Erik den helige, Sveriges nationalhelgon, dräpts utanför Helga trefaldighets kyrka i Uppsala av den danske prinsen Magnus Henriksson, vilket vi skildrade i NyT v.16/2016. Dansken blev därigenom kung över Sverige, men lyckan blev kortvarig. Redan året därpå besegrades han i slaget vid Örebro av Sverker d.ä:s son Karl Sverkersson, och dödades. Karl kallade sig därefter för svearnas och götarnas konung, och hann uträtta en hel del under sin korta tid på tronen. Bevarade påvebrev visar att Sverige på Karls önskemål fick sin första ärkebiskop, Alvastermunken Stefan. Han blev dock själv överfallen och dödad på Visingsö 1161 av Erik den heliges son Knut Eriksson, som därmed ville ta över kronan.

Erik Knutsson överlevde slaget vid Älgarås 1205 och besegrade Sverker d.y. två gånger: första gången vid Lena 1208 och andra gången vid Gestilren 1210.
Erik Knutsson överlevde slaget vid Älgarås 1205 och besegrade Sverker d.y. två gånger: första gången vid Lena 1208 och andra gången vid Gestilren 1210.

Maktkampen mellan sverkrarna och erikarna ska ha pågått redan före 1167, men då hade kampen inte varit väpnad och ätternas respektive medlemmar hade inte dödat varandra. På så sätt blev mordet på kung Karl Sverkersson en vändpunkt och dennes två yngre bröder Burislev och Kol blev kungar i Östergötland. De vägrade acceptera Knut Erikssons anspråk på ställningen som kung av hela Sverige, men deras tid som makthavare blev kort och blodig. Burislev ska ha stupat 1169 i slaget vid Bjälbo, som var det allra första stora slaget mellan sverkrarna och erikarna. När det gäller Kol går uppgifterna isär, enligt en kungalängd från 1300-talet ska han ha dött vid Bjälbo, men en annan källa anger att en person vid namn Kol vigdes till biskop i Linköping 1170. Vad som är säkert är att Knut Eriksson till slut lyckades bli kung av hela Sverige år 1173.

Under Knuts regeringstid skaffade sig den politiskt begåvade jarlen Birger Brosa av Bjälboätten en mycket stark position, då kungen själv inte var en framstående ledare. Då arvkungadöme inte skulle införas förrän med Gustaf Vasa år 1544 blev det så att när Knut dog en naturlig död 1196 utnämnde Birger Brosa den mördade Karl Sverkerssons son Sverker d.y. till kung. Samtidigt såg han till att stärka Bjälboättens ställning ytterligare genom att låta sin dotter Ingegerd gifta sig med Sverker. Erikarna accepterade först Sverker som kung av anledningen att de hade fått löfte om att efterträda honom, men när kungen bröt löftet genom att istället utnämna sin son Johan till tronföljare blossade inbördeskriget åter upp och 1205 ägde slaget vid Älgarås rum. Erikarna led ett stort nederlag vid det slaget och tre av Knut Erikssons fyra söner stupade. Den äldste sonen, Erik Knutsson, överlevde och utmanade Sverker på nytt tre år senare i slaget vid Lena. Sverker besegrades och tvingades fly till Danmark medan Erik övertog tronen.

Slaget vid Gestilren: ett slut och en fortsättning

Alvastra kloster. Här begravdes Sverker d.y. efter slaget vid Gestilren.
Alvastra kloster. Här begravdes Sverker d.y. efter slaget vid Gestilren.

I juli 1210 återvände Sverker till Sverige med en stor dansk här för att återta tronen. Erik, som nu slagit sig ihop med Bjälboätten, mötte honom med sin här vid Gestilren. Slaget blev förödande för sverkrarna och framåt natten var marken täckt av lik. Ett av dessa lik var Sverker d.y:s. Han begravdes i Alvastra kloster, där hans far Karl Sverkersson redan låg. Erik säkrade sin plats på tronen ytterligare genom att gifta sig med den danske kungens syster och lät kröna sig i november samma år, vilket gör honom till den tidigaste kungen i Sveriges historia som man med säkerhet vet blev krönt.

Slaget vid Gestilren innebar att inbördeskriget tog slut, men själva maktkampen fortsatte och ebbade inte ut förrän Sverker d.y:s son Johan, som övertagit tronen efter att Erik Knutsson dött i tuberkulos 1216, dog ogift och barnlös vid 21 års ålder 1222. Därmed dog den sverkerska ätten ut på manssidan, men på kvinnosidan levde den vidare. Gustaf Vasa var ättling till Sverker d.y:s dotter Helena.

Även den erikska ätten utslocknade på manssidan när Eriks barnlöse son Erik läspe och halte dog 1250. På kvinnosidan levde den också vidare genom Eriks dotter Ingeborgs giftermål med Birger Jarl.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Araberna döms för gruppvåldtäkten – men straffen blir låga

Araberna döms för gruppvåldtäkten – men straffen blir låga

🟠 BROTT OCH STRAFF De fem araberna lurade med sig en ung svensk kvinna till en avskild plats i Kungsparken i Malmö innan de inledde en brutal gruppvåldtäkt där de våldtog henne oralt, vaginalt och analt. Nu har domen kommit – men straffen blir låga. En av gruppvåldtäktsmännen åläggs ”straffet” att han inte får festa kvällstid på helger – i ett års tid.

Kurt Atterberg och den blåbruna musikteorin

Kurt Atterberg och den blåbruna musikteorin

🟠 Enligt värdegrundstrogna auktoriteter är vissa människor ständiga problem. Inte ens att de är döda gör saken bättre. Bäst då att låtsas att de inte funnits alls. Det anser opartiska Sveriges Radio, som genom politiska påtryckningar fått regeringen att radera en kompositör från det svenska musikarvet.

Läs även:

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Gustaf III som konstnär

Gustaf III som konstnär

🟠 HISTORIA Att Gustaf III främjade kulturlivet i Sverige är mer eller mindre allmänt känt. Vad som däremot inte är lika känt, uppmärksammat och omskrivet är att han själv var en hängiven konstnär, särskilt under sin tid som kronprins. Han tecknade främst landskap – skärgårdslandskap och fantasilandskap – och stadsmiljöer.

Finlands sista SS-veteran avliden

Finlands sista SS-veteran avliden

🟠 UTRIKES Finlandssvenska Hufvudstadsbladet meddelar att den siste finske SS-soldaten avlidit, 99 år gammal. Till skillnad mot de vanliga soldaterna som stred på den egna fronten mot Sovjetryssland har de frivilliga i Waffen-SS inte lyfts fram – av förklarliga orsaker. Deras öppenhet om krigsförbrytelser var mer ärlig än andras och finns i dagböcker som först på senare år publicerats för allmänhetens läsning.

Den verklige mördaren?

Den verklige mördaren?

🟠 HISTORIA Folkskolläraren, postmästaren och klockaren Petrus Blomberg anklagades för Östervålamordet och utsattes för hårda förhör av den hänsynslöse åklagaren Carl Fredrik Köhler. Han friades dock i rätten, tack vare sin skicklige försvarsadvokat, Eliel Löfgren. Det hade kunnat vara slutet på vändningarna när det gällde mordet i Östervåla, men i januari 1927 skedde något oväntat.

Nyhetsdygnet

Nordangård: Världshjärnan och den ultimata planekonomin

🟠 Strax före jul i fjol släppte Jacob Nordangård sin senaste bok, Den digitala världshjärnan. Där fortsätter han granskningen från sina tidigare böcker, Rockefeller – en klimatsmart historia och Den globala statskuppen, av hur de allra rikaste och mäktigaste, aldrig valda, styr världssamfundet mot ett teknokratiskt elitstyre som de själva kontrollerar. Det hela sker med föregivet goda föresatser att rädda världsbefolkningen från sjukdomar, utrota fattigdom och rädda planetens livsuppehållande natursystem. Metoden är genomgående att övervaka, beräkna och styra allt i detalj med hjälp av artificiella intelligenser.

Avatars förtrollande katarsis

🟠 Filmrecension. Avatar: The Way of Water, som hade premiär i december, har dragit stor biopublik, medan mottagandet bland kulturkritikerna varit svalt. En som höjer filmen till skyarna är Jüri Lina, själv filmregissör. I denna recension menar han att Avatar förmedlar avgörande vishet på ett fulländat sätt och jämför med andra storverk ur filmhistorien.

När Sverige faller

🟠 Intervju. Under hösten träffade Nya Tider en av grundarna av författarkollektivet Laegrimal. Namnet är en blinkning till den nordiska gudasagan Hávamál som betyder ”den höges sång”. Men novellerna som återkommande publiceras på kollektivets domän handlar inte om höga gudar, utan om oss – de lägre stående jordvarelserna. Laegrimal blir alltså ”den låges sång”. I det framtida Sverige väntar oss ett blodigt kaos framfött ur decennier av tanklös massinvandring och kulturellt självhat, enligt dessa författare.

Dumpen hänger ut pedofiler

🟠 De trålar och konfronterar fula fiskar för att skydda barn. Att hänga ut pedofiler på nätet har blivit Dumpens allmänna kännetecken. Själva ser de sig som barnrättsaktivister och de enda som egentligen arbetar förebyggande. Nya Tider har träffat grundarna Sara Nilsson och Patrik Sjöberg som har många års erfarenhet på området.

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Senaste numret

NyT05web-thumbnail
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.