Nya Tider har granskat SVT:s årsredovisning för det första året som helt och hållet skattefinansierat, 2019. Ytligt sett är det inga stora förändringar – ”erhållna avgiftsmedel” har ökat med drygt två procent, mot en procent om året de tre föregående åren och fyra procent mellan 2015 och 2016. Skillnaden är att man nu driver in pengarna via inkomstskatten och att man inte kan slippa undan genom att inte ha någon tv.
Skatten är 1 procent av din beskattningsbara inkomst med ett tak på 1 397 kronor under 2020. Är ni två förvärvsarbetande vuxna i familjen går alltså närmare 2 800 kronor direkt till Sveriges Television och Sveriges Radio. Sveriges Televisions budget för 2019 var 5,1 miljarder kronor. Sveriges Radio hade ytterligare 3,0 miljarder.
Medeltalet anställda under 2019 var 2 301 med personalkostnader på 1,9 miljarder, drygt 800 000 per anställd. Det skulle innebära en genomsnittlig månadslön på över 50 000 kronor före skatt (efter arbetsgivaravgift), men som vi snart ska berätta är det vissa som står för en oproportionerligt stor andel av summan. Den större utgiftsposten är ”övriga externa kostnader” med 2,9 miljarder, vilket avser ”produktionstekniska kostnader och arvoden till utomståendes medverkan i programproduktionen. Vidare ingår kostnader för bl.a. musikrättigheter samt avtal med nyhetsbyråer, lokaler, produktionsutläggningar, samproduktioner och förvärv av visningsrätter.”
Högre lön än ÖB och statsministern
Hanna Stjärne tog över som SVT:s vd i september 2014, då med en lön på 2,4 miljoner om året. Förra året fick hon en löneförhöjning på drygt 100 000 kronor och har nu en inkomst på 2,87 miljoner – 240 000 kronor i månaden. De bäst betalda generaldirektörerna ligger på omkring 2 miljoner. Hanna Stjärne är i en klass för sig.
Nya Tider begärde ut lönen för Sveriges överbefälhavare, general Micael Bydén, som visar sig vara på 1,98 miljoner samma år. Statsministern ligger just nu (2020) på 2,11 miljoner. Ser man till lönekuvertet är alltså Hanna Stjärne en viktigare person.
När vi skickar frågan varför SVT:s skattefinansierade vd ska ha så hög lön till SVT:s pressdesk, vägrar man att svara på frågan. Vi får däremot veta att det är styrelsen som sätter lönen.
Tydlig politisk prägel
När Hanna Stjärne tillträdde var det många som fick onda aningar av hennes förflutna. Som ordförande i Föreningen Grävande Journalister (FGJ) hade hon bland annat delat ut priset Guldspaden till den så kallade Researchgruppen, en grupp vänsterextremister som i samarbete med Expressen hängde ut vanliga svenskar som skrivit arga kommentarer om invandrare på nätet.
Kritiken gällde Researchgruppens kriminella förflutna som våldsverkare inom den autonoma vänstern – alla deras tre styrelsemedlemmar är dömda för olika våldsbrott – men också det faktum att uthängningarna av invandringskritiska privatpersoner var ett väldigt tydligt exempel på att ”granska folket åt makten” istället för tvärtom.
Det kan tilläggas att Researchgruppen-medlemmen My Vingren, som bland annat skrivit på Twitter att hon anser att ”alla vita är fula”, tidvis varit anställd på SVT efter Hanna Stjärnes tillträde. Hon var också med om att göra ”avslöjandet” av det så kallade rom-registret för Ekots räkning 2015, där ett polisiärt spaningsregister utmålades som ett hemligt rasregister över romer/zigenare.
SVT har naturligtvis kritiserats för att vara politiskt korrekt, vänstervridet och allierat med den politiska makten långt innan Hanna Stjärne tillträdde – men man kan konstatera att det definitivt inte blivit bättre under hennes styre, snarare tvärtom.
Aftonbladets tidigare chefredaktör Jan Helin, som ägnat de närmast föregående åren åt att angripa Sverigedemokraterna och andra nationalister, anställdes som programdirektör (numera medieredaktör) på SVT i april 2016.
Som ansvarig för SVT:s så kallade mångfaldsarbete anställdes samtidigt Behrang Miri, en iransk hiphop-artist som gjort sig känd för bland annat utrensningen av Tintin-böcker på Kulturhusets ungdomsbibliotek i Stockholm.
Kort därefter avslöjades att SVT-anställda fått en språkmanual med en rad politiskt korrekta instruktioner för hur de ska uttrycka sig. Redan i inledningen slås det fast att ordet svensk ”inkluderar människor med många olika utseenden, erfarenheter och kulturer”.
En utlandsfödd islamist som rest till Mellanöstern för att ansluta sig till Islamiska staten ska kallas ”svensk som haft samröre med våldsbejakande/militanta islamister”, står det uttryckligen. Sedan fortsätter det på samma sätt. Man får påpeka att en brottsling är ”vit, ljushyad, rödlätt” medan ord som ”svart” och ”mörkhyad” ska användas ”med försiktighet”.
Invandrarghetton får inte kallas invandrartäta utan ska beskrivas med termer som ”hög arbetslöshet och lågt valdeltagande”; till och med ordet ”förorten” ska undvikas då det anses vara en schablon.
Fler PK-rekryteringar
Rekryteringarna av politiskt pålitliga personer till SVT, i synnerhet till nyckelposter, har varit påfallande under Stjärnes chefsskap. Några av de mer kända:
Lena ten Hoopen (förut Lena Sundström), tidigare reporter på bland annat DN, Aftonbladet och Metro samt Kalla Fakta på TV4, rekryterades i november 2015 till SVT:s samhällsredaktion i Göteborg. Hon är författare till boken Världens lyckligaste folk där hon utmålar Danmark som främlingsfientligt, en bok som föranledde danske journalisten Mikael Jalving att skriva boken Absolut Sverige som replik.
Carina Bergfeldt, tidigare reporter och kolumnist på Aftonbladet, rekryterades av SVT 2016 och blev utrikeskorrespondent i USA. Hon har i den rollen konsekvent serverat svenska tittare samma verklighetsbild som vänsterliberala amerikanska medier, i synnerhet CNN. Hon har uppvisat en uppenbar aversion mot Donald Trump vilket i oktober 2018 ledde till kritik från Granskningsnämnden (inslaget friades dock). Det notoriskt vänstervridna Umeå universitet utnämnde henne samma månad till hedersdoktor med motiveringen att hon ”utgör en motvikt till det nutida fenomenet falska nyheter”.
Karin Magnusson, tidigare debattredaktör och kulturchef på Aftonbladet, började i mars 2017 som ansvarig för SVT:s nya satsning Morgonstudion. Hon har tidigare arbetat på SVT som programledare för Kulturnyheterna.
Charlotta Friborg, tidigare bland annat ledarskribent och administrativ redaktionschef på DN, tillträdde som programchef för SVT:s Riksnyheterna (bland annat Aktuellt, Rapport och Morgonstudion) 1 augusti 2017.
Diamant Salihu, tidigare reporter på Expressen, rekryterades till SVT:s Riksnyheterna i september 2017. Salihu var den reporter som trängde sig på hemma hos Fabian Fjälling från Granskning Sverige (som då arbetade anonymt) i syfte att hänga ut honom. Han är även känd för att ha fällts för vapenbrott i flera instanser 2012-2015 efter att ha köpt en pistol till ett reportage, men framför allt för konsekvent politiskt korrekt rapportering.
Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, tidigare bakom SvD:s artikelserie Vetenskapskollen, rekryterades till SVT:s morgonprogram i maj 2018. Hon har vid ett flertal tillfällen angripit inte bara Sverigedemokraterna utan även människor som röstar på dem.
Seher Yilmaz, tidigare ordförande för Rättviseförmedlingen (en insamlingsstiftelse för att främja ”jämlikhet och mångfald”), rekryterades i oktober 2019 för att ansvara för SVT:s ”Sverigespegling”, det vill säga deras ansträngningar för att minska antalet vita män i organisationen. Yilmaz har varit styrelseledamot i Grön Ungdom där hon drivit frågan om fri invandring, och har även varit krönikör på Nyheter24 där hon bland annat kallat norska regeringspartiet Fremskrittspartiet ”rasister” och ”främlingsfientliga”.
Så vitt Nya Tider kunnat utröna har inga personer med uttalat invandringskritiska eller på annat sätt politiskt inkorrekta åsikter rekryterats till SVT under de senaste åren – detta trots att SVT säger sig vilja ”spegla Sverige”.
Politiskt pålitlig styrelse
Även SVT:s styrelse innehåller en rad personer vars bakgrund och nuvarande engagemang visar en tydlig politisk slagsida åt den politiskt korrekta vänstern.
Styrelsens ordförande Kia Orback Pettersson driver stiftelsen Göra gott som delar ut stipendier till unga människor – ibland sådana som faktiskt gjort något nyttigt, som att främja företagsamhet, men också till bland annat Behrang Miri för förortsorganisationen Gatans röst och ansikte (som sade sig använda ”hiphop och rap” för att ”uppmuntra ungdomar att påverka sin vardag” men tycks vara overksam efter att ha förskingrat en miljon av Malmö stads pengar för några år sedan).
En annan stipendiat är Lina Thomsgård för grundandet av Rättviseförmedlingen (där Seher Yilmaz efterträdde henne som ordförande). Åter andra stipendiater sysslar med modern konst, fair trade eller att underlätta för kvinnor i Zambia att identifiera om de är drabbade av livmoderhalscancer.
Styrelseledamoten Helena Westin är en lesbisk hbtq-aktivist som av homosextidningen QX beskrivits som ”en av de två bossarna för gaysuccén Stockholm Europride” efter att ha varit med om att arrangera den första av de så kallade Pridefestivalerna. Hon blev senare ordförande i QX styrelse och ordförande för RFSL:s Insamlingsstiftelse.
Monica Lindstedt grundade gratistidningen Metro tillsammans med tidningsformgivaren Pelle Andersson och journalisten Robert Braunerhielm, som båda kom från den maoistiska tidningen Gnistan. Hon har varit vd på socialdemokratiska tidningen Folket i Eskilstuna och vd på Fackpressförlaget inom Bonnierkoncernen.
Svante Weyler är ordförande i Kulturrådet och ordförande i Svenska Kommittén mot Antisemitism. Han har inte bara gjort sig känd för hätska skrivelser mot svenska nationalister – särskilt sådana som pekat på Bonnierfamiljens och andra judars maktställning – utan även gått till angrepp mot judar som oroar sig mer över Islams utbredning än över svenska ”högerextremister”. I en krönika 2010 jämförde han dagens massinvandring med utvandringen av svenskar till Amerika på 1800-talet och påstod att invandringen är ekonomiskt lönsam. Weyler har tidigare varit redaktör på Ord&Bild och kulturskribent på Expressen och Sydsvenskan.
Helen Dannetun, universitetsrektor på Linköpings universitet, har bevisat sin politiska pålitlighet genom satsningar på ”genus” och ”mångfald” på skolan.
Detsamma kan sägas om Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, särskilt som denna skola traditionellt varit ett borgerligt fäste vilket förändrats under Strannegård som gjort flera uttalanden om hur viktigt det är att införa mer ”jämlikhet och mångfald” på skolan. (En konservativ student som skrev av sig sin besvikelse på Flashback kallade Strannegård ”infiltrerande rödvins-sosse”.)
Kent Ekeroth: ”Inte förvånad”
I en tidigare kontakt med SVT försökte en medarbetare på Nya Tider få svar på hur mycket skattepengar som gått åt till deras juridiska process mot den tidigare SD-politikern Kent Ekeroth kring vad systemmedierna kallar ”järnrörsfilmen”.
SVT vägrade helt sonika att besvara frågan med hänvisning till att det inte är offentliga uppgifter. Vi hörde således av oss till Ekeroth för att få svar. När vi når honom har han inte papperen framför sig men säger att det handlar om ”långt över en miljon” som SVT lade ut på advokater och andra processkostnader.
– Vi ville ju förlikas, men de drev frågan vidare till Högsta Domstolen där de förlorade. De ville inte ens höra vårt bud, säger Ekeroth.
Vi passar på att fråga Kent Ekeroth vad han tycker om SVT:s påstådda neutralitet och deras vägran att besvara våra frågor kring deras anställdas politiska sympatier. Vi berättar om den ”försvunna” enkäten som SVT förnekar har gjorts.
– Jag kände inte till att de gjort en sådan enkät, men jag kan inte påstå att jag är förvånad över att de inte vill kännas vid sin egen vänstervridning.
NyT: Man förväntar sig ju att alla medier ska vara vinklade i någon mån, men SVT är ju skattefinansierade och förväntas vara neutrala. Kritiska svenskar tvingas betala sina skattepengar till vad många anser vara propagandakanaler som inte speglar deras verklighet. Är det ett problem?
– Exakt. Alla har sitt eget perspektiv, även Samhällsnytt och ni på Nya Tider. Jag tror att vi båda har ambitionen att berätta sanningen, men vi väljer ju vad vi tar upp och så vidare. Problemet är att SVT är skattefinansierade samtidigt som de låtsas vara opartiska. Det är de inte för fem öre, och alla vet det.
SVT:s pressdesk svarar (inte) om bristen på politisk mångfald
SVT lyder numera under en officiell policy om att man ska ”spegla Sverige”. Med detta avses att man ska ha ungefär samma sammansättning av män och kvinnor, svenskar och invandrare (enligt SVT:s språkmanual ”svenskar med olika bakgrund”) och så vidare. I årets ”hållbarhetsrapport” framgår att man arbetar aktivt mot det målet och har allt fler invandrare anställda.
Ansvarig för Sverigespeglingen på SVT är Seher Yilmaz.
Det finns dock en punkt där SVT:s anställda på ett frapperande sätt skiljer sig från resten av befolkningen utan att det tycks oroa SVT det minsta, nämligen vad gäller politiska åsikter. Journalister på SVT är så vänstervridna att om de fick bestämma hade invandringsextremistiska Miljöpartiet haft egen majoritet i riksdagen, detta under en period då partiets stöd hos allmänheten var omkring 10 procent (i dag 4-5 procent). Detta konstaterades redan 2006 av journalistikprofessorn Kent Asp.
Vi hörde således av oss till SVT för att ta reda på om man har några mångfaldssatsningar på gång för att se till att SVT:s anställda speglar Sverige ifråga om politiska åsikter. Närmare bestämt skickade vi frågor till Seher Yilmaz, hennes högsta chef Hanna Stjärne, samt Moa Vallgård som är chef för SVT:s organisationsutveckling. Vallgård har bland annat skrivit en debattartikel tillsammans med Yilmaz i Dagens Samhälle där de försvarade Sverigespeglingen mot kritik från Paulina Neuding.
Vi skickade även frågorna till SVT:s pressdesk, som var den enda som svarade.
NyT: Jag läste nyligen Seher Yilmaz och Moa Vallgårds debattartikel i Dagens Samhälle från den 31 januari. En sak jag undrar är om ni har gjort några överväganden kring om SVT:s personal kanske borde spegla befolkningens politiska åsikter bättre?
Enligt journalistikprofessor Kent Asp råder det en mycket stark övervikt av sympatisörer med Miljöpartiet och Vänsterpartiet hos SVT, medan Kristdemokraterna knappt har några sympatisörer hos er och Sverigedemokraterna inga alls. Hos befolkningen som helhet närmar sig SD som bekant positionen som största parti, men så vitt känt har de inte en endaste sympatisör bland SVT:s 2 000+ anställda, eller i alla händelser inte tillräckligt många för att komma upp i en halv procent.
Innebär inte denna obalans att det är en stor grupp av svenskar som inte alls känner att SVT speglar deras åsikter och verklighet?
Är detta demokratiproblem över huvud taget något som diskuteras på SVT, och har ni i så fall någon mångfaldsplan för att komma tillrätta med bristen på politisk och åsiktsmässig bredd hos era medarbetare?
SVT: SVT kommer inte införa åsiktsregistrering vid rekryteringar eller undersöka hur personalen röstar i allmänna val. Det skulle vara fel ur ett demokratiskt perspektiv, det skulle även undergräva valhemligheten och även vara fel rent arbetsrättsligt. Undersökningen genomförd av Kent Asp som du bygger din fråga på är flera år gammal och färre än 100 av SVT:s 2100 medarbetare svarade.
NyT: I er hållbarhetsrapport från 2019 framgår att ni på SVT ”arbetat med tre arbetsgrupper som processat Sverigespegling ur olika perspektiv för att bidra med kunskap och insikter till SVT”.
Frågan inställer sig förstås huruvida politisk mångfald bland era medarbetare är ett av dessa perspektiv?
Vilka perspektiv är det annars ni processat?
SVT: Som vi skrev ovan: vi registrerar inte vilka politiska åsikter våra medarbetare har. Vi arbetar bland annat med att titta på flera olika demografiska perspektiv.
