Systemhaveri: Så kunde Vahid behålla dubbla identiteter

– Den där bilden är min. Behåll den i telefonen som ett minne. Om du publicerar den någonstans ska jag komma efter dig!

Vahid Khodamoradi har dittills varit förrädiskt trevlig mot Nya Tiders fotograf, som skickats ut för att ta bilder av honom i Solna tingsrätt. Under rättegången, som gällde olovlig körning, förnekade Vahid brott och ville ha advokat. Domaren upplyste honom om att han inte har rätt till offentlig försvarare i ett så trivialt mål där högsta straffpåföljd kunde bli dagsböter. Vahid ville då anlita en egen advokat, på egen bekostnad.

– Jag fick intrycket att han krånglade så mycket som möjligt. Han vet hur systemet fungerar. Han uppträdde hela tiden mycket lugnt och korrekt, berättar Nya Tiders fotograf.

Vi har tidigare berättat om hur Vahid lyckats undvika hårdare straff genom att domstolen inte kände till att han redan var straffad under en annan identitet. Han har, trots utvisningsbeslut och upprepade brottsdomar, tack vare sina dubbla identiteter blivit kvar i Sverige, och till sist beviljats uppehållstillstånd. Efter att ha grävt vidare i fallet kan vi konstatera att det illustrerar ett byråkratiskt haveri.

Viktig information skickas inte från den ena myndigheten till den andra. Medan alla andra myndigheter använder personnummer eller temporära samordningsnummer för att identifiera invandrare, använder Migrationsverket ett system med namn och datum – och det är invandraren själv som förväntas samordna sina uppgifter mellan de olika myndigheterna.

Nya Tiders undersökning visar att Vahid tilldelats en extra identitet av Skatteverket, häpnadsväckande nog, på polisens begäran, helt enkelt genom att vägra att uppge sin rätta identitet och kasta om sina namn. När han flera år senare fick uppehållstillstånd skickades inte viktig information mellan myndigheterna, utan Skatteverket litade helt enkelt på att Vahid själv skulle berätta om han eventuellt hade några extra identiteter.

Själv ansvarig för att avsluta dubbla identiteter

Men hur är det då möjligt att en invandrare kan få dubbla identiteter och behålla dem genom hela asylprocessen, trots att han döms för brott under båda identiteterna, och dessutom behålla båda identiteterna efter att han fått asyl?

Efter att Nya Tider i flera dagar jagat olika myndighetspersoner står det klart att systemet med samordningsnummer, tillfälliga personnummer för utlänningar som infördes år 2000, har havererat. Vahid har tilldelats två olika samordningsnummer i sina kontakter med svenska myndigheter. När han sedan fått uppehållstillstånd har han fått ett ”uppehållstillståndskort” från Migrationsverket – men dessa kort innehåller inga uppgifter om samordningsnummer utan bara hans nya personnummer.

Istället frågar Skatteverket den asylsökande om vilket eller vilka samordningsnummer som ska sägas upp och fogas samman med personnumret, förklarar Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare hos folkbokföringen på Skatteverket.

NyT: Rent konkret innebär ju det att det är Vahid själv som ansvarat för att hans dubbla identitet skulle sägas upp?

– Det är den primära källan, ja, svarar Wijk.

– Sedan gör vi ju en utsökning internt med de uppgifter vi har på den här personen, men det förutsätter ju att det finns tillräcklig information för att koppla samman dem, tillägger han.

NyT: Det här måste ju vara ett jätteproblem, ett gigantiskt systemfel?

– Vi ser ett behov av att ha en mer sammanhållen kedja, ja. Om vi tar här år 2017 när den här personen får uppehållstillstånd så borde det ju finnas en skyldighet för Migrationsverket att koppla samman de identiteter de kan och underrätta oss. Det ska ju inte hänga på den enskilda personen att skicka information mellan myndigheter.

Fick extra identitet på polisens (!) begäran

Hur Vahid Khodamoradis alternativa identitet uppkom är ett kapitel för sig.

Efter att han gripits i oktober 2013 för att ha terroriserat sin palestinska ”hustru” som han träffat på en flyktingförläggning, vägrade Vahid att uppge sitt redan tilldelade samordningsnummer. Polisen antecknade honom som ”Moradi Vahid Khoda”, vilket mycket väl kan bero på att man i Iran har en annan ordning på namnen än i Sverige, och att hans avsikt inte ens var att luras. Det hjälpte svenska myndigheter honom med.

Resultatet blev nämligen att polisen helt enkelt begärde ut ett nytt samordningsnummer från Skatteverket. Den nya identiteten ”Moradi Vahid Khoda” var därmed skapad och har hängt kvar ända tills Nya Tider började gräva i fallet. Varken rättsväsendet eller folkbokföringen har känt till att det rör sig om en och samma person.

När Nya Tider skickar frågor till Polismyndigheten om hur denna märkliga situation kunnat uppkomma, visar det sig att polisen visserligen får ta fingeravtryck från någon som vägrar att uppge sin identitet – men man får inte jämföra fingeravtrycken med Eurodac, det register som Migrationsverket använder sig av. Om personen inte redan finns i polisens eget register är alltså fingeravtrycken värdelösa för identifiering.

Istället skickar polisen en begäran till Skatteverket om att den misstänkte ska tilldelas ett samordningsnummer – i praktiken begär man alltså att han ska tilldelas en identitet utifrån det namn och födelsedatum han själv anger.

Migrationsverket: Vi såg båda identiteterna som samma

Skatteverket har alltså – på polisens begäran – skapat en extra identitet åt Vahid. Hos Skatteverket har han blivit två olika personer med olika samordningsnummer och namn. Hos rättsväsendet likaså.

När Nya Tider kontaktar Migrationsverket för att få veta om, hur och när de fått vetskap om att Vahid haft två olika identiteter, och hur de i så fall kan ha tillåtit detta utan att berätta det för folkbokföring, polis och rättsväsende, blir dialogen till en början förvirrad. Migrationsverket är ökänt för att det är nästan omöjligt att gräva i deras ärenden, eftersom den så kal­lade utlänningssekretessen omgärdar hela verksamheten – en sekretess som är mycket striktare än för svenska medborgare.

Efter flera omgångar frågor inser vi orsaken till förvirringen.

– Man kan väl säga att samordningsnumren saknar betydelse hos oss, utan vi håller oss till personuppgifterna: namn, födelsetid, medborgarskap, det som finns, förklarar Anna Bergström, beslutsfattare på Migrationsverket.
Häpnadsväckande nog ingår alltså inte de samordningsnummer som delas ut av Skatteverket i de uppgifter som Migrationsverket samlar in.

Det visar sig att det har skapats en extra dossier hos Migrationsverket på ”Moradi Vahid Khoda”, men enligt Anna Bergström användes den aldrig eftersom man snabbt upptäckte att de båda namnen var snarlika och födelsedatumet detsamma. Eftersom man på Migrationsverket inte använder sig av samordningsnummer insåg man däremot inte att det rörde sig om dubbla identiteter, utan slog helt enkelt ihop dossiererna utan att meddela några andra myndigheter.

NyT: Hela resten av det offentliga Sverige går ju på personnummer och samordningsnummer. Blir det inte väldigt märkligt att Migrationsverket inte gör det?

– Man har ju tittat på om vi kanske ska bli en del av det systemet så att säga, men jag är inte rätt person att fråga om det, svarar Anna Bergström.

Det visar sig även att Migrationsverket inte har någon skyldighet att meddela Skatteverket även om de skulle få vetskap om dubbla identiteter.

– Vi kan ju meddela, ex officio [på eget initiativ], Skatteverket om vi får vetskap om dubbla identiteter, och de hör ju ofta av sig till oss ifall någon finns med två fullständiga personnummer. Samordningsnummer vet jag inte hur mycket de bryr sig om faktiskt, det har jag ingen uppfattning om, säger Bergström.

NyT: Hur vanligt tror du att det är med dubbla identiteter?

– Jag kan inte ens göra en uppskattning av hur vanligt det är att någon har mer än en identitet, men i vår del av världen är det ju väldigt viktigt att du uppfattas som en och samma person hela tiden och inte heter olika från vecka till vecka. I vissa delar av världen är det inte så noga med det där, och det där krockar ju ibland med vad vi uppfattar som grundläggande.

Anna Bergström dementerar uppgifter som cirkulerar på nätet om att man inte tar fingeravtryck på den som har ett giltigt pass. Man tar fingeravtryck på alla asylsökande och kontrollerar dem mot Eurodac. Däremot gör man inte senare några kontroller mot registret när den asylsökande gör nya ansökningar om asyl, verkställighetshinder eller andra saker.

– Nej, det finns det ingen sådan rutin, att ”nu ska vi kolla att du fortfarande är du” så att säga.

NyT: Kan du ge något exempel på när man gör en kontroll mot Eurodac?

– Det gör man ju direkt, och då får man ibland träff därför att personen tidigare sökt asyl i ett annat EU-land, ibland under en annan identitet. Men att vi skulle göra kontroll löpande under ett ärende, nej, det känner jag inte till att vi skulle göra.

Total brist på samordning

Bristen på samordning mellan olika myndigheter är alltså i det närmaste total vad gäller utlänningar. När någon inte kan identifieras kan vederbörande helt enkelt få ett nytt samordningsnummer som inte kopplas till tidigare identiteter. Inte ens när namnet är likartat och födelsedatumet detsamma. Hur det blivit om Vahid hade uppgett ett helt annat namn och annat födelsedatum kan man bara spekulera i. Han kan rentav ha ytterligare identiteter som är svårare att avslöja.

Flera av de myndighetspersoner vi talat med på Migrationsverket, Skatteverket, polisen och domstolarna – inklusive flera vars kommentarer av platsskäl inte tagits med i artikeln – uttrycker själva stor frustration med hur dåligt systemet fungerar.

Marie Mattson Vangekrantz, samordnare för ID-relaterad brottslighet på Skatteverket, har pekat på problemen i flera års tid. ”Om jag har tre identiteter då kan jag starta ett företag och då få nystartsbidrag, sen kan jag vara arbetslös och få sjukpenning, sen kan jag ta lån i den tredje”, påpekade hon när hon intervjuades av TV4 i april 2017.

När vi frågar Vangekrantz varför problemen fortfarande inte åtgärdats svarar hon i syrlig ton:

– Ja du, det är en väldigt bra fråga. Det har ju lämnats in en del förslag under åren, men… nej, det är nog en fråga du får ställa till politikerna.

Olle Felten (AfS, tidigare SD), före detta ledamot i Riksdagens skatteutskott, menar att systemet har havererat under de senaste femton-tjugo åren. Innan dess har Sverige varit en förebild på detta område, med bland annat världens äldsta kontinuerliga folkbokföringsregister. Han berättar också att Skatteverket jobbat med en revidering av systemet, men det rann ut i sanden.

– Det projektet startade man för elva år sedan och har fortfarande inte kommit igenom, så den lösningen man tänkte sig då är ju redan obsolet eller vad man ska kal­la det. Man måste helt enkelt börja om från början igen, vilket Skatte­verket inser att de behöver göra, men de får inga pengar av regeringen för det. Vi höll på att böka mycket med det där när jag satt i Skatteutskottet, framför allt 2016-2017, förklarar Felten.

NyT: När jag kollade med polisen visade det sig att de inte får göra slagningar i Eurodac om det inte rör sig om väldigt allvarliga brott eller hot mot rikets säkerhet. Har du någon kommentar?

– Ja, att det är helt sjukt alltihopa, suckar Felten.

Felten menar att det enda sättet att få ordning på systemet i dag vore att koppla biometriska data, som fingeravtryck, till folkbokföringssystemet.

NyT: En början vore ju att koppla de fingeravtryck man redan har i Eurodac? Det lär väl till absolut största delen vara invandrare som sitter på dubbla identiteter?

– Ja, det lär det vara. Sedan är det väl en del inhemska kriminella som lyckas skaffa sig det också.

Att många är frustrerade med systemhaveriet är även det något som Felten bekräftar.

– Man är ju alltid väldigt lugn, snäll, trevlig och artig när man sitter i Skatteutskottet, men generaldirektören för Kronofogdemyndigheten var, skulle man nog kunna säga, skogstokig för att man inte fick ordning på folkbokföringsregistret, för det gjorde deras arbete så mycket svårare och skapade en massa problem. Man har ju de här skräckexemplen med målvakter för bilägande till exempel, som har tiotusentals p-böter på sig, berättar han.

– Fungerar inte folkbokföringen så fallerar praktiskt taget alla myndigheter och deras verksamhet, eller riskerar att göra det. Skatteverket måste både få medel och att regeringen pekar med hela handen och säger åt dem att prioritera detta, men det har man inte gjort hittills. Men det avspeglar väl tyvärr vilken regering vi har, avslutar Olle Felten.