Skip to Content

Tändstickskungen Ivar Kreuger (1880-1932) byggde upp en världskoncern under 1910- och 20-talen, men han fick många mäktiga fiender. Foto: Wikimedia Commons
KULTUR

Tändstickskungen och storfinansen – Om Ivar Kreugers uppgång och fall

Digital utgåva

Den 12 mars 1932 hittades Ivar Kreuger död i sin våning i Paris. 24 år tidigare hade han, tillsammans med Paul Toll, grundat företaget AB Kreuger & Toll. Detta hade visat sig bara vara början på en växande, blomstrande industriverksamhet som på 1920-talet utvecklades till en världskoncern, men detta ledde samtidigt till att Kreuger fick många mäktiga fiender inom både storfinansen och bland bankirerna.

Publicerad: 30 mars, 2018, 22:25

  • Svenska

Läs även

Den 11 mars 1932 var den femtiotvåårige Ivar Kreuger, från och med det ögonblick han anlände till Paris, en mycket upptagen man. Samtida uppgifter bekräftar att han, från lunchtid fram till kl. 18.00 satt i möten och sammanträden. Han var inte ensam vid något tillfälle under dessa timmar. Ändå ska Kreuger, enligt liggaren i en vapenaffär i Paris, ha köpt en pistol omkring klockan fem på eftermiddagen, samtidigt som han satt i ett möte med bankdirektören Oscar Rydbeck.

Dagen därpå påträffades han skjuten i hjärtat i sin våning hållandes en pistol i vänster hand. Pistolen var densamma som dagen innan köpts av den man som kallat sig ”Ivar Kreuger”. Men Kreuger var högerhänt och dessutom visade det sig snart att han redan varit död vid tidpunkten för skottet. Han hade nämligen blivit stucken i hjärtat av ett vasst föremål, men inget sådant vapen syntes till i hans våning och den tänkta obduktionen förbjöds från att utföras. Trots allt detta har Kreugers död klassats som självmord.

Med sitt sinne för affärer och finanser hade Ivar Kreuger framgångsrikt lyckats bygga upp en stor världskoncern, men han hade samtidigt fått många mäktiga fiender i Sverige, Västeuropa och Sovjetunionen, som var beredda att göra vad som helst för att sätta stopp för honom och hans verksamhet.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Gå till arkivet

Send this to a friend