Att vara kriminell ska bli svårare i framtiden. Det hoppas åtminstone ordningsmakten i länder där man sätter sin tillit till något som heter Brain Electrical Oscillation Signature Profiling (BEOS), löst översatt: profilering med hjälp av hjärnans elektriska svängningssignatur. Som så många gånger annars, står ord mot ord mellan privata intressen, etiska gränsdragningar och vetenskapliga rön.
Sedan det tidiga 2000-talet har tekniken använts i Indien uppåt 700 gånger i polisutredningar, rapporterade nyhetssajten Science.org den 15 maj. Den introduceras nu också på andra håll i världen, trots en del forskares kritik.
Snabb tillämpning och export
Man skulle förutsätta att en teknik som brukas för att sätta folk i fängelse är pålitlig och granskad från oberoende håll. Axxonet, det indiska företag som utvecklat BEOS, har publicerat ett fåtal studier på dess effektivitet. Den studie företaget oftast citerar utfördes av Directorate of Forensic Science (DFS), Avdelningen för rättsmedicinsk vetenskap, i Gandhinagar mellan 2006 och 2008. Förtroendet för produkten fanns dock redan på plats hos polisen innan testet gjordes, för vid tidpunkten hade BEOS redan använts i hundratals verkliga kriminalutredningar.
Studien på DFS, där 110 personer deltog, har dock inte publicerats i någon publikation för referentiella granskningar. Så här gick det till. Ungefär hälften av deltagarna uppmanades att genomföra ett låtsasbrott: De skulle bryta sig in i ett rum och stjäla från en sparbössa. De övriga deltagarna fick alla detaljer om brottet, men utförde det inte. Därefter gjorde forskarna BEOS-tester på samtliga deltagare. Resultaten tydde på att teknologin kunde identifiera de personer som utfört brottet till runt 90 procent. Bara cirka fem procent av de oskyldiga pekades felaktigt ut för att ha gjort handlingen. Studiens slutsats var att det fanns vetenskapligt stöd för att använda BEOS i forensiska undersökningar.
Sedan dess har det gått undan. Det finns tydliga tecken på att rättssystemet i Indien redan idag blivit beroende av tekniken, och nu sprider sig produkten utanför landet. Domare i Indien tycks enligt Sciences egna undersökningar ha influerats av BEOS-test vad gäller villkorlig frigivning av dömda, och polis och utredande myndigheter i landet fortsätter att använda tekniken för att få fram ledtrådar, bekräfta fynd och förhöra misstänkta.
Det får också kosta. Bruk av systemen kan ha en prislapp på uppåt 100 000 dollar per fall.
Axxonet säger att de inte aktivt säljer produkten. Däremot har det visat sig att forensiska forskare marknadsfört den i utlandet. Föreläsningar om BEOS har givits till beslutsfattare i Afrika, Sydamerika och Asien. Resultatet har varit att exporten av tekniken tagit fart. Brittiska Daily Mail rapporterar också att några europeiska länder som Italien, Slovenien och Nederländerna redan börjat experimentera med hjärnbaserade teknologier för att ringa in brottslingar.
Forensisk teknik är uppenbarligen ett område som Indien bestämt sig för att ligga i framkant i.
”Inom de kommande 10 åren, kommer Indiens kriminalvårdssystem att vara det modernaste, mest vetenskapliga och snabbaste i världen”, förkunnades i ett pressutskick från Indiens inrikesdepartement hösten 2024. För att realisera målet planerar landet att ha 150 000 forensiska experter i arbete till 2028. Längst fram i utvecklingen står National Forensic Sciences University (NFSU), ett lärosäte instiftat 2008 av premiärminister Shri Narendra Modi.
Asha Srivastava, skolchef för NFSU, är optimistisk. Hon menar att BEOS är att föredra framför tortyr, vilket indisk polis är ökänd för.
– Vi har tagit på oss uppdraget att göra polisen vänlig, förklarade hon för Science.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
