QuantumScapes platta battericeller med halvledarteknik. Foto: Stillbild Youtube

Teknikgenombrott för elfordonsbatterier

Halvledarbatterier är ett stort framtidslöfte. Många av de nackdelar som nu förknippas med litiumbatterier, som brandfara, minskar och energitätheten (den energi ett batteri kan leverera i förhållande till sin vikt) mångdubblas. Det tar cirka 10 minuter att ladda ett elfordon med ett halvledarbatteri, vilket förkortar laddningstiderna med två tredjedelar. Batteriet kan utöka räckvidden för ett kompakt elfordon utan bekostnad av innerutrymme. Allt detta med minimala säkerhetsproblem. I december hävdade ett amerikanskt startupföretag att de hade uppfunnit ett nytt litium-jonbatteri som kan revolutionera elfordonsmarknaden. Men är det för bra för att vara sant?

Om elfordon någonsin helt skall ersätta fossildrivna på världens vägar, kommer de att behöva en helt ny typ av batterier. Trots ständiga förbättringar i energitäthet och livstid för litium-jonbatterier under det senaste decenniet släpar battericellerna i nya elbilar fortfarande efter förbränningsmotorer i stort sett varje prestandajämförelse. De flesta elbilar har en räckvidd på mindre än 50 mil, det tar mer än en timme att ladda deras batteripaket, cellerna förlorar nästan en tredjedel av sin kapacitet inom ett decennium, och de utgör en allvarlig säkerhetsrisk på grund av sina brandfarliga material.

Lösningen på dessa problem har varit känd i årtionden: Det kallas för halvledarbatteri, och det är baserat på en bedrägligt enkel idé, i stället för en konventionell flytande elektrolyt använder man en fast elektrolyt. Dessutom är det nya batteriets negativa terminal, som kallas dess anod, tillverkad av ren litiummetall. Denna kombination ökar energitätheten, möjliggör ultrasnabb laddning, och eliminerar risken för batteribränder. Men under de senaste 40 åren har ingen kunnat tillverka ett halvledarbatteri som håller dessa löften, förrän tidigare i år, när ett nystartat företag som heter QuantumScape hävdade att de har löst problemet. Nu presenterar man data för att bevisa det.

Energitätheten är mycket högre i den nya batteritypen. Foto: Stillbild Youtube

 

I mitten av december presenterade QuantumScapes grundare och VD, Jagdeep Singh, offentligt testresultatet för bolagets halvledarbatteri för första gången. Singh säger att batteriet löst alla de viktigaste utmaningarna som har funnits med halvledarbatterier i det förflutna, som korta livstider och långsam laddningshastighet. Enligt QuantumScapes data kan deras batteri ladda till 80 procent av kapaciteten på 15 minuter, det behåller mer än 80 procent av sin kapacitet efter 800 laddningscykler, det är icke brännbart, och det har en volymetrisk energitäthet på mer än 1 000 wattimmar per liter på cellnivå, vilket är nästan dubbelt så mycket som energitätheten för kommersiella litium-jonceller. Celler testades också vid temperaturer ner till -30 grader Celsius, en temperatur för låg för andra halvledarlösningar att fungera, tillägger företaget.

”Vi tror att vi är de första att lösa halvledarproblemet”, sade Singh vid presentationen. ”Inga andra halvledarbatterier kommer i närheten av detta.”

QuantumScapes battericell är ungefär av ett spelkorts storlek. Dess katod, eller positiva terminal, är gjord av nickel-mangan-koboltoxid, eller NMC, en vanlig lösning i batterier för elfordon idag. Dess negativa elektrod, eller anod, är tillverkad av ren litiummetall, men man kan faktiskt säga att den inte har någon anod alls. När batteriet laddas ur under användning, flödar allt litium från anoden till katoden. Det som finns kvar på anodsidan—tunnare än ett människohår—är tillfälligt hoptryckt som ett dragspel. Processen reverseras när batteriet laddas, och litiumjonerna går över till anodsidan igen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Filip.Johansson@nyatider.nu

Relaterat

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Personlig analys av ett Sverige i kris

🟠 Professor Karl-Olov Arnstberg har utkommit med boken Godhetstyranniet, där han på ett nyktert och pedagogiskt sätt analyserar de dogmer som styr dagens samhälle, och hur ”de goda” rättfärdigar sig själva och det skräckvälde de påtvingar sin omgivning. Underrubriken lyder ”Om makt och vanmakt i Sveriges offentlighet”.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.