Skip to Content

Oslo under Brieviks attentat mot regeringsbyggnaderna. Foto: Wikipedia/N.Andersen
KRÖNIKA

Terrorism i Europa – var det värre förr?

Digital utgåva

Är bombdåden terror eller ej? Myndigheternas nyspråk och motstridiga medieuppgifter förvirrar. En sammanställning av terrorhandlingar i Europa mellan 1970 och 2018 påvisar ett minskande antal dödsoffer genom terrordåd och att etnoseparatistiska grupper med vänsterideologi var värst.

Publicerad: 30 november, 2019, 18:55

  • Svenska

Läs även

  1. 2019 är året då vi fått lära oss nyspråksbegreppen ”Särskild nationell händelse” och ”Blåljusbrott” och det låter väl något särskilt festligt med en ”särskild nationell händelse”, när det pangar på i våra städer. De omfattande sprängdåden ”saknar motstycke i Europa”, kungjorde den ultraliberala tidningen Dagens Nyheter i början av november. DN, Sveriges Television och andra systemmedia tilläts överraskande att återge kriminologers uttalanden om att invandrargängens regelbundna bombdåd faktiskt rör sig om ren terrorism och inga pojkstreck eller utanförskapsproblem. Det berättades även om utländska medier och experter som reser till Sverige för att dra lärdom och sprida varning om Sveriges hemska utveckling. Brittiska tv-bolaget BBC:s intervju med en svensk polis blev genast ”viral”, för BBC-reporterns fråga om gärningsmännen hette Bengt eller Sven avslöjade på ett löjeväckande sätt hur känsligt invandrarkriminalitet är inom svensk polis som än en gång måste förnedra sig till att bjuda på pizza istället för att skjuta skarpt. Sammantaget utvecklar sig Sverige åt ett helt annat håll än övriga Europa och de liberalaste betraktarna förundras över svenska statens frånvaro av handling – i andra länder har man aldrig tvekat inför uppgiften att bekämpa terrorister. Längre ner kan ni läsa om hur tyska GSG 9 i november grep en islamist som förberett massdöd men också tillbakablickar på terrorns verkliga tidevarv under andra halvan av 1900-talet.

Vänsterextremismen spred död i Europa

Den tyska affärstidningen Handelsblatt presenterade i våras en sammanställning för terrordåd i Europa mellan 1970 och 2018. Den visar att vänsterextrema och socialistiska terrordåd konsekvent har utgjort mycket en större andel än vad högerradikala grupper presterade, medan muslimsk terror på europeisk jord är en nyare företeelse. Den är ännu liten, sett till det längre tidsperspektivet. Handelsblatts undersökning blickade dock inte framåt över växande hotbilder eller möjliga konsekvenser av massinvandring till olika länder, utan fokuserade helt på de stora attentaten med åtskilliga döda och sårade. Detta var något som under -70 och -80 talen satte skräck i västvärlden på ett sätt som många nutida människor inte kan föreställa sig. 20 år in i detta århundrade i Sverige är, än så länge, de muslimska terrorattentaten såväl som de svenska gängkriminellas våldspotential jämförelsevis liten och den ideologiska drivkraften existerar knappt. Detta är något som å andra sidan snabbt kan förändras om IS-återvändare kan alliera sig med dem. Handelsblatts sammanställning av terror i Europa 1970–2018 visar att den största mängden terrorattentat i Europa utfördes av etnonationalister i form av separatister med vänsterideologisk grund. Gruppen särskiljs i undersökningen från de högerradikala terroristerna som utgör en väldigt liten kategori, förklarade tidningen. Vänsterextrema terrorhandlingar utfördes dock både av rent politiska grupper som RAF (Rote Armee Fraktion) i Västtyskland och separatister och etnonationalister i andra länder. Något man kan förundra sig över är att den kategori av terror som maffian i Italien länge utförde mot italienska staten med främst domare och högt uppsatta poliser och andra statstjänstemän som måltavlor, inte berördes i sammanställningen.

Enligt undersökningen, som genomfördes av Handelsblatts egen undersökningsgrupp, rörande terrorism i Europa under en period på 48 år, så är det etnonationalistiska konflikter som har skördat flest offer. Det rör sig alltså om Nordirland, Baskien, extrema korsikaner, balkanfolkens inbördes motsättningar (exklusive krigen på 1990-talet). Tjetjeniens uppror mot Ryssland kan ses som ett mellanting av muslimsk terrorism och etnonationalism, det ingick inte heller i översikten från Handelsblatt. Flera av dessa uppräknade konflikter är idag överståndna eller dämpade genom att de övergått i dialogfas vilket faktiskt är fallet i Baskien där ETA ställt in all väpnad kamp mot den spanska staten. Mellan 1968 och 2003 anses omkring 800 personer ha dödats i terrordåd utförda av ETA. Den nya demokratiska regeringen gjorde 1978 misstaget att under en dialogfas frisläppa alla fängslade ETA-terrorister som då åter kunde ta till vapen. 2009 dödades de sista människorna i attentat utförda av ETA, som 2011 gick i slutlig vapenvila för att upplösa sig själva helt 2018. Nu plötsligt vill svenska experter och myndigheter jämföra Malmödåden med ETA:s verksamhet. ETA är för övrigt en förkortning som på svenska betyder ”Baskien och friheten”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

När avloppslögnen blir sanning

KRÖNIKANär en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den sanning. Det vanligaste argumentet från avloppsinspektörer är: ”Trots att det endast är 10 procent av befolkningen som har enskilt avlopp, så svarar de för lika stora föroreningar som resten av befolkningen.”

Kvinnofriden i världens modernaste land

OPINION: KARL H SANDIN

Är det verkligen ”för vårt bästa” att vi inte får veta hårda fakta?

LEDAREI massmedia, på Facebook, ja även från myndigheter ser man försök att sopa fakta under mattan, stoppa diskussion och svartmåla budbärare av obekväma uppgifter. Detta gäller inte längre bara invandring, utan flera andra områden.

Världen behöver mer koldioxid

KRÖNIKAKoldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Varma hav gasar ut, och kalla hav absorberar koldioxid. Mer värme och koldioxid gynnar växtlighet och grödor. Sedan Lilla istiden gasar varmare hav ut mer koldioxid. Trots detta handlar debatten i media om att man måste minska utsläppen.

Olympiska kommitténs märkliga prioriteringar

De Olympiska spelen var tänkta att främja fred i världen genom sport, så att rivalitet mellan länder kanaliserades på ett fredligt sätt. Denna tanke undermineras nu genom beslutet att förbjuda de ryska atleterna att tävla under sin nations flagga. I tider av ökade spänningar hotas de Olympiska spelens själva grundval, just när de behövs som mest.

Woke är för syltryggar

OPINION: JAN TULLBERGDen amerikanska termen ”Woke” dominerar allt mer i både samhället och näringslivet. Men det handlar inte om någon insikt eller ett uppvaknande, utan om att bli ”frälst”. Man lyder instruktionerna, godhetssignalerar genom att kritisera alla som inte är med i sekten, och får en klapp på axeln för att man är lydig. Woke är helt enkelt för syltryggar, menar veckans debattör, docent Jan Tullberg.

Toyota släpper inte bensinbilarna

KRÖNIKANästan var tredje ny Toyota som säljs i USA kommer fortfarande att vara helt bensindriven år 2030. Runt hälften kommer att vara laddhybrider med både bensin- och eldrift. Var femte kommer att vara helt eldriven.

Efter polismordet: BLM tycker vi ska gråta över svarta kriminella som skjuter varand­ra

LEDAREKort efter att polismannen Andreas Danman skjutits till döds av en svart invandrare släpper Expressen fram Aysha Jones, ”entreprenör och grundare av Black Lives Matter Sweden”, för att på debattplats förklara att medan alla gråter över polisen så är verkligheten att ”de svarta liven i förorten räknas inte”.

Gå till arkivet

Send this to a friend