Skip to Content

Oslo under Brieviks attentat mot regeringsbyggnaderna. Foto: Wikipedia/N.Andersen
KRÖNIKA

Terrorism i Europa – var det värre förr?

Digital utgåva

Är bombdåden terror eller ej? Myndigheternas nyspråk och motstridiga medieuppgifter förvirrar. En sammanställning av terrorhandlingar i Europa mellan 1970 och 2018 påvisar ett minskande antal dödsoffer genom terrordåd och att etnoseparatistiska grupper med vänsterideologi var värst.

Publicerad: 30 november, 2019, 18:55

  • Svenska

Läs även

  1. 2019 är året då vi fått lära oss nyspråksbegreppen ”Särskild nationell händelse” och ”Blåljusbrott” och det låter väl något särskilt festligt med en ”särskild nationell händelse”, när det pangar på i våra städer. De omfattande sprängdåden ”saknar motstycke i Europa”, kungjorde den ultraliberala tidningen Dagens Nyheter i början av november. DN, Sveriges Television och andra systemmedia tilläts överraskande att återge kriminologers uttalanden om att invandrargängens regelbundna bombdåd faktiskt rör sig om ren terrorism och inga pojkstreck eller utanförskapsproblem. Det berättades även om utländska medier och experter som reser till Sverige för att dra lärdom och sprida varning om Sveriges hemska utveckling. Brittiska tv-bolaget BBC:s intervju med en svensk polis blev genast ”viral”, för BBC-reporterns fråga om gärningsmännen hette Bengt eller Sven avslöjade på ett löjeväckande sätt hur känsligt invandrarkriminalitet är inom svensk polis som än en gång måste förnedra sig till att bjuda på pizza istället för att skjuta skarpt. Sammantaget utvecklar sig Sverige åt ett helt annat håll än övriga Europa och de liberalaste betraktarna förundras över svenska statens frånvaro av handling – i andra länder har man aldrig tvekat inför uppgiften att bekämpa terrorister. Längre ner kan ni läsa om hur tyska GSG 9 i november grep en islamist som förberett massdöd men också tillbakablickar på terrorns verkliga tidevarv under andra halvan av 1900-talet.

Vänsterextremismen spred död i Europa

Den tyska affärstidningen Handelsblatt presenterade i våras en sammanställning för terrordåd i Europa mellan 1970 och 2018. Den visar att vänsterextrema och socialistiska terrordåd konsekvent har utgjort mycket en större andel än vad högerradikala grupper presterade, medan muslimsk terror på europeisk jord är en nyare företeelse. Den är ännu liten, sett till det längre tidsperspektivet. Handelsblatts undersökning blickade dock inte framåt över växande hotbilder eller möjliga konsekvenser av massinvandring till olika länder, utan fokuserade helt på de stora attentaten med åtskilliga döda och sårade. Detta var något som under -70 och -80 talen satte skräck i västvärlden på ett sätt som många nutida människor inte kan föreställa sig. 20 år in i detta århundrade i Sverige är, än så länge, de muslimska terrorattentaten såväl som de svenska gängkriminellas våldspotential jämförelsevis liten och den ideologiska drivkraften existerar knappt. Detta är något som å andra sidan snabbt kan förändras om IS-återvändare kan alliera sig med dem. Handelsblatts sammanställning av terror i Europa 1970–2018 visar att den största mängden terrorattentat i Europa utfördes av etnonationalister i form av separatister med vänsterideologisk grund. Gruppen särskiljs i undersökningen från de högerradikala terroristerna som utgör en väldigt liten kategori, förklarade tidningen. Vänsterextrema terrorhandlingar utfördes dock både av rent politiska grupper som RAF (Rote Armee Fraktion) i Västtyskland och separatister och etnonationalister i andra länder. Något man kan förundra sig över är att den kategori av terror som maffian i Italien länge utförde mot italienska staten med främst domare och högt uppsatta poliser och andra statstjänstemän som måltavlor, inte berördes i sammanställningen.

Enligt undersökningen, som genomfördes av Handelsblatts egen undersökningsgrupp, rörande terrorism i Europa under en period på 48 år, så är det etnonationalistiska konflikter som har skördat flest offer. Det rör sig alltså om Nordirland, Baskien, extrema korsikaner, balkanfolkens inbördes motsättningar (exklusive krigen på 1990-talet). Tjetjeniens uppror mot Ryssland kan ses som ett mellanting av muslimsk terrorism och etnonationalism, det ingick inte heller i översikten från Handelsblatt. Flera av dessa uppräknade konflikter är idag överståndna eller dämpade genom att de övergått i dialogfas vilket faktiskt är fallet i Baskien där ETA ställt in all väpnad kamp mot den spanska staten. Mellan 1968 och 2003 anses omkring 800 personer ha dödats i terrordåd utförda av ETA. Den nya demokratiska regeringen gjorde 1978 misstaget att under en dialogfas frisläppa alla fängslade ETA-terrorister som då åter kunde ta till vapen. 2009 dödades de sista människorna i attentat utförda av ETA, som 2011 gick i slutlig vapenvila för att upplösa sig själva helt 2018. Nu plötsligt vill svenska experter och myndigheter jämföra Malmödåden med ETA:s verksamhet. ETA är för övrigt en förkortning som på svenska betyder ”Baskien och friheten”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

SD störst i Sverige, socialdemokratin i kris i hela EU

KRÖNIKA

Både Löfven och Sjöstedt kastar sten i glashus

OPINION: TOMMY ULMNÄSTommy Ulmnäs skrev redan år 1997 en varnande bok med titeln Sverige: Från välfärdsstat till fattigland, där han beskrev hur Sverige skulle bli om den politiska kursen inte lades om. I dag har han fått rätt, vilket han också skriver i en uppdaterad version av boken som gavs ut förra året. Ulmnäs har varit Moderaternas ordförande i Leksand, kommundirektör i två kommuner och har 35 års erfarenhet som kommunjurist. Han är kritisk till hur Socialdemokraterna i dag kan skylla på att de ”varit naiva”.

Terror- eller antiterror-general?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETUSA:s lönnmord i Irak på Irans ikoniske general Qassem Soleimani har inte bara sänt chockvågor genom Mellanöstern och betecknats som en ”Game changer”, utan även splittrat delar av den invandringskritiska rörelsen i Sverige. Så vad anklagas han egentligen för och av vem?

Till minne av Sir Roger

DÖDSRUNA

Politisk vendetta

OPINION

En Ketchup-effekt?

OPINION: JAN TULLBERGI TV-programmet Agenda den 17 november 2019 intervjuades Stefan Löfven av Anders Holmberg om gängbrottslighet och utanförskapet. Statsministern hävdar då i den förinspelade intervjun att segregationen inte har med invandringen att göra, samt att om fattiga svenskar bosatt sig i dessa förorter så hade de också bildat samma typ av våldsamma gäng. Löfvens insats blev i efterhand hårt kritiserad, inte minst i de egna leden. Veckans debattskribent, Jan Tullberg som är docent i företagsekonomi, menar att intervjun blottlägger den offentliga lögnen.

Dubbla måttstockar i hetslagstiftningen

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETI veckans nummer berättar vi om Åsa Westerberg som blivit dömd för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit illa om muslimer på grund av Islamiska statens härjningar. Även om hon uttryckt sig grovt visar fallet hur viktigt det är för makthavarna att tysta kritik av det mångkulturella projektet.

Mannens tre åldrar – och varför patriarkatet är lösningen på dagens problem

OPNION: FREDRIK LARSONÄldre stabila män behövs för att vägleda unga vilsna killar. Patriarkatet är alltså inte ett problem, utan snarare lösningen på dagens problem. Det menar Fredrik Larson, som är låtskrivare och sångare som gör folkrock med svenska texter. Han menar att det behövs en fast hand för att fostra unga män – inte några feminister.

Gå till arkivet

Send this to a friend