Skip to Content

Oslo under Brieviks attentat mot regeringsbyggnaderna. Foto: Wikipedia/N.Andersen
KRÖNIKA

Terrorism i Europa – var det värre förr?

Digital utgåva

Är bombdåden terror eller ej? Myndigheternas nyspråk och motstridiga medieuppgifter förvirrar. En sammanställning av terrorhandlingar i Europa mellan 1970 och 2018 påvisar ett minskande antal dödsoffer genom terrordåd och att etnoseparatistiska grupper med vänsterideologi var värst.

Publicerad: 30 november, 2019, 18:55

  • Svenska

Läs även

  1. 2019 är året då vi fått lära oss nyspråksbegreppen ”Särskild nationell händelse” och ”Blåljusbrott” och det låter väl något särskilt festligt med en ”särskild nationell händelse”, när det pangar på i våra städer. De omfattande sprängdåden ”saknar motstycke i Europa”, kungjorde den ultraliberala tidningen Dagens Nyheter i början av november. DN, Sveriges Television och andra systemmedia tilläts överraskande att återge kriminologers uttalanden om att invandrargängens regelbundna bombdåd faktiskt rör sig om ren terrorism och inga pojkstreck eller utanförskapsproblem. Det berättades även om utländska medier och experter som reser till Sverige för att dra lärdom och sprida varning om Sveriges hemska utveckling. Brittiska tv-bolaget BBC:s intervju med en svensk polis blev genast ”viral”, för BBC-reporterns fråga om gärningsmännen hette Bengt eller Sven avslöjade på ett löjeväckande sätt hur känsligt invandrarkriminalitet är inom svensk polis som än en gång måste förnedra sig till att bjuda på pizza istället för att skjuta skarpt. Sammantaget utvecklar sig Sverige åt ett helt annat håll än övriga Europa och de liberalaste betraktarna förundras över svenska statens frånvaro av handling – i andra länder har man aldrig tvekat inför uppgiften att bekämpa terrorister. Längre ner kan ni läsa om hur tyska GSG 9 i november grep en islamist som förberett massdöd men också tillbakablickar på terrorns verkliga tidevarv under andra halvan av 1900-talet.

Vänsterextremismen spred död i Europa

Den tyska affärstidningen Handelsblatt presenterade i våras en sammanställning för terrordåd i Europa mellan 1970 och 2018. Den visar att vänsterextrema och socialistiska terrordåd konsekvent har utgjort mycket en större andel än vad högerradikala grupper presterade, medan muslimsk terror på europeisk jord är en nyare företeelse. Den är ännu liten, sett till det längre tidsperspektivet. Handelsblatts undersökning blickade dock inte framåt över växande hotbilder eller möjliga konsekvenser av massinvandring till olika länder, utan fokuserade helt på de stora attentaten med åtskilliga döda och sårade. Detta var något som under -70 och -80 talen satte skräck i västvärlden på ett sätt som många nutida människor inte kan föreställa sig. 20 år in i detta århundrade i Sverige är, än så länge, de muslimska terrorattentaten såväl som de svenska gängkriminellas våldspotential jämförelsevis liten och den ideologiska drivkraften existerar knappt. Detta är något som å andra sidan snabbt kan förändras om IS-återvändare kan alliera sig med dem. Handelsblatts sammanställning av terror i Europa 1970–2018 visar att den största mängden terrorattentat i Europa utfördes av etnonationalister i form av separatister med vänsterideologisk grund. Gruppen särskiljs i undersökningen från de högerradikala terroristerna som utgör en väldigt liten kategori, förklarade tidningen. Vänsterextrema terrorhandlingar utfördes dock både av rent politiska grupper som RAF (Rote Armee Fraktion) i Västtyskland och separatister och etnonationalister i andra länder. Något man kan förundra sig över är att den kategori av terror som maffian i Italien länge utförde mot italienska staten med främst domare och högt uppsatta poliser och andra statstjänstemän som måltavlor, inte berördes i sammanställningen.

Enligt undersökningen, som genomfördes av Handelsblatts egen undersökningsgrupp, rörande terrorism i Europa under en period på 48 år, så är det etnonationalistiska konflikter som har skördat flest offer. Det rör sig alltså om Nordirland, Baskien, extrema korsikaner, balkanfolkens inbördes motsättningar (exklusive krigen på 1990-talet). Tjetjeniens uppror mot Ryssland kan ses som ett mellanting av muslimsk terrorism och etnonationalism, det ingick inte heller i översikten från Handelsblatt. Flera av dessa uppräknade konflikter är idag överståndna eller dämpade genom att de övergått i dialogfas vilket faktiskt är fallet i Baskien där ETA ställt in all väpnad kamp mot den spanska staten. Mellan 1968 och 2003 anses omkring 800 personer ha dödats i terrordåd utförda av ETA. Den nya demokratiska regeringen gjorde 1978 misstaget att under en dialogfas frisläppa alla fängslade ETA-terrorister som då åter kunde ta till vapen. 2009 dödades de sista människorna i attentat utförda av ETA, som 2011 gick i slutlig vapenvila för att upplösa sig själva helt 2018. Nu plötsligt vill svenska experter och myndigheter jämföra Malmödåden med ETA:s verksamhet. ETA är för övrigt en förkortning som på svenska betyder ”Baskien och friheten”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Österrikes tidigare vicekansler: ”Vill återskapa frihetens sanna värden”

INTERVJU: Heinz-Christian StracheHeinz-Christian Strache, Österrikes tidigare vicekansler och under lång tid partiledare för Frihetspartiet (FPÖ), berättar om sina framtida planer i en exklusiv intervju. Hans nya parti kommer att börja med att ställa upp i lokalvalen i Wien som skulle ha hållits tidigare i år men skjutits upp.

Svenska kyrkan, förkunnelsen och rättssäkerheten

KRÖNIKASom Nya Tider rapporterat på nyhetsplats har Karin Arvidsson, präst inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, avsatts av Domkapitlet i Luleå, och därefter återfått prästämbetet genom ett beslut i Svenska kyrkans Överklagandenämnd. Fallet innehåller flera anmärkningsvärda och förvånande inslag som gjort att frågor ställts om var Svenska kyrkan står i dag och vart kyrkan är på väg.

Avsentimentalise­rings­verket

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGKarl-Olov Arnstberg är professor emeritus i etnologi. Han har skrivit en lång rad akademiska verk och rapporter inom sitt ämne, liksom på senare tid debattböcker som delvis också handlar om etnologi, det vill säga studier av människor som kulturvarelser i grupp. Han har med etnologin som grund tagit sikte på fenomen i dagens samhälle, och veckans opinionstext är inget undantag.

Ryska folkomröstningen: Nya Tider på plats

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDen 1 juli röstade det ryska folket igenom förändringar i landets konstitution, vilket vi berättar mer om på sidan 9 i detta nummer. Det var ett intressant val, både på grund av de rigorösa åtgärderna för att minska smittspridning samt för att omröstningen fått så mycket kritik i västmedia.

Demokrati utan motstånd

INRIKES”Även de bästa demokratier förstår att när ett större krig närmar sig måste demokratin sättas på paus. Jag har en känsla av att klimatförändringen är en fråga som är lika allvarlig som ett krig. Det kan vara nödvändigt att sätta demokratin på paus.” – James Lovelock, biokemist

Jag saknar mitt gamla Sverige

KRÖNIKAJag är 80 år och känner som om jag levt i två olika länder. Först i ett lite tråkigt, men välordnat lagomland med gott rykte i omvärlden. Sedan i något som liknar en krigszon och sett som avskräckande exempel i omvärlden. Men tråkigheten kompenserades av en enorm kärlek till fosterlandet, dess långa historia och förfäders oerhörda slit för att ge mig en bättre framtid.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Skuggan Stefan Löfven

KRÖNIKATrots att jag i min kommande bok Sverige 2084 kan visa på ett antal mycket tveksamma ageranden av en ung Tage Erlander skulle jag vilja kalla honom Sveriges siste landsfader. Den finaste titel en svensk kan få. Den ende som i dag kommer i närheten är väl vår kung, monarken som Stefan Löfven vill avsätta.

Gå till arkivet

Send this to a friend