Skip to Content

Oslo under Brieviks attentat mot regeringsbyggnaderna. Foto: Wikipedia/N.Andersen
KRÖNIKA

Terrorism i Europa – var det värre förr?

Digital utgåva

Är bombdåden terror eller ej? Myndigheternas nyspråk och motstridiga medieuppgifter förvirrar. En sammanställning av terrorhandlingar i Europa mellan 1970 och 2018 påvisar ett minskande antal dödsoffer genom terrordåd och att etnoseparatistiska grupper med vänsterideologi var värst.

Publicerad: 30 november, 2019, 18:55

  • Svenska

Läs även

  1. 2019 är året då vi fått lära oss nyspråksbegreppen ”Särskild nationell händelse” och ”Blåljusbrott” och det låter väl något särskilt festligt med en ”särskild nationell händelse”, när det pangar på i våra städer. De omfattande sprängdåden ”saknar motstycke i Europa”, kungjorde den ultraliberala tidningen Dagens Nyheter i början av november. DN, Sveriges Television och andra systemmedia tilläts överraskande att återge kriminologers uttalanden om att invandrargängens regelbundna bombdåd faktiskt rör sig om ren terrorism och inga pojkstreck eller utanförskapsproblem. Det berättades även om utländska medier och experter som reser till Sverige för att dra lärdom och sprida varning om Sveriges hemska utveckling. Brittiska tv-bolaget BBC:s intervju med en svensk polis blev genast ”viral”, för BBC-reporterns fråga om gärningsmännen hette Bengt eller Sven avslöjade på ett löjeväckande sätt hur känsligt invandrarkriminalitet är inom svensk polis som än en gång måste förnedra sig till att bjuda på pizza istället för att skjuta skarpt. Sammantaget utvecklar sig Sverige åt ett helt annat håll än övriga Europa och de liberalaste betraktarna förundras över svenska statens frånvaro av handling – i andra länder har man aldrig tvekat inför uppgiften att bekämpa terrorister. Längre ner kan ni läsa om hur tyska GSG 9 i november grep en islamist som förberett massdöd men också tillbakablickar på terrorns verkliga tidevarv under andra halvan av 1900-talet.

Vänsterextremismen spred död i Europa

Den tyska affärstidningen Handelsblatt presenterade i våras en sammanställning för terrordåd i Europa mellan 1970 och 2018. Den visar att vänsterextrema och socialistiska terrordåd konsekvent har utgjort mycket en större andel än vad högerradikala grupper presterade, medan muslimsk terror på europeisk jord är en nyare företeelse. Den är ännu liten, sett till det längre tidsperspektivet. Handelsblatts undersökning blickade dock inte framåt över växande hotbilder eller möjliga konsekvenser av massinvandring till olika länder, utan fokuserade helt på de stora attentaten med åtskilliga döda och sårade. Detta var något som under -70 och -80 talen satte skräck i västvärlden på ett sätt som många nutida människor inte kan föreställa sig. 20 år in i detta århundrade i Sverige är, än så länge, de muslimska terrorattentaten såväl som de svenska gängkriminellas våldspotential jämförelsevis liten och den ideologiska drivkraften existerar knappt. Detta är något som å andra sidan snabbt kan förändras om IS-återvändare kan alliera sig med dem. Handelsblatts sammanställning av terror i Europa 1970–2018 visar att den största mängden terrorattentat i Europa utfördes av etnonationalister i form av separatister med vänsterideologisk grund. Gruppen särskiljs i undersökningen från de högerradikala terroristerna som utgör en väldigt liten kategori, förklarade tidningen. Vänsterextrema terrorhandlingar utfördes dock både av rent politiska grupper som RAF (Rote Armee Fraktion) i Västtyskland och separatister och etnonationalister i andra länder. Något man kan förundra sig över är att den kategori av terror som maffian i Italien länge utförde mot italienska staten med främst domare och högt uppsatta poliser och andra statstjänstemän som måltavlor, inte berördes i sammanställningen.

Enligt undersökningen, som genomfördes av Handelsblatts egen undersökningsgrupp, rörande terrorism i Europa under en period på 48 år, så är det etnonationalistiska konflikter som har skördat flest offer. Det rör sig alltså om Nordirland, Baskien, extrema korsikaner, balkanfolkens inbördes motsättningar (exklusive krigen på 1990-talet). Tjetjeniens uppror mot Ryssland kan ses som ett mellanting av muslimsk terrorism och etnonationalism, det ingick inte heller i översikten från Handelsblatt. Flera av dessa uppräknade konflikter är idag överståndna eller dämpade genom att de övergått i dialogfas vilket faktiskt är fallet i Baskien där ETA ställt in all väpnad kamp mot den spanska staten. Mellan 1968 och 2003 anses omkring 800 personer ha dödats i terrordåd utförda av ETA. Den nya demokratiska regeringen gjorde 1978 misstaget att under en dialogfas frisläppa alla fängslade ETA-terrorister som då åter kunde ta till vapen. 2009 dödades de sista människorna i attentat utförda av ETA, som 2011 gick i slutlig vapenvila för att upplösa sig själva helt 2018. Nu plötsligt vill svenska experter och myndigheter jämföra Malmödåden med ETA:s verksamhet. ETA är för övrigt en förkortning som på svenska betyder ”Baskien och friheten”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Bulletin – när etablissemanget vill leka alternativmedia

OPINION: MAGNUS STENLUNDDen nystartade nättidningen Bulletin för fram kritik mot etablerade medier om att dessa stoppar samhällsdebatten med genmälen som ”islamofob” och ”högerextrem”, men nämner själva till exempel nästan aldrig känsligare frågor som Sverigedemokraterna. Man vill tävla om samma läsarkrets som alternativmedia, samtidigt som man vill framställa sig som finare än riktiga alternativmedier. Författaren och programledaren Magnus Stenlund granskar Bulletins rapportering om att Youtube släckt ned Swebbtv:s kanal.

Miljardböter pressar biltillverkare

KRÖNIKAEuropeiska biltillverkare får betala höga EU-böter om deras bilar släpper ut koldioxid över vissa gränser. Dessa räknas i gram koldioxid per bil och körd kilometer.

Planeras ett ”falsk flagg-uppror” under svärandet av presidenteden?

KRÖNIKAFrågan i krönikans rubrik är legitim mot bakgrund av det extraordinära och ovanliga brev som undertecknats av alla medlemmar av US Joint Chiefs of Staff, den högsta militärledningen i landet, som anklagar Trumpanhängare för uppror och uppmanar den amerikanska militären att vara redo för ännu ett försök till uppvigling på installationsdagen den 20 januari.

Nu händer det saker runt Estonia

KRÖNIKADen uppmärksammade dokumentärfilmen om Estonia som visar vad som verkar vara oförklarliga skador på skrovet har väckt internationell uppmärksamhet. Nu höjs röster för att verkligen undersöka vad som egentligen hände den ödesdigra septembernatten 1994.

”Bullerbyn brinner”

KRÖNIKASvenska Sanna Hill har just fått in en artikel i tyska Compact Magazin. Hill försöker där skildra det svenska nödläget. Eder utsände gör den förmodan, att tyskarna just nu är bättre i stånd att förstå att grannen befinner sig i ett nationellt nödläge än de varit på mycket länge. Kanske bättre än vi svenskar, bland annat därför att de själva håller på att resa sig.

Statliga chefer utan fackkunskap

KRÖNIKAAtt leda statens vädertjänst SMHI kräver sakkunskap i ämnet, nämligen väder (meteorologi). Tyvärr är det si och så med den saken. På SMHI efterträder nu jägmästaren Håkan Wirtén agronomen Rolf Brennerfelt som generaldirektör.

Boendesegregation

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGVad innebär det att ”bryta segregationen” vad gäller boen­de? Professor Karl-Olov Arnstberg analyserar segregationen förr i tiden mellan rika och fattiga utifrån sociala och geografiska faktorer, och jämför med den etniska segregationen idag. Hur väljer folk var de vill bo, och hur många har egentligen möjlighet att göra det?

Gott nytt år till alla våra trogna läsare!

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Gå till arkivet

Send this to a friend