Arkivfoto: Nya Tider

Tiotusentals nyanlända trängs in i svenska skolor

Under 2015 kom över 70 000 personer till Sverige som hävdar att de är barn. Det innebär cirka åtta nya skolklasser varje dag. De nyanlända har rätt till skolgång enligt svensk lag, och har nu börjat fylla ut skolorna. Enligt en ny lag skall dessa elever också delta i vanlig undervisning, i ordinarie klasser.

Den stora migrantvågen har varit påfrestande även för den redan hårt ansatta svenska skolan. Nyanlända ungdomar från olika delar av världen placeras nu ut i vanliga skolklasser, något som skapar ännu tuffare villkor på skolor där man redan kämpar med att uppnå godkända betyg för eleverna. Under 2015 sökte 70 384 ungdomar asyl i Sverige, varav 35 369 var så kallade ensamkommande, enligt statistik från Migrationsverket. Det betyder cirka fyra normalstora grundskolor i veckan eller åtta skolklasser per dygn. Till detta kommer ett okänt antal som vistas i landet illegalt, men som enligt svensk lag ändå har rätt att gå i skolan. Svårigheterna visade sig direkt vid skolstarten av vårterminen. ”Flyktingbarnen fyller skolorna till brädden i Norrbotten”, ”Örebro: Hårt jobb med att få plats för alla i skolan” och liknande alarmerande rubriker syntes i lokalpressen. Vissa kommuner är särskilt hårt drabbade, i till exempel Överkalix, Pajala och Jokkmokk är var tredje tonåring som bor i kommunen en asylsökande pojke.
– De får rent fysiskt inte plats på vår skola, säger Caisa Isaksson, rektor i Porjus, till Norrbottenskuriren.
– Vi mäktar inte med mer än så här, säger Martha Liw som tar emot och registrerar alla nykomna elever som ska börja på gymnasiet i Örebro, till lokaltidningen Nerikes Allehanda.

Lagen tvingar in nyanlända i vanliga klasser

En ny lag började gälla den 1 januari, enligt vilken skolorna inte får hålla nyanlända åtskilda från vanlig undervisning. De får även fortsättningsvis gå i särskilda förberedandeklasser, men en del av undervisningen måste ske i ordinarie klasser. Ingen får heller gå i förberedandeklass i mer än två år. I regeringens proposition, som lades fram för drygt ett år sedan och som nu alltså blivit lag, står även att skolan skall bedöma elevens skolbakgrund och kunskaper inom två månader. Denna bedömning står sedan som grund när man ska bestämma vilken årskurs eleven placeras i. Kunskaperna varierar kraftigt hos de nyanlända, vilket kan leda till att elever placeras i årskurser där de blir flera år äldre än sina klasskamrater. Inte minst kan detta bli fallet för ungdomar som ljugit om sin ålder för att kvala in som ”ensamkommande barn”. Att sätta någon som inte kan svenska, och kanske inte heller kan läsa och skriva i ordinarie klasser, sätter förstås stor press på lärare som redan kämpar med att upprätthålla god undervisningskvalitet och ordning i klassen. En av de skolor som inte klarar lagens krav är grundskolan i Borgholm på Öland, som på kort tid fått ta emot 250 asylsökande. De går i särskilda klasser vid sidan om den vanliga undervisningen, rapporterade SVT den 8 januari. Det beror på att det skulle bli ”för rörigt att integrera barnen i vanlig klass”. Enligt skolförordningen gäller även att alla elever har rätt till individanpassad undervisning. Det betyder bland annat att alla elever vid behov ska få studiehandledning på sitt modersmål.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

🟠 Reportageserie VAL 2022. För att förstå dagens version av det svenska liberala partiet, Liberalerna, behöver man se dess historia, som kantats av växlande parlamentariska framgångar och fiaskon. Från sin storhetstid i början av 1900-talet, då man var i opposition mot kungamakten och lyckades få 46 procent av mandaten i Andra kammaren, har partiet varit inne i en trendmässig nedgång. Dagens parti är mitt inne i en kris, där partiledaren Nyamko Sabuni avgick utan förvarning och den tidigare partisekreteraren Johan Pehrson fick ta över. Politiskt uppfattas partiet som svagt, men självbilden har drag av den forna storhetstiden.

Svenska försvaret rustas upp – men får inte mycket ”pang för pengarna”

Svenska försvaret rustas upp – men får inte mycket ”pang för pengarna”

🟠 Det svenska försvaret håller på att ombildas från det ”insatsförsvar” vi haft under hela 2000-­talet till att återigen vara inriktat på att försvara Sveriges territoriella integritet. Men jämfört med Finland får vi inte mycket försvar för pengarna, och det kommer att ta lång tid att återuppbygga försvaret till en nivå som ens kommer i närheten av vad vi hade fram till 1990-talet.

Turkiets kravlista klar för svenskt Natomedlemskap

Turkiets kravlista klar för svenskt Natomedlemskap

🟠 INRIKES Efter flera turer där Turkiet gjort klart att man kommer stoppa Sveriges medlemskapsansökan till Nato har den turkiska regimen publicerat sin kravlista med eftergifter och åtgärder som man kräver att Sverige genomför för att inte blockera vår ansökan till Nato. Det sätter regeringen i en svår sits – för bara några månader sedan hyllade Socialdemokraterna de grupper man nu låtsas som att man tagit avstånd från.

Dags för en femte dos vaccin

Dags för en femte dos vaccin

🟠 INRIKES Det har nu blivit dags för att planera för en femte dos vaccin. Den femte dosen kommer att erbjudas i höst meddelar regeringen, men enligt Folkhälsomyndigheten är vinsterna med den kommande höstdosen begränsade för alla som är under 65.

Nato-medlemskap inte avgörande för svensk upprustning

🟠 Sveriges ansökan till Nato påverkar inte vår egen upprustning särskilt mycket. Det uppger både försvarspolitikern Roger Richthoff och Maria Hugosson Bygge, pressansvarig på FOI. Richthoff menar att om vi har råd att lägga de två procent av BNP på försvaret som Nato kräver och som riksdagen redan beslutat om, hade vi också haft råd att satsa på ett starkt och oberoende svenskt försvar.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våra svenska nationalparker

🟠 Att besöka en nationalpark är lärorikt. Där finns mycket information och vackra miljöer. Nationalparkerna har olika teman, såsom Sonfjället där man från början hade till uppdrag att rädda björnstammen i Härjedalen. På Ängsö finns en fantastisk flora, ängar och hagar. Nationalparkerna är väl värda ett besök.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.