Den stora migrantvågen har varit påfrestande även för den redan hårt ansatta svenska skolan. Nyanlända ungdomar från olika delar av världen placeras nu ut i vanliga skolklasser, något som skapar ännu tuffare villkor på skolor där man redan kämpar med att uppnå godkända betyg för eleverna. Under 2015 sökte 70 384 ungdomar asyl i Sverige, varav 35 369 var så kallade ensamkommande, enligt statistik från Migrationsverket. Det betyder cirka fyra normalstora grundskolor i veckan eller åtta skolklasser per dygn. Till detta kommer ett okänt antal som vistas i landet illegalt, men som enligt svensk lag ändå har rätt att gå i skolan. Svårigheterna visade sig direkt vid skolstarten av vårterminen. ”Flyktingbarnen fyller skolorna till brädden i Norrbotten”, ”Örebro: Hårt jobb med att få plats för alla i skolan” och liknande alarmerande rubriker syntes i lokalpressen. Vissa kommuner är särskilt hårt drabbade, i till exempel Överkalix, Pajala och Jokkmokk är var tredje tonåring som bor i kommunen en asylsökande pojke.
– De får rent fysiskt inte plats på vår skola, säger Caisa Isaksson, rektor i Porjus, till Norrbottenskuriren.
– Vi mäktar inte med mer än så här, säger Martha Liw som tar emot och registrerar alla nykomna elever som ska börja på gymnasiet i Örebro, till lokaltidningen Nerikes Allehanda.
Lagen tvingar in nyanlända i vanliga klasser
En ny lag började gälla den 1 januari, enligt vilken skolorna inte får hålla nyanlända åtskilda från vanlig undervisning. De får även fortsättningsvis gå i särskilda förberedandeklasser, men en del av undervisningen måste ske i ordinarie klasser. Ingen får heller gå i förberedandeklass i mer än två år. I regeringens proposition, som lades fram för drygt ett år sedan och som nu alltså blivit lag, står även att skolan skall bedöma elevens skolbakgrund och kunskaper inom två månader. Denna bedömning står sedan som grund när man ska bestämma vilken årskurs eleven placeras i. Kunskaperna varierar kraftigt hos de nyanlända, vilket kan leda till att elever placeras i årskurser där de blir flera år äldre än sina klasskamrater. Inte minst kan detta bli fallet för ungdomar som ljugit om sin ålder för att kvala in som ”ensamkommande barn”. Att sätta någon som inte kan svenska, och kanske inte heller kan läsa och skriva i ordinarie klasser, sätter förstås stor press på lärare som redan kämpar med att upprätthålla god undervisningskvalitet och ordning i klassen. En av de skolor som inte klarar lagens krav är grundskolan i Borgholm på Öland, som på kort tid fått ta emot 250 asylsökande. De går i särskilda klasser vid sidan om den vanliga undervisningen, rapporterade SVT den 8 januari. Det beror på att det skulle bli ”för rörigt att integrera barnen i vanlig klass”. Enligt skolförordningen gäller även att alla elever har rätt till individanpassad undervisning. Det betyder bland annat att alla elever vid behov ska få studiehandledning på sitt modersmål.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
