Skip to Content

Sten Stures intåg i Stockholm efter segern vid Brunkeberg 1471. Målades utav Georg von Rosen 1864.
Kultur

Triumfen vid Brunkeberg

Vid denna tid år 1471 drabbade en svensk här under riksföreståndaren Sten Sture samman med den danske unionskungen Kristian I. Slaget stod vid Brunkebergsåsen, där Stockholms innerstad breder ut sig i dag. Kristian I ville hävda sin rätt till den svenska kronan genom Kalmarunionen, men fick skadeskjuten fly tillbaka. Sverige fick genom segern större självständighet och Sten Sture blev nationalhjälte.

Publicerad: 14 oktober, 2015, 09:05

  • Svenska

Läs även

Detta var under Kalmarunionens tid, som hade bildats 1397. Tanken var att de förenade nordiska länderna Danmark, Sverige och Norge tillsammans skulle utgöra en motvikt mot det då mäktiga handelsförbundet Hansan. Svenskarna, i synnerhet adeln, var glada att därigenom kunna bli av med kungen Albrekt av Mecklenburg. Denne hade ambition att begränsa den svenska adelns makt, något som i Vadstenaklostrets diarium år 1365 antecknats så här: ”Då kom rovfåglarna och slog sig ner på bergstopparna, ty tyskarna tyranniserade landet i många år.”

De första åren var lyckliga för unionen utan några större stridigheter. De nordiska folkens språk var länge ganska lika varandra. Det utländska förmynderiet kom dock snart tillbaka. Detta ledde bland annat till Engelbrektsupproret 1434-1436 mot den danske unionskungen Erik och de utländska fogdar och slottsherrar som denne tillsatt. De framgångsrika upproren under Engelbrekt gjorde att riksrådet fick ökad makt, även om Kalmarunionen fortlevde.

En av Engelbrekts anhängare, Karl Knutsson Bonde, valdes av riksrådet till rikshövitsman och kröntes 1448 till kung över Sverige och hyllades vid Mora stenar.

När Karl Knutsson Bonde avled 1470 och hans systerson Sten Sture den äldre lät utropa sig till riksföreståndare ville den danske kungen Kristian I passa på att med unionen som stöd försöka återta Sveriges krona.

Kristian ledde personligen en här mot Stockholm, där han mötte Sten Sture den 10 oktober 1471. Slaget kom att stå mitt i dagens Stockholms innerstad. Sten Stures folk bestod av framförallt dalkarlar, samt Stockholms borgare. Kung Kristian hade med sig förutom danskar även tyska knektar och svenska bönder och adelsmän från Uppland som ville bevara unionen. Kristians här gick i ställning på den strategiska Brunkebergsåsen, där de befäste sina positioner. Åsen är en rullstensås som i dag delar av centrala Stockholm från Vasastan.

Omkring klockan 11 inleddes slaget, då Sten Sture och hans nära anhängare Nils Boson Sture tillsammans med sina ryttare och fotfolk ryckte fram mot dagens Hötorget. Riksföreståndarens plan var att med en listig kniptångsmanöver fånga in de unionstrogna.

Sten Sture skulle anfalla från väster, Nils Sture från öster och Knut Jönsson Posse söderifrån, från dagens Gamla stan eller Stadsholmen, som den kallades på den tiden.

Nils Sture hade gått en omväg över Valhallavägen och Stureplan mot dagens Sergels torg, på Kristians västra sida.

Kung Kristians män begick efter ett par timmars häftig skottväxling en allvarlig blunder. De gjorde plötsligt ett utfall ned för Brunkebergsåsen och lämnade sin befästa position. På marken mellan Klara kyrka och Tegelbacken stod en ursinnig strid.

Under slaget blev konung Kristian allvarligt sårad av ett skott från en hakebössa som slog ut flera tänder, varefter han var tvungen att dra sig tillbaka. Nils Sture bröt fram ur skogen norr om åsen och Knut Posse bakifrån från Stadsholmen och stängde in en stor del av Kristians armé vid Klara kyrka.

Runt 15-tiden flydde resterna av Kristians styrkor ned mot Kungsträdgården och ut mot Blasieholmen. Deras mål var Skeppsholmen, där deras fartyg stod ankar. Men en obehaglig överraskning väntade dem. Bron till Skeppsholmen hade sågats sönder av Stockholms borgare som rott ut under stridens hetta, och när de flyende kom springande över bron och trängdes för att komma till båtarna så rasade den samman. Flera hundra av Kristians män drunknade, då få av dem kunde simma.

Det blev en lysande seger för riksföreståndaren Sten Sture och hans anhängare, medan unionskungen fick dra sig tillbaka slokörad till Danmark. Under lång tid framöver kom slaget vid Brunkeberg att symbolisera svensk nationell befrielsekamp mot utländska herrar.

Sverige fick en klart starkare ställning, även om Kalmarunionen formellt kom att bestå ytterligare 42 år. Den upplöstes slutligen den 6 juni 1523, då Sverige valde Gustav Vasa till kung.

stockholm år 1637. Brunkebergsåsen delar området där dagens Centralstation ligger från Vasastan. Här befäste Kristian I sina positioner 1471.

Stockholm år 1637. Brunkebergsåsen delar området där dagens Centralstation ligger från Vasastan. Här befäste Kristian I sina positioner 1471.

Sankt Göran och draken. Sten Sture lät till minne av segern, som han tillskrev Sankt Görans hjälp, uppföra denna skulptur. Sten symboliseras här av riddaren S:t Göran som räddar jungfrun Sverige från den danska draken Kristian. Statyn placerades i Storkyrkan 1489. Foto: Wiki

Sankt Göran och draken. Sten Sture lät till minne av segern, som han tillskrev Sankt Görans hjälp, uppföra denna skulptur. Sten symboliseras här av riddaren S:t Göran som räddar jungfrun Sverige från den danska draken Kristian. Statyn placerades i Storkyrkan 1489. Foto: Wiki

Daniel Johansson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend