<strong>Sten Stures intåg</strong> i Stockholm efter segern vid Brunkeberg 1471. Målades utav Georg von Rosen 1864.

Triumfen vid Brunkeberg

Vid denna tid år 1471 drabbade en svensk här under riksföreståndaren Sten Sture samman med den danske unionskungen Kristian I. Slaget stod vid Brunkebergsåsen, där Stockholms innerstad breder ut sig i dag. Kristian I ville hävda sin rätt till den svenska kronan genom Kalmarunionen, men fick skadeskjuten fly tillbaka. Sverige fick genom segern större självständighet och Sten Sture blev nationalhjälte.

Detta var under Kalmarunionens tid, som hade bildats 1397. Tanken var att de förenade nordiska länderna Danmark, Sverige och Norge tillsammans skulle utgöra en motvikt mot det då mäktiga handelsförbundet Hansan. Svenskarna, i synnerhet adeln, var glada att därigenom kunna bli av med kungen Albrekt av Mecklenburg. Denne hade ambition att begränsa den svenska adelns makt, något som i Vadstenaklostrets diarium år 1365 antecknats så här: ”Då kom rovfåglarna och slog sig ner på bergstopparna, ty tyskarna tyranniserade landet i många år.”

De första åren var lyckliga för unionen utan några större stridigheter. De nordiska folkens språk var länge ganska lika varandra. Det utländska förmynderiet kom dock snart tillbaka. Detta ledde bland annat till Engelbrektsupproret 1434-1436 mot den danske unionskungen Erik och de utländska fogdar och slottsherrar som denne tillsatt. De framgångsrika upproren under Engelbrekt gjorde att riksrådet fick ökad makt, även om Kalmarunionen fortlevde.

En av Engelbrekts anhängare, Karl Knutsson Bonde, valdes av riksrådet till rikshövitsman och kröntes 1448 till kung över Sverige och hyllades vid Mora stenar.

När Karl Knutsson Bonde avled 1470 och hans systerson Sten Sture den äldre lät utropa sig till riksföreståndare ville den danske kungen Kristian I passa på att med unionen som stöd försöka återta Sveriges krona.

Kristian ledde personligen en här mot Stockholm, där han mötte Sten Sture den 10 oktober 1471. Slaget kom att stå mitt i dagens Stockholms innerstad. Sten Stures folk bestod av framförallt dalkarlar, samt Stockholms borgare. Kung Kristian hade med sig förutom danskar även tyska knektar och svenska bönder och adelsmän från Uppland som ville bevara unionen. Kristians här gick i ställning på den strategiska Brunkebergsåsen, där de befäste sina positioner. Åsen är en rullstensås som i dag delar av centrala Stockholm från Vasastan.

Omkring klockan 11 inleddes slaget, då Sten Sture och hans nära anhängare Nils Boson Sture tillsammans med sina ryttare och fotfolk ryckte fram mot dagens Hötorget. Riksföreståndarens plan var att med en listig kniptångsmanöver fånga in de unionstrogna.

Sten Sture skulle anfalla från väster, Nils Sture från öster och Knut Jönsson Posse söderifrån, från dagens Gamla stan eller Stadsholmen, som den kallades på den tiden.

Nils Sture hade gått en omväg över Valhallavägen och Stureplan mot dagens Sergels torg, på Kristians västra sida.

Kung Kristians män begick efter ett par timmars häftig skottväxling en allvarlig blunder. De gjorde plötsligt ett utfall ned för Brunkebergsåsen och lämnade sin befästa position. På marken mellan Klara kyrka och Tegelbacken stod en ursinnig strid.

Under slaget blev konung Kristian allvarligt sårad av ett skott från en hakebössa som slog ut flera tänder, varefter han var tvungen att dra sig tillbaka. Nils Sture bröt fram ur skogen norr om åsen och Knut Posse bakifrån från Stadsholmen och stängde in en stor del av Kristians armé vid Klara kyrka.

Runt 15-tiden flydde resterna av Kristians styrkor ned mot Kungsträdgården och ut mot Blasieholmen. Deras mål var Skeppsholmen, där deras fartyg stod ankar. Men en obehaglig överraskning väntade dem. Bron till Skeppsholmen hade sågats sönder av Stockholms borgare som rott ut under stridens hetta, och när de flyende kom springande över bron och trängdes för att komma till båtarna så rasade den samman. Flera hundra av Kristians män drunknade, då få av dem kunde simma.

Det blev en lysande seger för riksföreståndaren Sten Sture och hans anhängare, medan unionskungen fick dra sig tillbaka slokörad till Danmark. Under lång tid framöver kom slaget vid Brunkeberg att symbolisera svensk nationell befrielsekamp mot utländska herrar.

Sverige fick en klart starkare ställning, även om Kalmarunionen formellt kom att bestå ytterligare 42 år. Den upplöstes slutligen den 6 juni 1523, då Sverige valde Gustav Vasa till kung.

stockholm år 1637. Brunkebergsåsen delar området där dagens Centralstation ligger från Vasastan. Här befäste Kristian I sina positioner 1471.
Stockholm år 1637. Brunkebergsåsen delar området där dagens Centralstation ligger från Vasastan. Här befäste Kristian I sina positioner 1471.
Sankt Göran och draken. Sten Sture lät till minne av segern, som han tillskrev Sankt Görans hjälp, uppföra denna skulptur. Sten symboliseras här av riddaren S:t Göran som räddar jungfrun Sverige från den danska draken Kristian. Statyn placerades i Storkyrkan 1489. Foto: Wiki
Sankt Göran och draken. Sten Sture lät till minne av segern, som han tillskrev Sankt Görans hjälp, uppföra denna skulptur. Sten symboliseras här av riddaren S:t Göran som räddar jungfrun Sverige från den danska draken Kristian. Statyn placerades i Storkyrkan 1489. Foto: Wiki
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Läs även:

Knyaz Rikards rekonstruktion av Solvagnen från Trundholm. Foto: Knyaz Rikard, montage av Å. Blomdahl med Trundholmsbygden i bakgrunden

Solvagnen från Trundholm återskapad

🟠 KONST Skulptören Knyaz Rikard Högberg har skapat en ny bronsstaty med inspiration från bronsåldern. Han har nu återskapat Trundholmsvagnen eller Solvagnen som den också kal­­las. Vagnen räknas som ett av Danmarks finaste fornfynd. Knyaz Rikard menar att hästen ursprungligen var målad röd och dekorerad med färska blomkransar – en förebild till ”dalahästen”.

Bayeuxtapeten. Förundrade män pekar på en stjärna (stella) som förebådar en olycka för Harald II av England (Harold). År 1066 ägde slaget vid Hastings rum där Vilhelm Erövraren besegrade Harald. Foto: Société Ouest-France/ Jean-Yves Desfoux

Kristna traditioner – att bevara, förklara och försvara

🟠 JULEN Redan kring förra årets luciafirande uppstod en mängd diskussioner och tolkningar av denna så fina och stämningsfulla tradition som inleder tiden inför julhelgen. En politisering med åberopande av inte så sällan falska historiefakta ledde till märkliga tolkningar. Däremot råder det en medialt kliniskt ren tystnad kring julhelgens kristna ursprung – man kal­­lar till och med julen för ”vinterfest”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.