Stora delar av Bryssels centrum är avstängda för trafik i samband med Nato-toppmötet och säkerhetspådraget är omfattande. Foto: Nya Tider

Trump kräver att Natoländer köper mer vapen (från USA)

Nato-mötet pågår den 11-12 juli i Bryssel. På agendan har man samarbete mellan EU och USA på säkerhetsområdet, skapandet av nya befälsstrukturer, det militära blockets expansion samt strategier för hur man ska kringskära Ryssland. Men inte minst handlar det om pengar.

Något USA:s president Donald Trump gjort till sin käpphäst redan under presidentvalskampanjen är att de andra Nato-medlemmarna måste öka sina försvarsanslag. Han menar att USA inte ska betala de andra ländernas säkerhet.

Media i USA rapporterade nyligen att Trump på kvällen innan mötet skickat brev till ledarna i Tyskland, Spanien, Portugal, Norge, Belgien, Nederländerna och Luxemburg där han föreslår att de satsar mer på sin militär.

I år är USA:s militära budget 692 miljarder dollar, motsvarande 6 086 miljarder svenska kronor. Detta är dubbelt så mycket som alla de andra Nato-medlemmarnas försvarsbudgetar tillsammans. Sveriges försvarsbudget är för i år 48 miljarder kronor, vilket motsvara cirka en procent av vår BNP.

På Nato-mötet år 2006 i Riga sattes målet upp att alla medlemsländer skulle avsätta minst två procent av sina statsbudgetar på sin militär. Endast Island fick undantag. I slutet av 2017 hade dock målet bara uppfyllts av USA, Grekland, Storbritannien, Estland och Polen.

Situationen ser inte bättre ur vad avser ett annat mål som sattes upp på konferensen i Riga, att öka kostnaden för inköp av ny materiell till minst 20 procent av de totala försvarskostnaderna i varje land. Tyskland, Kanada, Spanien, Lettland, Nederländerna, Grekland, Ungern, Danmark, Tjeckien, Portugal, Kroatien, Montenegro, Albanien, Belgien och Slovenien lyckades inte uppnå detta mål.

Tom Van Grieken, partiledare för Vlaams Belang. Foto: Nya Tider
Tom Van Grieken, partiledare för Vlaams Belang. Foto: Nya Tider

I Belgien, där mötet äger rum, är man inte så förtjust över dessa krav.

– USA vill bara att vi ska köpa mer vapen av dem. Nu vill de att vi ska köpa det ultradyra stridsflygplanet F-35 Lightning. Vad ska vi med det till? Belgien är så litet att så fort det lyfter har det lämnat vårt luftrum, säger ledaren för det nationalistiska Vlaams Belang, Tom Van Grieken, till Nya Tider på plats i Bryssel.

Relationen mellan USA och dess allierade i Nato har allvarligt försämrats de senaste månaderna. Trump träffade ledarna för Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Kanada förra månaden på G7-mötet i Quebec. Den amerikanske presidenten lämnade mötet utan att skriva under den slutliga kommunikén. Nu har USA infört skyddstullar på en rad europeiska och kanadensiska varor med argumentet att tullsystemet gynnade dessa allierade.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET En historisk tillbakablick visar att allianser – inte neutralitet – ökar risken för krig. Det finns flera uttalanden från de segerrusiga politikerna efter Natointrädet som borde leda till eftertanke. Varför finns det plötsligt pengar till försvaret nu, när Sverige sägs vara tryggare än någonsin? Varför är det viktigt att rusta upp just nu, när ”Ryssland är kraftigt försvagat”? Det låter inte som tongångar från någon som strävar efter fred.

Läs även:

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Korpral Roberto är nu kvinna

Korpral Roberto är nu kvinna

🟠 UTRIKES Han är en av de soldater som har bytt juridiskt kön i den spanska enklaven Ceuta. Efter att ”hon” har blivit kvinna säger hon att hon har fått ett eget rum, kan låta håret växa långt, att hon har fått en högre pension och att hon lättare kan befordras. Dessutom kämpar hon nu för vårdnaden om sin son som icke-havande mamma.

I Sachsen är en valchock i antågande

I Sachsen är en valchock i antågande

🟠 UTRIKES De tyska medströmspartierna SPD, De gröna och vänstern kan komma att sparkas ut ur delstatsparlamentet i Sachsen. Den senaste opinionsmätningen från delstaten visar att AfD leder stabilt. Koalitionen CDU-SPD-De gröna är långt ifrån i majoritet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.