USA:s nye president undertecknade en lång rad presidentorder redan den första dagen, och fortsatte sedan att underteckna fler varje dag. Stillbild: AP

Trumps första åtgärder som president

Så snart han svurits in som president rev Donald Trump upp flera presidentorder som skrivits under av Joe Biden. Han skrev sedan under dussintals egna under sin första vecka på posten, som påverkar allt från invandring till klimatpolitik. Nya Tider listar några av de viktigaste.

Benådar 6 januari-fångarna

Trump beordrade att näs­tan alla som varit inblan­dade i intrånget i Kapito­lium den 6 januari år 2021 skulle benådas – omkring 1 560 individer. Fjorton deltagare fick istället sina straff sänkta.

Intrånget skedde vid massiva demonstratio­ner mot misstänkt valfusk som lett till en valseger för Biden. Ett stort antal Trumpanhängare trängde sig in i Kapitolium där en av dem blev ihjälskjuten av en polisman. Väl inne i parlamentsbyggnaden uppförde sig den absoluta merparten städat, men på regeringen Bidens order användes enorma resurser för att sätta fast alla som deltagit, varav många fick straff som republikaner kritiserat som oproportio­nerliga.

Många har misströstat om att 6 januari-fångarna skulle bli benådade av Donald Trump då han ansetts svika sina mer radikala anhängare gång på gång under sin förra presidentperiod. Men Trump benådade nästan alla och minskade straffen för resten samma dag som han svors in som president. (Serien ovan publicerades i december med meddelandet ”Man kan förutsäga hur Trumps presidenttid blir under de 24 första timmarna”.) Bild: Stonetoss

 

Demokrater försökte få igenom en resolution där parlamentet skulle fördö­ma benådningarna, men den blockerades av republikanerna i senaten.

Stärker yttrandefriheten

Trump skrev under en or­der som förbjuder federala tjänstemän att ”ägna sig åt eller främja något upp­trädande som i strid mot konstitutionen inskränker någon amerikansk med­borgares yttrandefrihet”, att inga skattepengar får gå till dylika åtgärder, samt slog fast att myndigheterna ska ”vidta vederbörliga åt­gärder” mot tidigare tjäns­tefel från federala myndig­heter i detta avseende.

”Under skenet av kamp mot ’desinformation’, ’fel­aktig information’ och ’falsk information’ inkräk­tade de federala myndig­heterna på amerikanska medborgares grundlags­skyddade yttrandefrihet på ett sätt som främjade regeringens föredragna narrativ om viktiga de­lar av samhällsdebatten”, slår ordern fast och beor­drar justitieministern att utreda vilka myndigheter och tjänstemän som kan ha gjort sig skyldiga till så­dana aktiviteter.

Stoppar transagendan

En presidentorder slår fast att myndigheterna er­känner två kön: man och kvinna. ”Dessa kön är inte utbytbara och grundar sig i den fundamentala och oomkullkastliga verklig­heten.” Myndigheternas språkbruk ska avspegla detta och endast använda dessa ord samt ”pojke” respektive ”flicka” för minderåriga av respek­tive kön. Ordet ”kön” (sex) och inte ”genus” (gender) ska användas av myndig­heterna, och de ska i inga sammanhang fråga efter någons ”könsidentitet”.

Presidentordern fördö­mer genusideologin och slår bland annat fast att den ”tillåter det falska på­ståendet att män kan iden­tifiera sig som, och på så vis bli, kvinnor och vice versa, och kräver att alla samhällets institutioner ska betrakta detta falska påstående som sant”.

Alla myndighetsdoku­ment, yttranden, regler, formulär, kommunika­tioner och så vidare som främjar genusideologin ska dras tillbaka och skri­vas om; inga federala pengar ska få gå till att främja genusideologin; med mera. Vidare ska che­ferna för samtliga federala myndigheter inom 120 da­gar inkomma med en rap­port om vilka åtgärder de vidtagit för att tillse att or­dern efterlevs.

Män som identifierar sig som kvinnor kommer på inga villkor att ges tillträde till kvinnliga utrymmen, som kvinnofängelser och damtoaletter, inom de fe­derala myndigheterna.

Avslutar kvotering

”Diversity, Equity, Inclu­sion” (DEI) har under de senaste åren blivit den of­ficiella omskrivningen för diskriminering mot vita, och i vissa fall även orien­taler, i olika sammanhang. Raskvotering är olaglig i USA men man har på olika sätt hittat kryphål som den förra regeringen godtagit.

En av Trumps presi­dentorder slår nu fast att regeringen Biden har ”tvingat fram olagliga och omoraliska diskrimine­ringsprogram” inom ”näs­tan alla aspekter av de federala myndigheterna”, bland annat genom att tvinga myndigheterna att upprätta ”handlingsplaner för jämlikhet”. (Det engel­ska ordet är equity som an­vänds av vänsteraktivister. I motsats till equality som förknippas med jämlikhet inför lagen och meritokra­ti, innebär equity att man förutsätter orättvisor som måste rättas till genom att diskriminera högpreste­rande grupper.)

Stoppar rasismen. Till och med efter att USA:s högsta domstol i juni 2023 slagit fast att så kallad positiv särbehandling strider mot konstitutionen, har bland annat USA:s mest prestigefulla lärosäten aktivt försökt ta sig runt lagen på olika sätt för att olagligt diskriminera vita sökande i syfte att gynna mer lågpresterande grupper. Trumps presidentorder slår nu fast att diskriminering är olaglig även om den maskeras som ”DEI”. Skärmavbild: Harvard

 

Ordern kräver att alla fe­derala myndigheter och po­sitioner som haft i uppdrag att driva igenom DEI avslu­tas – ”inklusive men inte begränsat till” de så kallade mångfaldschefer (Chief Di­versity Officers) som spridit sig i den federala byråkra­tin. Alla handlingsplaner, kontrakt, bidrag och så vi­dare som främjat DEI-poli­cyn ska dras in.

För att komma tillrätta med att vissa myndigheter antas ha försökt maskera DEI-relaterad verksam­het genom att döpa om den till något annat efter att Trump vann valet, ska alla federala myndigheter inom 60 dagar presentera en lista för förvaltnings-och budgetbyrån OMB där man redogör för alla DEI-relaterade program, tjäns­ter, aktiviteter, budgetar och utgifter från att Biden tillträdde den 20 januari 2021 till att Trump blev vald i november 2024.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.