Skip to Content

Chefredaktör Vávra Suk. Foto: Nya Tider
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Trygghet består inte av belysning och väktare

PappersupplaganNya Tider v. 01-02

Uppsala vill också ta upp kampen för trygghet och ska nu anställa fler väktare och ta bort utrymmen där det är dålig insyn. Men trygghet har fler dimensioner än bara den direkta faran för brott. Trygghet hör till stor del samman med trivsel, och de åtgärder som kommunen överväger är allt annat än trivsamma.

Publicerad: 7 januari, 2019, 10:38

  • Svenska

Läs även

Trygghet har blivit en central fråga i vår tid. Man kan fråga sig varför det inte varit det tidigare, på vilket sätt har Sverige förändrats? Du som läser Nya Tider vet nog redan svaret på frågan, och det aktuella fallet jag tänkte ta upp bekräftar det.

Den 2 januari hade huvudartikeln på framsidan av Upsala Nya Tidning rubriken ”Tryggt centrum ska locka fler besökare”. Detta efter att det inträffat över dussinet skjutningar i Uppsala under 2018, och vi har i Nya Tider rapporterat om både överfallsvåldtäkter och till och med homosexuella våldtäkter som begåtts i staden.

Man pratar om fler ordningsvakter, kameraövervakning, gatubelysningen och liknande. Inget nytt under solen.

En av problemplatserna är Uppsala Rese­centrum. Det har även tidigare varit väldigt omskrivet och man kan bara hålla med om att detta Resecentrum, som 2011 ersatte den tidigare gemytliga Uppsala station, är en katastrof. Då menar jag inte bara fadäsen med att man inte tänkt på dräneringen, så att dess nedre plan vattenfylldes förra året, utan på att det är en anonym plats i betong där gängen gärna hänger och väntar på tillfälle att begå brott.

Att bygga om Resecentrum och andra platser för att få bort mörka hörn och skrymslen som är svåra att överblicka kan kanske få de kriminella att flytta sig någon annanstans, men det löser knappast problemet. Precis som med sexbrotten så är det inte höga buskage och mörka joggingspår som våldtar.

Man bör fråga sig: Vad är egentligen trygghet? Vad menar folk när de säger att Resecentrum i Uppsala känns otryggt?

Jag är övertygad om att detta inte bara handlar om konkreta brott, som faran för att bli bestulen eller misshandlad när man shoppar. Lika viktigt när det gäller trygghet är tillit till omgivningen, till andra människor. Om det är ett gäng som sitter på räcket på stationen och stirrar på förbipasserande eller om gänget springer runt i en galleria och skriker på ett språk man inte förstår, då upplevs situationen som otrygg. Främmande.’

Det är på samma sätt med bostadsområden. Vissa beskrivs som ”barnvänliga” och ”lugna” – andra är det inte. Vad skiljer dem åt? Att det begås fler eller färre brott? Kanske, men det viktigaste är vilka som bor och vistas där. Tryggheten handlar i mångt och mycket om platsen är mångkulturell eller inte. Och då hjälper inte fler poliser och väktare, eller mer gatubelysning för den delen.

Vi behöver egentligen inte spekulera. Att mångkulturell tillvaro ökar misstron har bevisats av Robert Putnam, amerikansk professor i statsvetenskap, som konstaterade att människor i en mångkulturell miljö inte bara avskärmar sig från de främmande kulturerna, utan isolerar sig även från individer av samma kultur. Det så kallade sociala kapitalet, det vill säga kontakten och utbytet mellan människor, raseras.

Och vad är socialt kapital om inte trivsel och trygghet? Att omges av människor som man förstår – språkligt och kulturellt – som har samma sociala koder och som man har förtroende för skapar en känsla av trygghet.

Trivsel i sig skapar förstås trygghet. Och då är många av de ”trygghetsskapande” åtgärderna direkt kontraproduktiva. Vem trivs i en kal stationslokal som badar i ljus och där det inte finns några vrår eller hörn, där alla ser allt? Är det trivsamt om väktare och kameror övervakar allt du gör?

Det var inte så länge sedan som svenskarna kände att de inte behövde låsa entrédörren till sina hem, cyklarna hade inte lås. Sedan dess har ”samhället förråats”, som det brukar omskrivas. I detta nummer skriver vi om flera exempel på detta, inte minst i reportaget om våld och hot inom vården. Har det skett helt av sig självt och utan förklaring?

Vad gör alla samhällsvetare och samhällsplanerare för nytta, när samhället helt enkelt bara blir värre år för år? Jag antar att de flesta håller med mig om att fler prylar, nyare iPhone och häftiga filmer på tv knappast uppväger en otrygg och otrivsam vardag.

Det enda som hjälper är att ta mångkulturella problem på allvar och acceptera att detta är huvudorsaken till raserad trivsel och trygghet.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tysta dem!

KULTURDEBATTJag tror på den ensamma människan På henne som vandrar ensam Som inte hundlikt löper till sin vittring Som inte varglikt flyr för människovittring: På en gång människa och anti-människa

Konspirationsteoretiker betyder sanningssökare

KRÖNIKA

Fritidsledare fick sparken – hade röstat på Sverigedemokraterna

INRIKESStefan Cronlund sparkades från jobbet som fritidsledare vid en ungdomsgård i Ockelbo. Anledningen är att han i en intervju för Expressen berättade att han röstat på Sverigedemokraterna, något som inte uppskattades av socialdemokratiska ABF som driver ungdomsgården. ”Det här är åsiktsförföljelse”, säger Stefan till Nya Tider.

”Rasistiska organisationer” ska inte förbjudas – däremot deltagande i sådana

INRIKESÅr 2019 tillsatte regeringen en kommitté med syftet att utreda huruvida man skulle kunna förbjuda ”rasistiska organisationer”, ett begrepp som inte definierades på ett tydligt sätt. En minoritet i riksdagen, däribland Socialdemokraterna, ville se ett förbud mot sådana organisationer, medan en majoritet kunde enas om att endast förbjuda personer att delta i dem, vilket också blev det besked som kommittén gav vid sin slutpresentation den 30 april.

Plötsliga och förljugna reaktioner på våldet

DEBATTEtt antal kvinnomord under kort tid har väckt svenska mediers intresse, vilket har följts av politikernas intresse av att synas. Veckans debattör, journalisten Tobias Svensson, menar att politikernas plötsliga förfäran inför detta våld ekar något tomt, eftersom vi inte ser samma starka reaktioner vid annat våld i Sverige. Nu utmålas dessutom hela gruppen män som skyldiga, en paradoxal metod som vanligen används för att styra bort diskussionen från icke-svenskars överrepresentation. I denna våg av kvinnomord var fyra av fem icke-svenskar, vilket kan förklara varför användandet av ”män” och ”mäns våld mot kvinnor” blev starkare och än mer desperat än vanligt.

Mörkt år för restaurangbranschen – försäljningen rasade 20 procent

EKONOMIStatistiska centralbyrån (SCB) har presenterat detaljerade siffror för restaurangbranschen år 2020. Nedgången kom långt innan restriktionerna, då bland annat hemarbete gjorde att färre åt lunch ute.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Rysk militärteknik skapar ”Iron Man”-soldater – Exoskelett har provats ut under strider i Syrien

TEKNIKFlera länder försöker utveckla ett exoskelett som kan hjälpa soldater att lyfta mer, avfyra tunga vapen och bära tungt pansar. Medan USA:s system TALOS lagts i malpåse har Ryssland redan testat ut ett sådant system under stridsförhållanden och nyligen börjat utveckla den fjärde generationens kroppspansar i det så kal­la­de Sotnik-systemet. Det nya exoskelettet ska förses med eget kraftaggregat och kunna bära så pass mycket pansar att de ryska soldaterna ska bli skyddade mot inte bara den vanligaste finkalibriga elden, utan även mot tunga kulsprutor, enligt tillverkaren Rostec.

Gå till arkivet

Send this to a friend