Mehmet Bora Perinçek (född den 19 september 1978) är en turkisk historiker, statsvetare och professor vid Istanbuls universitet. Han har också studerat i Nizjnij Novgorod i Ryssland. Hans doktorsavhandling skildrade de turkisk-sovjetiska militära relationerna på östfronten baserat på ryska arkiv 1919-1922. Hans böcker har översatts till ryska, tyska, persiska och azerbajdzjanska. Han ger ofta föreläsningar vid internationella symposier och deltar i internationella tv-program. Han talar flytande turkiska, ryska, tyska och engelska, samt översätter poesi och litterära verk från ryska till turkiska. Perinçeks far Doğu Perinçek, som leder det kemalistiska och nationalistiska Patriotiska partiet, dömdes i augusti 2013 till livstids fängelse i fallet med terroristorganisationen Ergenekon, men frigavs i mars 2014. Foto: Privat

Turkiet ger upp drömmar om EU och vänder sig österut

Efter 50 år av fruktlös väntan, befinner sig Turkiet längre från ett tillträde till ”den europeiska familjen av nationer” än någonsin. Landet börjar nu släppa tanken på EU och vänder sig österut mot Ryssland, genom att återskapa brutna band och sikta mot ett medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) eller BRICS. Även South Stream-projektet har återupplivats. Här förklarar professor Mehmet Perinçek vid Istanbuls universitet logiken bakom Ankaras försoning, dess syn på kriget i Syrien och kuppförsöket i juli.

Den 10 oktober undertecknade Rysslands och Turkiets ledare ett avtal om att färdigställa gasledningen ”South Stream”, som lades på is efter nedskjutningen av ett ryskt bombplan som var på uppdrag för att bekämpa terrorister i Syrien. Den 23 november besökte en delegation med högt uppsatta turkiska företrädare Krim, vilket innebar att landet i praktiken erkände Rysslands kontroll av halvön. Besöket möjliggjordes efter att Turkiets president Recep Erdoğan hade framfört en ursäkt för nedskjutningen och lade skulden på amerikanska agenter i Turkiet. Detta blev ett viktigt steg i Turkiets kursändring från väst till öst.

Redan 1963 undertecknade Turkiet ett associationsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till EU. Resultatet har dock blivit magert. Den 9 november i år publicerade EU-kommissionen en årsrapport om Turkiets närmande till EU, där bristen på yttrandefrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet kritiserades, liksom otillräckliga ansträngningar för att anpassa det turkiska rättsväsendet till europeiska normer. Martin Schulz, EU-parlamentets talman, hotade rentav Ankara med ekonomiska sanktioner för fängslandet av oppositionella politiker och journalister. President Erdoğan kritiserade i sin tur EU för dess stöd till PKK, som är förbjudet i Turkiet, och tillkännagav en eventuell folkomröstning om landets inträde till EU.

puton-erdogan-kremlin-press-service_400x257_tn70
Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Erdoğan i samtal. Foto: Kreml

Den turkiske ledaren nämnde också möjligheten att bli medlem av SCO som ett av alternativen till att ansluta sig till EU.
– Brexit kan sprida sig. Sådana tongångar hörs i Frankrike och Italien. I detta läge bör Turkiet avvakta. Man kan inte säga att EU är den enda möjligheten. Varför skulle Turkiet inte bli medlem av SCO? Jag talade om detta med [Rysslands president Vladimir] Putin och [Kazakstans president Nursultan] Nazarbajev. Turkiets medlemskap i SCO kommer att ge oss mer frihet i detta avseende, sade Erdoğan till dagstidningen Sabah den 19 november, efter en officiell resa till Uzbekistan. SCO består av Ryssland, Kina och ytterligare fyra.

Samtidigt antog EU-parlamentet den 24 november en resolution som föreslog en frysning av samtalen kring Turkiets anslutning till EU, på grund av de turkiska myndigheternas oacceptabla agerande. En opinionsundersökning visar dock att 56 procent av Turkiets invånare anser att landet behöver bli medlemmar i EU. När det gäller alternativen, tycker 23 procent att medlemskap i SCO är rimligt, medan 18 procent vill se medlemskap i BRICS. Å andra sidan stöder 22 procent av medborgarna en alliansfri linje.

Samtidigt som de turkisk-europeiska relationerna försämras, förbättras relationen till Ryssland. ”Ryssland blir åter­igen en vän”, skriver den turkiska dagstidningen Milliyet, och påpekar att ”en grupp för vänskap med Ryssland” bildades i det turkiska parlamentet den 19 november. Den 23 november anlände en delegation med turkiska parlamentsledamöter, politiska ledare och affärsmän till Krim, ledd av Turkiska förbundet av eurasiska regeringars ordförande Hasan Cengiz. Han meddelade att en turkisk regeringsdelegation på den högsta nivån skulle komma till Krim inom en nära framtid och lovade att Ankara snart skulle avskaffa sanktionerna mot Ryssland:

– Turkiet återupprättar sin utrikespolitik och påbörjar resan in i den eurasiska familjen. Vi anser att Turkiets ingående i den eurasiska familjen är omöjlig utan att avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Den turkiska regeringens politik syftar till att ändra hållningen i frågan om Krim.

Turkiet har ingen framtid i EU

Vi träffar den turkiske historikern och statsvetaren Mehmet Perinçek, professor vid universitetet i Istanbul, för att få hans syn. Han menar att vägen till EU är blockerad:

– Turkiets anslutning till EU är en stor bluff. Turkiets framtid finns inte i väst, utan i Eurasien. Om Turkiet vill bevara sin territoriella integritet, måste det samarbeta med eurasiska länder och måste bli en del av Eurasien, inte bara av säkerhetsskäl, utan också för att utvecklas ekonomiskt och skapa stabilitet i regionen. Ryssland, Kina och Iran bör vara Turkiets viktigaste partnerländer. Så jag ser inte Turkiets framtid i väst och EU, utan i Eurasien.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Den dolda kostnaden för förnybar energi

Den dolda kostnaden för förnybar energi

🟠 UTRIKES En intern rapport från det franska elbolaget EDF, som offentliggjordes i veckan, beskriver hur utbyggnaden av sol- och vindkraft tvingar företagets kärnkraftverk att arbeta flexibelt, snarare än med kontinuerlig effekt, vilket driver upp kostnaderna, påskyndar slitaget på anläggningar och komplicerar balansen i elnätet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.