Skip to Content

M60T stridsvagnar vid en militärbas i Ankara 2020. Foto: Turkiska militären
UTRIKES

Turkiet hotar Grekland med krig

Digital utgåva

En långvarig konflikt mellan Natoländerna Turkiet och Grekland har under sommaren sett en fortsatt eskalering mellan parterna. Turkiets aggressiva retorik och regionala stormaktsambitioner är hot som Grekland tar på högsta allvar. Länderna har varit nära att hamna i krig flera gånger sedan andra världskriget och truppförflyttningar, militärövningar och rena hot från Turkiets sida gör att de två nationerna nu står nära avgrunden. Ett krig är inte en omöjlighet och skulle kunna involvera fler nationer.

Publicerad: 10 september, 2020, 11:46

  • Svenska

Läs även

En uppblossande konflikt hotar freden i östra Medelhavet. På ena sidan står ett expansionistiskt och allt mer auktoritärt Turkiet med regionala stormaktsdrömmar som satt siktet på ett stort havsområde med rika naturresurser och strategisk betydelse. På den andra Grekland som ser sin historiska ärkefiendes krav som absurda då de omfattar grekiska öar och havsområden man haft i sin ägo i hundra år. Men Grekland står inte ensamt, ett flertal länder inklusive det militärt allt starkare Frankrike tar Greklands sida och skickar styrkor till det Egeiska havet. Den snabbt ökande mängden trupper i regionen och Turkiets hot samt vägran att ändra inriktningen man slagit in på leder till en potentiellt farlig situation som kan resultera i ett krig mellan Natoländer.

Kamp om strategiskt och ekonomiskt viktigt område

De grekiska inmutningarna av havsområdet mellan Kreta och Cypern är sedan länge erkänt internationellt och har egentligen bara en motståndare – Turkiet. De ser det som viktigt att få tillgång till områdets förväntade rika naturgasreserver efter att andra länder i östra Medelhavet hittat stora fyndigheter i sina territorialvatten, som Israel, Cypern och Egypten, vilka gemensamt arbetar för att skapa en naturgasledning till Europa.I november 2019 meddelade Turkiet att man genomfört ett avtal med den libyska regeringen, vilka man sedan en längre tid haft allt större kontroll över, om en ny dragning av sjögränsen, som helt går på tvärs mot de andra ländernas ekonomiska zoner och ger Turkiet rätt till en stor del av naturresurserna. Genom att utöka sin sjögräns stänger Turkiet även vägen för en planerad gasledning, EastMed, som var tänkt att förse Europa med gas från vattnen utanför Israel via Cypern, Grekland och Italien. Den har setts som en direkt utmaning mot TurkStream, den turk-ryska gasledningen som precis blivit klar och började leverera gas från Ryssland till södra Europa den 8 januari 2020.En konkurrerande gaskälla skulle innebära ett stort ekonomiskt, men framförallt politiskt, bakslag för Turkiet som vill kunna utöva politiska påtryckningar på Europa genom att hota med att stänga av gasen – eller släppa in hundratusentals invandrare i Europa, för att få igenom sin egen politiska vilja.Ett annat problem för Turkiet är att ett stort antal av grekiska öar omgärdar deras landmassa som ett pärlband, alla med en tillhörande havszon som anses tillhöra Grekland, något som i praktiken stänger in Turkiet. Från turkiskt håll ser man detta som djupt orättvist och genom först politiska, och nu potentiellt militära manövrar försöker man lägga beslag på stora områden som de facto tillhör Grekland.

Den ekonomiska zon Turkiet anser sig ha rätt till efter avtalet med Libyen. Bild: Google

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Trumps avstängning från sociala medier kritiseras av världsledare – hyllas av svenska politiker

USAEfter att USA:s folkvalde president Donald Trump blivit permanent avstängd från världens ledande sociala medier har en debatt blossat upp om huruvida den kontroversiella åtgärden är rimlig eller inte. I Sverige hyllas nedstängningen av politiker från både Socialdemokraterna och Moderaterna, men i utlandet möter beslutet kritik – även från Trumps motståndare. Flera världspolitiker, som Angela Merkel och Rysslands oppositionsledare Aleksej Navalnyj, menar att nedstängningen inkräktar på yttrandefriheten.

Parler är tillbaka på nätet tack vare det ryska techbolaget DDos-Guard

UTRIKESParler, ett socialt nätverk och app populär bland Trumps anhängare, har delvis återvänt online med hjälp av ett ryskägt teknikföretag. VD John Matze säger det sociala nätverket kommer att ”lösa alla utmaningar framför oss.” Parler stängdes ned genom vad som verkar som en koordinerad aktion från Google, Apple och Amazon när apparna togs bort och Amazon stängde ned de servrar som tjänsten drevs från.

Ahmed Maiteeq: Är han Libyens framtida ledare?

UTRIKESEfter en period av misslyckade förhandlingar i Tunisien under överinseende av FN och UNSMIL under Stephanie Williams, vilket ledde till oenighet bland deltagarna och förvärrade förbindelserna mellan den nationella koalitionsregeringen (GNA) och Khalifa Haftars libyska nationella armé (LNA), finns det nu ett förnyat hopp i Libyen om ett gradvist återupprättande av en konstruktiv dialog genom ekonomiska arrangemang.

Många republikaner stödjer stormningen av Kapitolium

USATrumpanhängare ockuperade USA:s parlament Kapitolium i Washington DC den 6 januari, medan andra ropade att dessa var Antifa och provokatörer. Nu använder hela det politiska etablissemanget, massmedia och IT-jättarna det hela som en förevändning för att dra åt tumskruvarna mot Trumps anhängare, och presidenten själv ska ställas inför riksrätt därför att han påstås ha uppviglat till händelsen genom att försöka bevisa att omfattande valfusk förekommit.

Ny partiledare vald för CDU

UTRIKESPå en digital partistämma valdes Armin Laschet till ny ledare i CDU. Den förhandstippade Laschet vann alltså och förmodas fortsätta på samma mjuka linje som partiet haft under Merkel-eran. Centermannen Laschet har goda möjligheter att bli näste Förbundskanslerkandidat.

Estlands koalitionsregering faller efter misstänkt muthärva

UTRIKESPå onsdagsmorgonen den 13 januari meddelade den estniske premiärministern Jüri Ratas (Centerpartiet) att han avgår i svallvågorna av en misstänkt muthärva som berör hans eget parti. Därmed faller regeringen som hittills har bestått av Centerpartiet, det värdekonservativa Isamaa (Fosterlandet) samt det nationalkonservativa EKRE.

Big Tech konsoliderar sin makt genom att angripa motståndare

UTRIKESFlera av de största internetföretagen har gått samman för att försöka krossa en snabbväxande konkurrent till dem under förespeglingen att man motverkar ”uppmaningar till våld”. Det rör sig om den sociala medieplattformen Parler. Medan Amazon stängde ner deras servrar plockade Google och Apple bort appen från sina tjänster. Kritiker till agerandet menar att det sker för att behålla en monopolställning bland sociala medier, som alla gör stora inskränkningar av yttrandefriheten baserat på användarens politiska åsikter. Parler tar däremot tydlig ställning för yttrandefrihet och används främst av konservativa i USA.

Tyskland fortsatt nedstängt

UTRIKESFörbundskansler Angela Merkel beslutade häromdagen att utvidga och förlänga nedstängningen av det tyska samhället, då regeringens test-strategi visat att coronaviruset, trots den stränga restriktionspolitiken, fortsatt breder ut sig.

Gå till arkivet

Send this to a friend